Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Transkript

1 RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor Bakgrund Kartläggningen i Håbo kommuns förskolor och skolor har försökt ringa in olika direkt avgifter och indirekta kostnader som föräldrar förväntas eller uppmanas att bidra med till barnens och elevernas vardag inom förskolan, skolan (inklusive gymnasiet) och fritids. Frågor har ställts kring medhavd frukt, matsäck, pengar, utrustning eller förbrukningsmaterial. Frågorna har också tagit sikte på hur mycket pengar det kan handla om per barn/elev och termin i olika sammanhang. Slutligen har man fått svara på om man själv har uppmärksammat att det finns ekonomiskt utsatta familjer på förskolan eller i skolan. Om man har det; ser man exempel på hur verksamheten kompenserar för dessa bara och har man några förslag hur förskolan och skolan kan hjälpa dessa barn och elever så att de får samma möjligheter som andra. Enkäten gick ut i mitten av mars 2013 där länk till webbenkäten mailades ut genom föräldrarepresentanter i Skolutvecklingsrådet samt till biträdande rektorer på skolor och till förskolechefer på förskolorna. Ett antal pappersexemplar skickades ut till förskolorna. Personalenkäten spreds genom mail via rektorer/förskolechefer. Till eleverna i gymnasieskolan gick en egen enkät ut, med liknande frågor om dolda kostnader. Undersökningen hölls öppen under drygt två veckor. 807 svar kom in på föräldraenkäten och 88 svar på personalenkäten. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten får anses hög, då det totala antalet barn inom de kommunala verksamheterna i förskola och grundskola är cirka Däremot är svarsfrekvens bland personalen låg. På personalenkäten inkom 88 svar av de cirka 700 anställda inom skola och bildning. Resultat av enkäten kostnader i förskola och skola Vårdnadshavare Bland vårdnadshavarna till de cirka barn och eleverna i kommunens förskolor och grundskolor har 807 svarat på undersökningen. Något som får anses vara en hög svarsfrekvens. Av de drygt 800 svaren har 322 (40 procent barn) i grundskolan, 224 har barn i både förskolan och grundskolan och 260 inom förskoleverksamheten.

2 RAPPORT 2(7) Personal Av de cirka 700 anställda inom kommunens verksamheter från förskola till gymnasiet har endast 85 stycken besvarat frågorna. 40 av de svarande arbetar inom förskolan, 23 inom grundskolan (varav 15 lärare) och 22 i gymnasieskolan. Med så låg svarsfrekvens går det inte att dra några generella slutsatser av personalens svar. Svaren från personalen på förskolan, grundskolan och gymnasiet redovisas dock. Resultaten från frågor som riktades direkt till personal inom fritidshem, hemkunskap och idrott och hälsa redovisas inte på grund av för litet underlag. Frukt, matsäck och pengar vid utflykter och studiebesök Vårdnadshavare förskolan En klar majoritet av föräldrar med barn i förskolan (67 procent) uppger att verksamheten står för eventuell frukt till barnen. En av fem uppger att de förväntas skicka med frukt flera gånger i veckan. När det gäller matsäck är det vanligaste svaret att verksamheten står för detta. En av fem uppmanas skicka med matsäck någon gång per månad. Övriga svar fördelar sig på någon gång per termin eller vet ej. Att skicka med pengar vid utflykter är det sammantaget är det en av fyra av föräldrarna som svarar att de förväntats göra. 44 procent har svarat att förskolan står för alla kostnader och resten vet inte vad som gäller. Av dem som svarat att de uppmanats skicka med pengar till barnen har dessa i huvudsak gått till förtäring (mat, glass eller fika) men också till att bekosta resor och inträde. De flesta anger att beloppet per barn och termin är max 50 kronor (80 procent). På frågan om verksamheten kompenserar för de barn som inte har med sig någon peng är det över 90 procent som svarar att de inte vet om barnen kompenseras. Övriga svar fördelar sig på ja (5 procent) och nej (4 procent). En notering är att föräldrar med barn i både förskola och grundskola upplever att de oftare får skicka med barnen både frukt, matsäck och mer pengar till förskolan än de föräldrar som enbart har barn i förskolan. En förklaring till denna skillnad kan vara att man som förälder till barn i både förskola och grundskola har större andel äldre barn i förskolan än de som bara har barn i förskoleålder. Förklaringen stärks även av det faktum att det är vanligare bland föräldrar med barn bara i förskolan att svara vet ej på frågor om matsäck och pengar. Är barnen nya i förskolan eller fortfarande ganska små har man kanske ännu inte varit med om några längre utflykter med sin förskola. Matsäck eller pengar har inte varit aktuellt. Vårdnadshavare grundskola Förväntan/uppmaningen att skicka med barnen frukt tycks stiga kraftigt då barnen går från förskolan till skolan. Här anger 67 procent att de förväntas

3 RAPPORT 3(7) skicka med frukt flera gånger i veckan (att jämföra med förskolans 19 procent). Tre av fyra svarar att man någon gång per termin förväntas skicka med barnen matsäck. Endast 1,5 procent anger att skolan erbjuder matpaket (jämför med 39 procent i förskolan). Uppmaningen att skicka med pengar vid utflykter eller studiebesök uppges också bli vanligare då barnet går i skolan, men också här tycks det variera mellan skolorna hur man hanterar avgifter från vårdnadshavarna. 63 procent av vårdnadshavarna svarar att det de uppmanats skicka med pengar, cirka 20 procent har svarat att skolan står för alla kostnader vid utflykter i skolan. Vanligast är att pengarna används till förtäring i någon form, därefter till resekostnader. Summorna per elev och termin är också högre jämfört med i förskolan. Strax över hälften (av 53 procent) svarar att det handlar om max 50 kronor per barn och termin. 43 procent uppger att summan uppgår till max 200 kronor. Även här är osäkerheten stor huruvida de barn som inte har några pengar vid utflykt blir kompenserade. Tolv procent svarar att de inte blir det. Vårdnadshavare fritids 238 föräldrar med barn i grundskolan har svarat att de även har barn i fritidsverksamheten. När det gäller frukt ligger svaren väldigt nära förskolans, där det klart vanligaste är att verksamheten står för eventuell frukt, men där en av fem förväntas ta med frukt flera gånger i veckan. Också här märks en variation mellan verksamheter. Vad gäller matsäck anger cirka 40 procent att det förväntas skicka med det någon gång per termin. En av fem svarar att skolan står för matpaket, 27 procent svarar att man inte vet. Vad gäller uppmaningen att skicka med pengar är osäkerheten ännu större. Nära hälften vet inte vad som förväntas. En av fyra svarar att de uppmanas skicka med pengar och att de går till glass och godis. Vanligaste är att det handlar om max 50 kronor per barn och termin, övriga svarar mellan kronor. Även här vet man i regel inte som förälder om eller hur barn som inte har pengar kompenseras. Sju procent har svarat att dessa barn inte blir kompenserade. Personal förskola Över 70 procent (26 stycken) svarar att förskolan står för eventuell frukt till barnen. En av fem svarar att barnen uppmanas ha med sig frukt någon gång per månad.

4 RAPPORT 4(7) Matsäck svarar 11 procent (4 stycken) av personalen att barnen uppmanas ta med sig någon gång per månad. Över 85 procent svarar att förskolan står för matpaket till alla barnen. Personal grundskola När det gäller frukt varierar svaren från flera gånger i veckan (32 procent) till att verksamheten står för frukten. (19 svar). Det vanligaste är att eleverna uppmanas ta med sig matsäck någon gång per termin. Två av 18 uppger att skolan står för matpaket till samtliga elever. På frågan om personalen uppmanar att eleverna tar med pengar vid utflykter svarar tolv ja och fyra att skolan står för alla kostnader vid studiebesök eller andra utflykter. Två av tre svarar att summan är max 50 kronor per elev och termin. Övriga uppger kronor. På frågan om man kompenserar för de barn som inte har med sig några pengar vid utflykter svarar fem av elva att man kompenserar, två svarar nej och resten vet inte om detta görs. Utrustning och förbrukningsmaterial Vårdnadshavare förskolan På frågan om barnen uppmanas/förväntas ta med egen utrusning att använda i förskolan svarar över tre av fyra ja. Det som anges är framför allt hjälmar, men även pulkor, skridskor och cyklar förekommer. Nästan ingen uppger att man förväntas ta med förbrukningsmaterial till förskolan. Vårdnadshavare skola och fritids Svaren för skola och fritids liknar de för förskolan, även om de blir vanligare att även uppmanas att ta med skridskor, skidor och cykel i skolåldern. Personal förskola När det gäller utrustning ligger svaren nära vårdnadshavarnas och att det framförallt handlar om hjälmar, pulkor och skridskor. Förbrukningsmaterial svarar samtliga (25) att förskolan står för. Personal grundskola På frågan om förbrukningsmaterial eller utrustning svarar 13 av 19 att skolan står för allt som används. De fem som svarat att eleverna ombeds ta med sig utrustning till skolan anger att det handlar om idrottskläder, cykel och hjälm.

5 RAPPORT 5(7) Friluftsdagar i skolan Vårdnadshavare grundskolan På frågan om det på friluftsdagar erbjuds aktiviteter som vårdnadshavarna förväntas betala för är det över 40 procent som svarar ja. Men det är också en stor grupp föräldrar som uppger att de inte vet det (27 procent). De vanligaste aktiviteterna som kostar är skidåkning, äventyrsbad eller ridning. Vanligaste kostnaden är kronor. Men en av fyra uppger att kostnaden uppgår till mer än 200 kronor per termin vid friluftsdagar. Personal grundskola I grundskolan svarar hälften av personalen (nio stycken) som svarar att man inte erbjuder aktiviteter som kostar pengar. Sju svarar ja och redogör uteslutande för att det handlar om skidresa och att beloppet kan uppgå till mer än 200 kronor svarar tre av sju. Hemkunskap i skolan Få vårdnadshavare uppger att man förväntas ta med utrustning att använda i hemkunskapsundervisningen. (3 procent.) Dator för hemuppgifter Vårdnadshavare Cirka 40 procent uppger att man upplever att skolan förväntar sig att man behöver dator i hemmet för att lösa hemuppgifter. På frågan om skolan erbjuder möjlighet att låna en dator svarar endast 10 procent ja. De allra flesta svarar att de inte vet om möjligheten finns. Personal Bland personalen svarar 14 (av 19 svarande) att eleverna inte förväntas ha tillgång till dator i hemmet för att lösa hemuppgifter. Lika många svarar att eleverna inte har möjlighet att låna hem datorer. Insamling till klassresa Vårdnadshavare grundskola Vid frågan om det vi insamling till klassresa framgår att insamlingen är frivillig och att pengarna ska gå till alla barn i klassen svarar över 40 procent att det inte vet det. Knappt 30 procent svarar här ja. Personal Av de sex ur grundskolepersonalen som svarat på frågan är det fem som svarat vet ej och en nej. Märks de ekonomiskt utsatta barnen och vad kan vi göra? Märks de ekonomiskt utsatta barnen i förskole- och skolmiljön? Här svarar en av tre att man uppmärksammat ekonomisk utsatta barn, resten svarar nej eller vet ej. Det är vanligare bland vårdnadshavare till barn i grundskolan än i förskolan att ha uppmärksammat barn i ekonomisk utsatthet.

6 RAPPORT 6(7) Detsamma gäller bland personalen. I grundskolan anger 13 av 18 att man uppmärksammat dessa barn. Bland förskolepersonalen är det mindre än hälften. De två avslutande frågorna har varit öppna frågor. Vet man huruvida de ekonomiskt utsatta barnen blir kompenserade inom förskolan och skolan? Har man egna förslag på vad som kan göras för att kompensera för dessa barn? Vårdnadshavare till barn i förskola och grundskola Bland vårdnadshavarna är det vanligt att man uppger att man inte vet om barnen blir kompenserade eller inte. Andra svarar att man som föräldrar bidrar med sitt barns matsäck även till andras barn, att skolan kompenserar eller att aktiviteter uteblir. Barnen får matsäck från verksamheten men det blir inte lika avancerat som om man tar med själv. Vårdnadshavare med barn i både förskola och skola Det hanterar det säkert jättebra. Men det gör att vissa aktiviteter inte görs, ex pulkaåkning eftersom inte alla barn fått med sig hjälm hemifrån. Vårdnadshavare med barn i förskola När det gäller hur man tycker att förskola och skola kan hjälpa dessa barn så att de får samma möjligheter som andra handlar det dels om förslag som går ut på att rikta insatserna till de barn som behöver det, dels till att skolan ska stå för alla kostnader och inga barn ska behöva riskera att pekas ut. Låneutrustning är också förslag som många för fram. Se dem! Skapa en gemensam plan för dessa barn. Vårdnadshavare med barn i grundskola Personal i förskola, grundskola och gymnasiet Av personalen i förskolan (sju svar) varierar svaren från ingen kompensation för dessa elever till att ingenting kostar för någon elev. Några svarar att man ger kompensation till de som behöver genom att låna ut kläder eller med att packa med extra vatten och frukt till dem som ej har med sig hemifrån. Alla barn ska ha samma förutsättningar, därför har vi tagit bort aktiviteter som innebär betalning. Vi har även tagit bort egen matsäck för att det inte ska kännas för dessa familjer. Hjälmar finns för utlåning. Personal förskolan I grundskolan (nio svar) är det också varierande svar. Man åker på sådant som skolan kan betala, söker medel ur majblommestiftelsen eller betalar ur egen ficka är några av svaren.

7 RAPPORT 7(7) I gymnasiet svarar personalen (tio stycken) att skolan vanligtvis står för kostnaderna. Genom att betala lunchen, i nått fall även köpa tex skor att ha på praktikplats etc. Personal gymnasieskolan Bland svaren om hur skolan kan hjälpa dessa elever handlar det även här att åka på aktiviteter som skolan betalar alternativt stötta eleverna med det som saknas. Vi har hjälpt till att söka pengar från majblommestiftelsen. Ibland har vi samlat in pengar i personalgruppen och betalat för någon elev som inte haft pengar. Till de elever som inte har idrottskläder, vinterkläder och simkläder har vi ett förråd med lånekläder. Personal grundskolan