Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016
|
|
- Malin Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt socker... 4 Märkning av sockerinnehåll... 4 Ingrediensförteckning...5 Att genomföra en sockerutställning... 6 Sockerutställningen... 7 Produkter att välja från olika grupper... 8 Visa gärna olika alternativ till frukost och mellanmål... 8 Räkna ut antal sockerbitar... 9 Exempel... 9 Källor
3 Inledning Det här dokumentet är ett hjälpmedel och en vägledning för hur du kan sätta ihop en egen sockerutställning. Genom att på ett pedagogiskt sätt visa upp sockerinnehåll i olika livsmedelsprodukter, kan en sockerutställning bli till hjälp att välja livsmedelsprodukter med mindre tillsatt socker. För att illustrera innehållet av tillsatt socker i olika produkter används sockerbitar som ett pedagogiskt redskap. Vad är socker? Socker är egentligen ett samlingsnamn för flera olika sockerarter som sackaros, glukos, fruktos och maltos. När vi i dagligt tal pratar om socker är det oftast sackaros vi menar, vilket är en energirik kolhydrat bestående av glukos och fruktos. Sackaros ger inte några positiva effekter på hälsan, glukos däremot behövs för hjärnans funktion. Glukos kan vi få i oss via stärkelsen som finns i potatis och bröd, det finns därför inget egentligt behov av att äta sackaros. Hur mycket socker kan man äta? Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) 2012 bör högst 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär gram tillsatt socker per dag. För skolbarn motsvarar det ungefär gram tillsatt socker per dag, beroende på hur stort energibehov barnet har. Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av svenskars matvanor, Riksmaten Vuxna , äter fyra av tio svenskar mer socker än så. Tillsatt socker i livsmedel Förutom i läsk, godis, glass, choklad och bakverk finns tillsatt socker i många produkter som man kanske inte är medveten om, som vissa sorters fruktyoghurt och flingor. Ett enkelt sätt att dra ner på sockret är att välja nyckelhålsmärkta produkter. Bröd, flingor och müsli med Nyckelhålet innehåller mindre socker än produkter som inte får nyckelhålsmärkas. Välj gärna nyckelhålsmärkta flingor eller müsli tillsammans med naturell yoghurt, fil eller mjölk för en sund frukost eller mellanmål. 3
4 Definition av tillsatt socker Ingår det tillsatt socker i produkten måste det stå utskrivet i ingrediensförteckningen/innehållsförteckningen på förpackningen. När det gäller naturligt förekommande socker som fruktos (fruktsocker) och laktos (mjölksocker) räknas inte det som tillsatt socker. Det står oftast inte heller redovisat i innehållsförteckningen vilken sockerart livsmedlet naturligt innehåller. I innehållsförteckningen kan tillsatt socker stå som socker, invertsocker, glukos, honung, farinsocker med mera. Tänk på att minska intaget av söta livsmedel som läsk, godis, glass, kakor och bullar, framförallt till vardags. Läsk och andra söta drycker bör man särskilt se upp med, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att mättnadskänslan sätter stopp. Märkning av sockerinnehåll De mest använda livsmedelsmärkningarna gällande sockerinnehåll är: Sockerfri När detta påstående används får inte livsmedlet innehålla något socker, varken naturligt eller tillsatt. Livsmedlet kan innehålla sötningsmedel och detta måste då stå med i innehållsförteckningen. Produkten innehåller högst 0,5 gram sockerarter per 100 gram livsmedel. Utan tillsatt socker Inget socker har tillsatts till produkten. Det kan finnas naturligt socker i produkten. Låg sockerhalt Produkten innehåller högst 5 gram sockerarter per 100 gram livsmedel. Minskad sockerhalt Lätt/light Den totala mängden socker har minskats med minst 30 procent. Osötad Ett begrepp som inte är reglerat, men det får inte användas för att missleda konsumenterna. 4
5 Ingrediensförteckning Tillsatt socker kan finnas i ingrediensförteckningen under många olika benämningar. Några av dessa benämningar står förklarade nedan. Farinsocker, ett brunt socker som framställs genom att rörmelass eller mörk sirap tillsätts när sockret kokas. Farinsocker används framför allt vid bakning. I Finland används farinsocker för tillverkning av mjöd. Fruktos finns i många växter, framför allt i frukter men även i grönsaker. Fruktos finns rikligt i honung och är den sötaste av alla naturligt förekommande sockerarter. Fruktos används som sötning i kalla produkter som sylt, dryck och marmelad. Glukos finns i de flesta växter och som en del i sackaros, laktos och maltos. Glukos kallas även druvsocker och förekommer rikligt i vindruvor. Glukos är den sockerart som tas snabbast upp i kroppen. Glukossirap kallades förr för stärkelsesirap och är oftast en blandning av sockerarterna glukos, maltos och maltotrios. Glukos används främst vid tillverkning av glass och godis. Honung är det äldsta sötningsmedlet som vi känner till. Svensk honung innehåller ungefär lika delar glukos och fruktos. Invertsocker bildas vid sönderdelning av sackaros och är lika delar glukos och fruktos. Det har en bättre konserverande effekt än sackaros, men är lika sött i smaken som sackaros. Maltextrakt används vid brödbakning och öltillverkning. Maltextrakt framställs genom att krossad malt blandas med varmt vatten och silas. Sockerarterna i maltextrakt är främst maltos och glukos. Sackaros, vanligt socker, är en disackarid som består av glukos och fruktos. Finns i de flesta växter, men främst i sockerrör och sockerbetor. Sirap är en sidoprodukt från när man tillverkar socker. Det är en trögflytande sockerlösning, där en del av sockret brutits ner till glukos och fruktos. De olika färgerna kommer från mindre mängd mineralsalter och andra ämnen som finns naturligt i råvaran. Tänk på att när det är tillsatt socker i en livsmedelsprodukt, står det alltid redovisat i ingrediensförteckningen. 5
6 Att genomföra en sockerutställning En sockerutställning ska inte visa upp några pekpinnar utan är till för att belysa hälsosammare alternativ till de livsmedel som man kanske oftare väljer att äta. När du genomför en sockerutställning ställer du de bättre, hälsosammare, alternativen bredvid de produkter som innehåller mer tillsatt socker. På detta sätt visar du på ett pedagogiskt sätt valmöjligheter till produkter innehållande en mindre mängd socker. Illustrera mängden tillsatt socker genom att lägga motsvarande antal sockerbitar vid varje livsmedel. Detta kan visas genom att exempelvis ställa mjölk bredvid chokladmjölk och bär bredvid kräm. Då blir skillnaderna tydliga och synbara. Desto större skillnad ju mer intressant blir det att förändra sina vanor till att bli mer hälsosamma. 6
7 Sockerutställningen Du bör ha med minst åtta produkter (fyra kategorier) i din utställning. Det går även bra att använda sig av förpackningar på livsmedel du har hemma. När du genomfört utställningen kan det vara bra att spara de förpackningarna du använt för framtida utställningar. Tänk på att det är tillsatt socker den här utställningen ska visa. Tillsatt socker I utställningen ska du visa produkter med tillsatt socker samt sockerbitar per portion för att visa den så pedagogiskt som möjligt. Tänk på att det naturliga sockret, laktos, som finns i naturell mjölk/fil/yoghurt samt fruktos i frukt inte innebär något tillsatt socker. Du ska därför inte lägga några sockerbitar framför dessa livsmedel! Tänk på vilken målgrupp du riktar sockerutställningen till, så att produkterna som visas blir relevanta. Riktar du sockerutställningen till barn så försök att välja sådana livsmedel som barn ofta väljer. Främst är det produkter som ingår i frukost och mellanmål som innehåller tillsatt socker. Här gäller det att tydliggöra skillnaderna så att de ser vilka produkter som innehåller mycket tillsatt socker. I en sockerutställning bör man alltid föra fram livsmedel med ett högt intag av tillsatt socker, som vissa flingor, läsk, chokladmjölk, fruktyoghurt, fruktfil och kräm. De här alternativen ställs sedan bredvid de mer hälsosamma produktvalen ur samma livsmedelskategon. 7
8 Produkter att välja från olika grupper Förslag på bra produktgrupper att visa upp ett bättre och ett sämre alternativ (gällande sockerinnehåll) från: Flingor och müsli Olika mjölkdrycker som drickyoghurt och chokladmjölk Fil och yoghurt, naturella och smaksatta Godis och choklad Bröd Söta krämer och soppor Söta drycker, exempelvis saft och läsk Sylt, mos och marmelad Tänk på att alltid använda samma portionsstorlek på de produkter du jämför med varandra och att alltid ange socker per portion. Då synliggörs skillnaderna tydligare. Visa gärna olika alternativ till frukost och mellanmål Om du väljer att visa upp hela måltider, kan dessa visas på olika sätt: Näringsmässigt lika måltider men med olika livsmedel och olika mängd tillsatt socker Motsvarande livsmedel till de livsmedel som innehåller tillsatt socker Som betraktare kan det vara svårt att ta in både den näringsmässiga kvaliteten och skillnaden i innehåll av tillsatt socker. Då kan ett livsmedel som förekommer i måltiden med mycket tillsatt socker bedömas som dåligt, fast det egentligen bara är produkten med mycket socker som står för det dåliga. Av pedagogiska skäl är det bättre att visa en måltid där allt är lika förutom produkten med mycket tillsatt socker. 8
9 Räkna ut antal sockerbitar När du ska räkna ut hur mycket tillsatt socker det finns i en produkt gör du så här: 1. Läs först i ingrediensförteckningen om det finns socker tillsatt i produkten. Här står alla ingredienser i fallande skala - det som produkten innehåller mest av står först. 2. I näringsvärdesdeklarationen kan du under raden med Kolhydrater efter Varav sockerarter läsa av hur många gram sockerarter det finns per 100 gram av livsmedlet. OBS! Här görs oftast ingen skillnad på naturligt förekommande sockerarter och tillsatt socker. Det gäller därför att ha gjort ett klokt val av produkt. 3. För att ta reda på hur mycket av sockerarterna som kommer från tillsatt socker respektive naturligt förekommande sockerarter kan man leta upp en naturell produkt i motsvarande kategori. Läs av hur mycket kolhydrater/sockerarter den naturella produkten innehåller, antingen på förpackningen eller på Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas. Denna mängd kolhydrater är det socker som finns naturligt i produkten. Ta sedan hela mängden sockerarter i det söta livsmedlet minus de naturliga sockerarterna, så har du fått fram mängden tillsatt socker, per 100 gram. 4. Ta antalet gram sockerarter från tillsatt socker per 100 gram och dela det med vikten av en sockerbit. Vikten på sockerbiten står alltid på sockerpaketet, men kan variera mellan 2,1 3,6 gram. 5. Mängden du nu fått fram visar antal sockerbitar per 100 gram av produkten. Portioner kan beräknas till både mer eller mindre än 100 gram beroende på livsmedel. Titta på förpackningen hur mycket en portion beräknas till. Exempel Se efter hur mycket sockerarter som produkten innehåller. Nedan ser du ett exempel med drickyoghurt. På näringsvärdesdeklarationen ser du att yoghurten innehåller 12 g kolhydrater varav sockerarter 11 g. Naturell yoghurt innehåller 4 g sockerarter, alltså innehåller drickyoghurten 7 g tillsatt socker (11g-4g). För att sedan få reda på hur många sockerbitar detta motsvarar delas 7 g med vikten på sockerbitarna. I detta exempel väger de 2,8 g, vilket står på förpackningen. 7 g/2,8 g = 2,5 sockerbitar. Alltså ger 100 g (1dl) drickyoghurt 2,5 sockerbitar. Vår drickyoghurt innehåller 3,5 dl, vilket motsvarar nästan 9 sockerbitar. Tänk på att olika sockerutställningar kan visa varierande antal sockerbitar för samma produkt och portionsstorlek beroende på vikten på sockerbiten. 9
10 Källor Livsmedelsverket Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas Dansukkers sötningslexikon Hälsomålets Underlag till sockerutställningar, Stockholms läns landsting,
11 Kunskap ger hälsa Bergklint education E-post: Maskingatan 5 Telefon: Göteborg Mobilnummer:
Kunskap ger hälsa. Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING
Kunskap ger hälsa Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING Copyright Bergklint education 2019 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Definition av tillsatt socker... 3 Ingrediensförteckning
Läs merSockerutställning. För skolor
Sockerutställning För skolor Innehåll Bakgrund till sockerutställning Sockerutställning Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel Manual - sockerutställning med inköpta livsmedel Livsmedelsinformation
Läs merMålgrupp skolor SOCKERUTSTÄLLNING
Målgrupp skolor SOCKERUTSTÄLLNING Copyright Bergklint education 2019 Innehållsförteckning Information inför sockerutställningen... 3 Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel... 4 Manual - sockerutställning
Läs merLär dig hitta det dolda sockret!
Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta
Läs mer2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast
SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merNu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!
Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort allt tillsatt socker i vår barnmat! Vi på Nestlé har nu tagit bort allt tillsatt socker i vår barnmat. Under hösten kommer du att
Läs merSocker och hälsa - fakta och myter
Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning
Läs merFrukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.
Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost
Läs merUnderlag till sockerutställningar
Underlag till sockerutställningar nov 2006 Underlag till sockerutställningar Några tips till dig som gör en sockerutställning... 2 Litet sockerlexikon... 4 Ingrediensförteckning... 6 Frukost och mellanmål...
Läs merNu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna)
Nu tar vi nya tag! En bok om barns matvanor (för vuxna) D enna lilla skrift är en del i Landstinget Kronobergs hälsosatsning Det goda livet. Den handlar om mat och matvanor hos barn. Något som vi vuxna
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merMat & Hälsa Kolhydrater
Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,
Läs merVet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi
Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merKostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna
Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt
Läs merHur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram
6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.
Läs merBli en detektiv i mataffären
Bli en detektiv i mataffären Energi Energin i maten vi äter kommer i huvudsak från de tre näringsämnena protein, fett och kolhydrater men också från alkohol. Energi innehållet i den mat vi äter mäts i
Läs merOM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR
OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs mersocker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!
om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig
Läs merom socker & hälsa nordic sugar
om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merBra mellanmål på fritids
Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna
Läs merVad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?
Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merBra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen
KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10
Läs merSockrets funktionella egenskaper
Sockrets funktionella egenskaper Socker finns i dag i många olika varianter och kan därför användas i många olika livsmedelsprodukter. Socker har en rad unika egenskaper, som var för sig eller i kombination
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merMatbudskapet Diabetes
Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet
Läs merKolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla
Kolhydrater NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET KOLHYDRATER KAN DU redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda ge exempel på några enkla och några sammansatta
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merInledning. Varför är det viktigt med mat
Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder
Läs merNäringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2
Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merÅterhämtningsmål direkt efter träning
Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merVad väljer du till mellanmål?
Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag
Läs merBra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se
Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merGrupp 11-15: Mjölk, fermenterade produkter och veg. alternativ Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Grupp 11-15: Mjölk, fermenterade produkter och veg. alternativ Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om vad som gäller för Nyckelhålsmärkning av produkter i
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFakta om. Socker & hälsa
Fakta om Socker & hälsa Fakta om socker & hälsa Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig och
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merAnna-Karin Jälminger 2009-02-19
Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs mer6 h &udtips l 4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även
Läs mermaten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs mer"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se
1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk
Läs merFår det vara en sängfösare?
Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare
Läs merKost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Läs merSockerstopp! smartmat
smartmat Sockerstopp! Är det du eller din cupcake som bestämmer om eller när den ska ätas? Sötsug sitter i hjärnan och kan tränas bort, säger WH:s psykolog och hälsocoach Cecilia Duberg. Text: Cecilia
Läs merGöran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998
Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Dags för livsmedelsmärkning med GI - GlukosIndex - Det står nu klart att
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merRåd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merHälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005
Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs merKompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål
Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?
Läs merVad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser
Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs mer6 hu vudm tips &å l4 frukostar
6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs merMellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka
De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället
Läs merVad innehåller maten?
Kolhydratsguiden Vad innehåller maten? Maten vi äter innehåller många olika ämnen. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat. Energi får vi framför allt från fett och
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merMåltider i förskolan i Huddinge kommun
Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i
Läs merSTO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI
STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merför ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål
ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan
Läs merVarför är det så skruvat med kolhydrater?
Varför är det så skruvat med kolhydrater? Sammanfattning av rundabordsmöte den 22 januari 2019 Matoron minskar men samtidigt dras kolhydrater över en kam som i själva verket består av många olika sorter
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merCentrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.
Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs mer