Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

2 Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015 ange politiska vägval, mål och strategier för äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Uppdragsplanen tydliggör årets prioriterade utvecklings- och förbättringsområden. Övriga kvalitets- och verksamhetskrav samt gemensamma arbetssätt finns i nämndens ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamhet och i nationella styrdokument.

3 Vision År 2030 har Norrköpings kommun en äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning som: garanterar alla oavsett ålder delaktighet och jämställdhet genom att ständigt arbeta med att avlägsna alla typer av hinder, garanterar äldre en värdig ålderdom med bra boende, möjlighet att behålla sina intressen och sociala kontakter samt ha kontroll över sin vardag, skapar möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utifrån egna förutsättningar och resurser kunna växa och utvecklas på lika villkor som andra kommuninvånare, Visionen konkretiseras i Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse, Norrköpings kommun Verksamhetsidé Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och vård i livets olika skeden. Tjänsterna tar till vara och kompletterar den enskildes förmåga och kraft att utveckla de egna resurserna utifrån individuella förutsättningar och önskemål. Ansvarsområden Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning som drivs i egen eller annan regi. Ansvaret innebär: myndighetsutövning i samband med ansökan, utredning och beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), drift av samtliga kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL), uppsökande och nödvändig tandvård enligt tandvårdslagen (TVL), upphandling och köp av tjänster från privata utförare.

4 Övergripande mål Det är den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg och vård som ska tillgodoses. Kvaliteten bestäms av hur den enskilde upplever tjänsten. Alla som har behov och får stöd, omsorg och vård genom vård- och omsorgsnämnden: bemöts med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet, har ett avgörande inflytande på insatsernas innehåll och utförande, känner trygghet, möter kompetent personal som den enskilde är bekant med och har förtroende för, lever ett värdigt liv och känner välbefinnande. Ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktiges budgetram 2015 för vård- och omsorgsnämnden är tkr. Alla verksamhetsområden ska utföra sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget. Uppföljning och utvärdering Uppföljningar och utvärderingar är en viktig del i vård- och omsorgsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Detta ska ske i enlighet med nämndens ledningssystem. Redovisning till vård- och omsorgsnämnden sker enligt tidplan för uppföljning av uppdragsplanen.

5

6 Prioriterade utvecklingsområden Vård- och omsorgsnämnden prioriterar under 2015 följande områden: Individen i centrum Inflytande och delaktighet är grundläggande för den enskildes möjlighet att påverka sin egen livssituation och för att behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Att få möjlighet att bo kvar i sitt hem så länge man vill, ställer krav på stöd från och samverkan mellan, vård- och omsorgsnämndens olika verksamheter och andra vårdgivare. En del i vård- och omsorgsnämndens uppdrag är även att stödja och skapa förutsättningar för att den enskilde får möjlighet till en aktiv, stimulerande och meningsfull tillvaro. Detta kan ske på individnivå och vid olika, mer eller mindre, strukturerade former av aktivitet tillsammans med andra. För att barnens bästa och deras rätt att uttrycka sin åsikt ska bli möjlig är det viktigt att vi samtalar med barnet självt och med legala företrädare. Verkligt inflytande och delaktighet ställer höga krav på ledning, organisation och lyhördhet hos personalen. Det är den enskildes upplevelse som avgör hur vi lyckas. Mål 1. Den enskilde har inflytande och är delaktig i hur stöd och hjälp ska utföras. Vid årsskiftet 2015/2016 har den enskilde planerade samtal minst en gång per månad med sin kontaktman. Den enskildes delaktighet och inflytande ska synas i social dokumentation. Alla enheter har personal som deltar i reflekterade samtal.

7 2. Personer som bor på särskilt boende är nöjda med utbudet av social samvaro och aktiviteter. Brukarundersökningen visar en ökning, sedan 2014, av brukarens nöjdhet med utbud av aktiviteter och socialt innehåll för äldre över 65 år. 3. Möjliggöra att barnet kommer till tals och blir delaktig genom att barnperspektivet beaktas. 1 Genomförandeplanen visar på vilket sätt barnet varit delaktigt i utformning av sina insatser. 4. Genom ökad samverkan mellan myndighet, hemtjänst, hemsjukvård och primärvård ska möjlighet till kvarboende stärkas. Antalet vårdplaneringar i ordinärt boende mellan kommunens hemsjukvård, hemtjänst och primärvård har ökat. 1 Vägledning för barnperspektiv i vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Antagen i VON 2012.

8 Goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning ska ges förutsättningar till ett ökat självbestämmande och en större delaktighet i hur stödet ska se ut. Att delta i forum där övergripande frågor diskuteras och hur verksamheter enligt LSS ska utformas, är en möjlighet till delaktighet. För att utveckla delaktighet och inflytande i vardagen är det viktigt att medarbetare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter får möjlighet att arbeta systematiskt med värdegrundsarbete. Goda levnadsvillkor innebär också att den enskilde ska ges förutsättningar att leva som andra. Boendestöd är ett stöd i ordinärt boende och ska ge den enskilde en möjlighet att bo i en egen bostad och klara sig så självständigt som möjligt. Stödet syftar till att den enskilde får en struktur i vardagen och stärker sin förmåga att klara sig på egen hand. Ett väl fungerande boendestöd gör att fler personer kan klara ett eget boende. Mål 5. Personer med funktionsnedsättning ska känna delaktighet genom brukarsamverkan. Ett forum för dialog har utvecklats, där personer som har insatser via LSS får möjlighet att föra fram idéer, synpunkter och viktiga frågor. Ett systematiskt värdegrundsarbete i nämndens verksamheter har påbörjas. 6. Verkställighet av insats inom boendestöd ska ske snarast efter beslut. Tiden från beslut till verkställighet av boendestöd har minskat.

9 Patientsäkerhet Målet är att bedriva en god och säker hälso- och sjukvård i de verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Den enskilde ska kunna känna sig trygg med sin vård och behandling. Ett patientsäkert arbetssätt ska minimera risker för vårdskador och onödigt lidande för den enskilde. Vård- och omsorgsnämnden vill se en utveckling att antalet patienter som får rätt läkemedel ökar. Medarbetare uppmuntras samtidigt att fortsatt rapportera de avvikelser som sker, då det är vår möjlighet att utveckla verksamhetens kvalitet. Mål 7. Risken för smittspridning i vården ska minska. Basala hygienrutiner och klädrutiner efterföljs till 100 procent enligt registrerade observationsstudier. 8. Alla patienter får förebyggande åtgärder utifrån behov som framkommit vid riskbedömning för fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Samtliga patienter över 65 år som bor på särskilt boende, har erbjudits riskbedömning och adekvata åtgärder. 9. Alla patienter som bor i särskilt boende ska årligen få en säkrad läkemedelsbehandling. Under år 2015 ska samtliga patienter som bor på särskilt boende erhållit läkemedelsgenomgång enligt gemensam överenskommelse med landstinget. Läkemedelsavvikelser har minskat med 10 procent sedan föregående år.

10 Mat och måltidsmiljö Måltidsmiljö är viktigt i alla verksamheter, både i ordinärt boende, på träffpunkter, dagverksamhet, daglig verksamhet och i särskilt boende. Ansvaret för vård- och omsorgsnämndens verksamheter finns beskrivet i den övergripande riktlinjen för kostverksamheten samt i vård- och omsorgnämndens riktlinje för mat och måltider. För att få en positiv måltidsupplevelse finns flera viktiga faktorer som ska samspela. Rummet där måltiden intas, mötet mellan olika personer om man valt att äta tillsammans, empati, tillit och förtroende mellan den enskilde och personalen. Menyns variation och matens smak, hur maten presenteras och serveras, doft och utseende och möjligheten att själv kunna komponera sin måltid är andra viktiga faktorer. Mål 10. Främja en god måltidsmiljö. Varje verksamhetsområde har tagit fram och implementerat en rutin för arbetet med mat och måltider. Kundnöjdhet mäts utifrån vad brukarna tycker om maten, måltidsmiljön, service, kvalitet och bemötande. Genom att handla med hänsyn till miljö, klimat, hälsa, etik, ekonomi och arbetsmiljö, ökar andelen ekologiska och närproducerade produkter och vi medverkar till ett hållbart samhälle.

11 Vård- och omsorg vid demenssjukdom Vård- och omsorgsnämndens medarbetare möter ofta personer med minnesproblematik och kognitiva svårigheter och en del av dem är på väg att utveckla en demenssjukdom. Bemötande och kunskap är viktigt för att vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska kunna ge vård och omsorg till personer med demenssjukdom och vara ett stöd till närstående. Vård- och omsorgsnämnden har flera olika verksamheter som ger hjälp både till den enskilde och till närstående i syfte att personen ska kunna bo kvar i hemmet och ha en fungerande vardag. Vård och omsorgsnämnden vill utveckla det personcentrerade stödet där det är personens egen upplevelse som är det centrala och ska styra vilka sociala och hälso- och sjukvårdsinsatser som ges. För att detta ska vara möjligt krävs en kontinuitet där personen träffar få personer under sin dag och att det finns en god samverkan mellan de olika aktörerna. En tidig kontakt ökar tryggheten för både den enskilde och de närstående och ger möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Mål 11. Personer med demenssjukdom ges möjlighet att bo kvar i ordinärt boende. Utveckla stödformer för att ge fler personer möjlighet att bo kvar i ordinärt boende.

12 Kvalitetsarbete Målet är att skapa en god kvalitet för den enskilde i vård- och omsorgsnämndens alla verksamheter. Genom alla medarbetares delaktighet i ett kvalitetsarbete tas de kunskaper och erfarenheter som finns i verksamheten tillvara och en innovativ och lärande organisation uppnås. En förutsättning för ett systematiskt förbättringsarbete, som genomsyrar hela organisationen, är att det finns en strategi och en formaliserad struktur som ger verksamheter inom vård och omsorgsnämnden stöd för att kunna leda och utveckla verksamheten. Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i allt förbättringsarbete. För att förbereda ökad möjlighet till valfrihet inom hemtjänsten och särskilt boende, krävs att verksamhetens resursutnyttjande är kvalitetssäkrad. För kommunen som huvudman samt för kommunens egen hemtjänstverksamhet innebär det ökade krav och fokus på kvalitet, uppföljning och kostnader. En stor del av utredningen om lagen om valfrihet (LOV) som genomfördes 2013 omfattade en nulägesbeskrivning då bland annat en analys gjordes av den idag befintliga resursfördelningsmodell, vad en hemtjänsttimme kostar samt hur lång en hemtjänsttimme är. En betydelsefull och väsentlig detalj i ett införande av ett valfrihetssystem samt en framgångsfaktor är att koppla kostnader till den operativa verksamheten genom uppföljning. Ett kvalitetsarbete inom hemtjänsten är prioriterat då det är komplext och kräver en mer omfattande analys av hemtjänstens kostnader för att kunna styra genom rätt resursfördelning.

13 Mål 12. Ett systematiskt förbättringsarbete implementeras i verksamheten under Under 2015 utvecklas arbetsprocessen med rapporterade avvikelser, synpunkter och klagomål. Ett verktyg och strategi för systematiskt förbättringsarbete är infört i hela verksamheten Vård- och omsorgsnämnden har tagit beslut om en införandeplan under våren Kvalitetssäkra resursutnyttjande inom hemtjänsten. Tid- och insatsregistrering har införts under 2015.

14 Uppföljningar till vård- och Januari Uppdragsplan 2015 Maj Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Planeringsförutsättningar September Delårsbokslut med verksamhetsberättelse Synpunkter och klagomål Rapporterade avvikelser, inklusive bilaga Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Externa placeringar Februari Bokslut 2014 med verksamhetsberättelse Synpunkter och klagomål Rapporterade avvikelser Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Öppna jämförelser äldreomsorg Juni Externa placeringar Öppna jämförelser funktionsnedsättning Oktober Risk- och väsentlighetsanalys

15 omsorgsnämnden 2015 Mars Externa placeringar Information verksamhetsplan Patientsäkerhetsberättelse April Juli Augusti November Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Brukarundersökning äldreomsorg December Externa placeringar Internkontroll, uppföljning 2015, fastställa internkontrollplan för 2016

16 Vård- och omsorgskontoret Vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. Oavsett ålder eller eventuella funktionsnedsättningar ska alla i kommunen ha samma möjligheter att utvecklas och känna sig delaktiga och jämlika. Med nya metoder och modern teknik skapar vi mer tid för mänsklig kontakt och omtanke, och ger människor större frihet att välja hur man vill leva sina liv. Tryck: Norrköpings Tryckeri AB, februari 2015 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Norrköping Tel: