Bunkerrenovering. Greenbunker hål 3, Lyckorna GK. Examensarbete HGU 2006 Niclas Hedlund Lyckorna GK

Transkript

1 Bunkerrenovering Greenbunker hål 3, Lyckorna GK Examensarbete HGU 2006 Niclas Hedlund Lyckorna GK 1

2 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om renovering av gamla bunkrar. Jag har följt och dokumenterat ombyggnationen av en greenbunker på hål 3, på Lyckorna GK. Detta arbete kommer att ligga till grund för renovering av övriga bunkrar och vilken metod vi ska använda i framtiden. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar, samt tagit upp lite bakgrund och problematik med de gamla bunkrarna på banan. Slutsatserna i mitt arbete visar att vi hittat en bra metod att renovera gamla bunkrar. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Frågeställning 5 Metod 6-7 Renovering av greenbunker hål Kostnad 9 Slutsatser 10 Källor 11 3

4 Bakgrund Lyckorna Golfklubb byggdes under , och öppnade sommaren 1968 sina 18 hål. En del bunkrar anlades vid nybyggnationen, men de flesta har tillkommit efterhand som banan tog form under 70-talet och fram tills idag. En del bunkrar har lagts igen och de flesta har ändrat form och karaktär under åren. Idag finns det totalt 38 bunkrar på 18-hålsbanan. Vid anläggningen av de två senaste bunkrarna vintern år 2000 (Två fairwaybunkrar på 13:e hålet), togs beslutet att byta ut sanden i samtliga bunkrar på banan. Den gamla sanden grävdes ur och ersattes med ny. Några nya dräneringsstick och utlopp gjordes i de bunkrar där det ofta blev stående vatten, annars lades ingen ny dränering. Formen på bunkrarna bevarades också, med på en del ställen ganska flashade branta bunkerslänter. I praktiken byttes bara den gamla sanden ut. Ett missnöje hos medlemmarna över spelkvaliteten på den nya sanden växte fram efter tiden. Det visade sig att sanden hade liknande egenskaper som finare drängrus. Infiltrationen var bra men sanden hade stora problem att sätta sig, vilket gav en ganska ostabil yta. Eftersom det var svårt att få en fast, kompakt bottenyta av sand, resulterade det i ett stort antal pluggade bollar. Inför säsongen 2006 började vi titta runt efter en alternativ sand till våra bunkrar. Det bestämdes att vi skulle bygga om två bunkrar på vårt övningshål, samt byta sand i dessa. Efter lite efterforskningar kom vi fram till att använda oss av samma tvättade dressand som vi dressar våra greener med (Lysegården). Detta för att medlemmarna/spelarna skulle få prova på sanden under ett år och att bunkersanden skulle få chans att sätta sig ordentligt. Spelarna var mycket nöjda. Vi hade nu hittat en sand med önskad spelkvalitet. Sand i all ära, men det största problemet skötselmässigt kvarstod Eroderande bunkerslänter och dåligt dränerade bunkrar! På banan finns vissa problem bunkrar som ständigt kräver extra resurser även efter små mängder regn. Renoveringen och ombyggnationen av vänster greenbunker på hål 3, kommer att följas i detta arbete. Arbetet kommer även ligga till grund för vidare renovering av övriga bunkrar på banan. 4

5 Frågeställning Vilken typ av bunkrar ska vi ha på vår bana? Kan vi bygga bort vissa problem? Hur lyckades vi med ombyggnationen? Vad blev kostnaden? Hur upplevde spelarna det under byggnationen och när det var klart? 5

6 Metod Problemet med de sämsta bunkrarna på banan består till huvudsak av två orsaker: 1. Dålig spelkvalitet, även efter små mängder regn. Stående vatten p.g.a. underdimensionerat och igenslammat dräneringssystem. 2. Erodering, stora mängder sand spolas bort från bunkerslänterna p.g.a. tillrinnande ytvatten och för branta slänter, också detta efter små mängder regn. Personalkrävande insatser krävs oftare för att fysiskt handskotta tillbaka sanden. När sanden ofta spolas bort från slänterna blandas den med det underliggande materialet (bunkerbotten), ofta bestående av finare silt/ler partiklar. Ju mer sanden blandas med det finare materialet, desto sämre dränerande, vattengenomsläpplig, förmåga får sanden. Den mest blandade sanden återfinns nästan alltid i den lägsta delen av bunkern, oftast direkt ovanför dräneringsröret. Efter ett tag dränerar bunkern inte ur överskottsvatten. Det enda som återstår är en totalrenovering av bunkern. De bunkrar som orsakar de största problemen är de mer modernt designade bunkrarna med branta och flashade sandslänter. Till skillnad mot en äldre bunkerdesign med relativt platt sandyta med grässlänter som går ner mot en mer plan sandyta, har den här moderna typen av bunker en del inbyggda skötselproblem, varav det största är erosion. 6

7 Bild 1 På bild 1 rinner ytvatten längs gräsytan, ner i bunkern, genom sanden på slänten och ner till det underliggande materialet (bunkerbotten). När vattnet träffar denna kompakta underliggande yta under sanden, rör det sig ner för slänten och drar med sig sanden samt orsakar erosion. Under normal bevattning eller lättare regn, rör sig lite sand. Med dagens allt häftigare regn och stormar spolas stora mängder sand av bunkerslänterna. Förutom det insatskrävande arbetet att skotta tillbaka sanden blandas den med bottenmaterialet och blir smutsig. Visuellt ser det illa ut och spelegenskaperna försämras avsevärt. I smutsig sand har även gräs/ogräs lättare att etablera sig. Bild 2 Bild 2 visar en praktisk lösning på problemet med eroderande bunkerslänter. Släntens botten grävs ur och bildar en ungefärlig 90 graders vinkel mellan kanten och botten. Längs hela bottenkanten grävs en dräneringsgrav, innehållande dränslang och drängrus. Detta görs i rundslinga längs hela bunkerbotten. Större delen av det tillrinnande ytvattnet kommer nu att rinna genom sanden längs den nästan vertikala väggen, ner i dräneringsgraven och transporteras ut genom dränslangen. Bunkrar konstruerade på detta vis kommer att se bättre ut och sanden stannar bättre på plats. Det minimerar risken att sanden blandas med underliggande material och blir smutsig, samt att det kraftigt minskar det till synes eviga arbetet med att återplacera bortspolad sand efter varje regn. Nackdelar, som jag kan se det, är om man bygger höga/djupa kanter med denna metod så går det åt mycket bunkersand till slänterna. Djupare sand i slänterna tenderar att vara ganska mjuk under vissa förhållanden och golfbollar kan plugga sig. 7

8 Renovering av greenbunker hål 3 I mars 2007 startades renoveringen av denna bunker. Det hade nu gått så långt att vissa delar av kanterna började kollapsa p.g.a. ständig erosion. Vi bestämde att använda oss av metoden enl. bild 2 ovan. Vi ansåg även att vi kunde bygga bort stora delar av problemen genom att radikalt ändra designen på bunkern. Från att tidigare haft branta sandslänter ändrades designen till grässlänter och en planare sandyta. Till vår hjälp hade vi tagit in en 11 tons Hitachi grävmaskin med grävsystem (Scanlaser) samt förare. Steg 1 En ytbrunn sätts ovanför bunkern för att avleda tillrinnande ytvatten från stora delar av greenområdet. Tidigare rann det rakt ner i bunkern. Den eroderade bunkerkanten och den gamla smutsiga sanden grävs ur. Bunkerbotten planas ut och jämnas till. Den nya grässlänten byggs och shapas med fast material, för att sedan torvas med färdigt gräs. Steg 2 Den skarpa vertikala kanten skärs fram och dräneringsgravarna grävs. 90 mm dränslang och drängrus läggs i gravarna. Bunkerbotten packas nu med vibroplatta för att få en fast jämn yta. 8

9 Steg 3 Den nya bunkersanden läggs nu på plats (10-12cm) och packas med vibroplatta. Bunkerslänterna torvas. Sanden krattas och rakas. Renoveringen var nu klar. Bunkern samt det torvade kringområdet var klart för spel när vi öppnade greenerna i början av april. Tanken var att behålla den ursprungliga formen och storleken på ca 100 m2. P.g.a. de lagda grässlänterna försköts bunkern ca 2 meter i sidled, samt att längden minskades med ca 4 meter. Den nya spelytan blev 90 m2. Grundarbetet med bunkern tog två arbetsdagar (inkl. 10 timmar med grävare). Torvningen tog ytterligare en dag. Bunkerrenoveringen tog totalt 3 dagar att färdigställa. Kostnad Material: 3945:- (Brunn, slang, kopplingar, drängrus) Sand: 3800:- Grävare: 5000:- Tot: 12745:- exkl. moms. 9

10 Slutsatser Vi tycker att vi nu har hittat en mycket bra metod som fungerar i praktiken. Från att ha varit den bunker med de största skötselproblemen, har den efter renoveringen, orsakat klart minst problem av alla bunkrar under säsongen Strategin för framtida renoveringar kommer definitivt vara att gå över till denna typ av bunkerdesign, med planare sandyta och mindre branta sandslänter. Största anledningen till att sandslänterna eroderar är tillrinnande ytvatten från högre belägna kringområden, inte nederbörd som träffar sanden från luften (regn, bevattning). Kan man hindra ytvatten att rinna ner i bunkern är mycket vunnet. I detta fall fungerade en ytbrunn utmärkt. Dräneringen har fungerat klanderfritt. Ingen erodering och inget stående vatten. Vi lyckades bra med ombyggnationen. Bunkrar byggda på detta sätt optimerar förutsättningarna att kunna hålla en ren, snygg och väldränerande sand, vilket även resulterar ökad livslängd på bunkern. Observera att kostnaden är specifik för just denna bunker. Arbetsmässigt krävdes en relativt stor och omfattande renovering. Det kommer vara mindre jobb med de flesta andra bunkrar. Kostnad för sand, frakt och övrigt material kommer även att minska vid inköp av större volymer. Eftersom arbetet kan utföras utanför spelsäsongen påverkar det inte golfspelet. Bunkern var helt spelklar när greenerna öppnade i början av april och har varit i spel hela säsongen I nyanlagda bunkrar tar det ofta tid innan sanden har satt sig och får en kompakt fin spelyta. Denna typ av bunker med en planare spelyta är lättare att packa och på så vis hjälpa sanden att sätta sig. Vi körde med vibroplatta och vattnade. Detta gav en fast kompakt sandyta redan från start. Risken för pluggade bollar var nästintill obefintlig. Spelarna var överlag mycket nöjda med spelkvaliteten på den nya bunkern. De upplevde sanden som ett fast fint underlag att lita på vid olika typer av bunkerslag. Svårighetsgraden på bunkern upplevdes inte ha minskat trots den nu planare spelytan. Detta mest p.g.a. att den nya spelytan var djupare än tidigare, i förhållande till greenytan. Före renovering, 15 Mars Efter renovering, 1 Februari Vi har kommit fram till en relativt enkel metod att renovera gamla eroderade bunkrar som kommer att använda oss i framtiden. Vi har nu en snygg, lättskött, väl fungerande bunker med bra spelkvalitet! 10

11 Källor Tips och idéer hämtade från: Internet, mestadels USGA s hemsida, diverse artiklar under Articles and Resourses. Mikael Frisk, SGF. Egna och kollegors erfarenheter. Alla bilder och illustrationer är egna. 11