VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

Transkript

1 VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

2 FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR VÅRDVETENSKAPEN FÖR PATIENTEN OCH I TIDEN Kort historisk tillbakablick på vårdvetenskapen, från ett internationellt, nordiskt och nationellt perspektiv Vårdvetenskapens metateoretiska paradigm, internationellt Vårdvetenskapliga traditionen vid ÅA Vårdvetenskapens grunduppgifter Vårdvetenskapen i Svenskfinland Vårdvetenskapen för patienten och i tiden!

3 HISTORISK TILLBAKABLICK Florence Nightingale (1859): Notes on Nursing Vårdvetenskaplig forskning (Nursing research) sedan 1950-t i USA; utveckling av olika vårdteorier som påverkat vårdforskningen och utbildningen (Henderson, Peplau, Orem, Rogers etc.) Utveckling i Norden sedan slutet av 1970-t: omvårdnadsvetenskap/ vårdvetenskap (Sverige), sykepleievitenskapen (Norge och Danmark), Nursing Science (Island) I Finland vårdvetenskapen som en autonom disciplin: Kuopio 1979, Tampere 1981, HU 1983 fi/1987 sv, Jyväskylä 1986, Turku 1986, Oulu I dag i Finland: Hoitotiede (Nursing Science) vid 4 universitet och Vårdvetenskap (Caring Science) vid ÅA i Vasa sedan 1987

4 KUNSKAPSDOMÄNER (KIM 2000) Klient-/patientdomänen Patient-vårdardomänen Praxisdomänen Miljödomänen FORSKNING ÄR ATT FINNA DET MAN INTE VISSTE ATT FANNS Domäner där kunskap skapas genom forskning. Vad forskar vi om inom vårdvetenskapen? Inom vilken domän är din forskning? Suzie Kim (2000): The nature of theoretical thinking in nursing

5 VÅRDVETENSKAPENS METATEORETISKA PARADIGM Miljö Organisation Kontexten Livssammanha ng Vårdprocessen Klinisk vårdarbete Kliniska interventioner Världen Vårdandet Människa Hälsa Patient Klient Brukaren Person Helhet Välbefinnande Människans blomstring Fawcett J. (1984/2007).The Metaparadigm of Nursing: Present Status and Future Refinements. Journal of Nursing Scolarship, 16,

6 VÅRDVETENSKAPLIGA TRADITIONEN VID ÅA Vidareutveckling av ett vårdtänkande vid Helsingfors Svenska Sjukvårdsinstitut sedan 1970-talet 1 september 1987 grundades Inst. för vårdvetenskap vid ÅA i Vasa under ledning av prof. K. Eriksson Systematisk paradigm- och kunskapsutveckling om vårdvetenskapens teorikärna och disciplinens kärnbegrepp Deldiscipliner i dag: hälsovårdsadministration, vårdvetenskapens didaktik, hälsokunskap, (hälsoteknologi) Betoning på ontologiska frågor och grundforskning (begreppsutveckling) Hermeneutisk metodologi (övervägande)

7 VÅRDVETENSKAPENS ONTOLOGI OCH TEORIKÄRNA HÄLSA HELHETSSYN PÅ MÄNNISKAN CARING OMSORG SOM VÅRDANDETS KÄRNA ETHOS OCH ETISK GRUNDHÅLLNING

8 HÄLSA ÄR MERA ÄN FRÅNVARO AV SJUKDOM Att varda hälsa att bli den man var ämnas att bli Att vara hälsa - varandet Att ha hälsa - görandet Eriksson K Hälsans ide. Den optimala hälsan Teorin om hälsohinder kontra hälsoresurser Hälsans subjektiva dimension Hälsa är helhet Hälsa är relativ och konstant förändring

9 Fagerström L. (2011): Avancerad klinisk sjusköterska. Teori och praksis. Studentlitteratur, Lund).

10 Etiskt förhållningssätt Vårdaktiviteter och interventioner CARING SOM VÅRDARBETETS KÄRNA Patientens upplevelse av OMSORG Caring som vårdandets kärna kan ses som uttryck för omsorg genom vårdhandlingar, dvs. genom de vårdaktiviteter som sjukskötaren utför för att möta patientens vårdbehov och genom hans/hennes förhållningssätt. Fagerström L. et al The patient s perceived caring needs as a message of suffering. Journal of Advanced Nursing, 28 (5), VI SKA ANVÄNDA ORD SOM NÄSTA GENERATION KAN FÖRSTÅ! Fagerström L. et al The patient s perceived caring needs: Measuring the unmeasurable. International Journal of Nursing Practice, 5,

11 VÅRDVETENSKAPENS KUNSKAPSSYN Modifiering av Aristoteles syn på kunskap och Bengt Gustavsson. Fagerström L. (2011): Den tredimensionella kunskapssynen som epistemologisk grundsyn. (se kap 2 i Fagerström: Avancerad klinisk sjusköterska. Studentlitteratur, Lund). TEORETISK KUNSKAP ÄR BARA EN DEL AV KUNSKAPEN, PRAKTISK KUNSKAP BEHÖVS!

12 KUNSKAPSUTVECKLING OCH FORSKNING FÖR VÅRD- VETENSKAPENS GRUNDUPPGIFTER Vårdvetenskaplig forskning syftar till att Beskriva Förklara Förstå Förutsäga Främja hälsa Lindra lidande Patienten som person och närstående Förebygga sjukdom Värdig död Grund- och tillämpad forskning.

13 VÅRDVETENSKAPEN FÖR FRAMTIDEN Den komplexa vårdande verkligheten 13

14 VÅRDVETENSKAP SOM PRAKTISKT ARBETE BÅDE GENERELLT OCH RELATERAT TILL PROFESSION Fysioterapi Ergoterapi Rehabiliterande vård Bioanalytik Radiografi Palliativ vård Menta lvård Äldrevå rd Klinisk vårdvetenskaplig kunskap Vårdvet. Kl teorikärna Stödvetenskaper (medisin, psykologi, etc trik Akutintensiv Pedia- Sjukskötare Hälsovårdare Barnmorskor Läkare

15 DEN KLINISKA SYNTESEN Vårdvetenskapens ontologi som kärnan i sjukskötarens kliniska kompetens + Veta vad (episteme) Veta hur (techne) Veta vem (fronesis) Modifiering av Det goda vårdandets grundplan (Fagerström 1999) och Oberle, K. & Allen, M. (2001). The Nature of Advanced Practice Nursing. Nursing Outlook, 49, VÅRDVETENSKAPEN SKA BIDRA TILL MERA KUNSKAP I HANDLING BÄTTRE KLINISK KOMPETENS!

16 VÅRDVETENSKAPLIG KUNSKAP SKA BIDRA TILL UTVECKLING INOM Klinisk praxis Utbildning Ledarskap Vårdmetoder Vårddidaktik Vårdadm, ledarskap Evidensbaserat vårdande Begrepp o teorier ger struktur FoU-metoder Utvärdering av SOTE, sårbara pat.