Egendomsskattekommittén Pressmeddelande

Transkript

1 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande Cecilia Landelius Huvudsekreterare Mats Johansson Utredningssekreterare Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter Egendomsskattekommittén har i dag överlämnat slutbetänkandet Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter till finansminister Bosse Ringholm. Kommitténs förslag syftar både till att främja företagande och tillväxt och till att utforma regler med större enkelhet och rättvisa. Sammanfattning av förslagen Tillgångar och skulder ska i fortsättningen värderas till 50 procent. Det innebär bl.a. att värderingen av småhus sänks till 37,5 procent av marknadsvärdet. Tillgångar och skulder i näringsverksamhet befrias från arvsskatt. Värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamhet sätts ned till 15 procent vid gåvobeskattningen. Det progressiva skatteskalorna ersätts med en proportionell skattesats på 30 procent. Gåvoskatten mellan makar och mellan sambor slopas. Arvsskatt för förälder som ärver sitt barn under 18 år slopas. Förälder som ärver sitt barn över 18 år medges samma grundavdrag som barn. Gåvoskattebefriade allmännyttiga organisationer befrias från arvsskatt. De generella grundavdragen vid arvsbeskattningen höjs till respektive kronor. Grundavdraget för gåva höjs till kronor. Förslagen till förändringar finansieras genom att den stämpelskatt som juridiska personer betalar i samband med köp av fastigheter höjs med 1,3 procentenheter vilket motsvarar cirka 500 miljoner kronor. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

2 2 Uppdraget Egendomsskattekommitténs uppdrag har varit att se över reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. I sitt första delbetänkande (SOU 2 003:3) föreslog kommittén en ny dämpningsregel för fastighetsskatten samt slopande av arvsskatten för makar och sambor. Båda förslagen trädde i kraft den 1 januari I huvudbetänkandet (SOU 2 004:36) föreslog kommittén att begränsningsregeln för fastighetsskatt ska utvidgas så att i praktiken den stora majoriteten av småhusägare inte behöver betala mer än högst fyra procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Vidare föreslog kommittén att fastighetsskatten på privatbostäder i utlandet ska slopas, att tidpunkten för skattskyldighetens inträde för fastighetsskatt ska flyttas till tillträdesdagen och att fastighetsskatten på vindkraftverk ska slopas. När det gäller förmögenhetsskatten föreslog kommittén att värderingen av tillgångar och skulder ska sättas till 50 procent, att det ska införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade aktier, att fribeloppet ska sättas till kronor och att sambeskattningen mellan makar och sambor ska slopas. I slutbetänkandet (SOU 2004:66) behandlas kommitténs uppdrag på arvs- och gåvoskatteområdet. Den närmare utformningen av förslagen Mindre utrymme för skatteplanering Alla tillgångar och skulder utom i näringsverksamhet ska värderas till 50 procent av sitt marknadsvärde eller av det värde som anges i den särskilda värderingsbestämmelse som gäller för tillgången. Detta innebär att fast egendom ska värderas till 50 procent av sitt taxeringsvärde året före dödstillfället eller gåvotillfället och att lös egendom ska värderas till 50 procent av sitt marknadsvärde eller noterade värde. När det gäller boupptecknings- och begravningskostnader föreslår kommittén att sådana även fortsättningsvis ska få dras av med 100 procent.

3 3 För att främja företagande och tillväxt föreslår kommittén att arv av näringstillgångar ska befrias från arvsskatt. Av samma skäl föreslår kommittén att värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamhet vid gåvobeskattningen ska sättas till 15 procent, i stället för till 30 procent enligt nuvarande regler. Kommittén föreslår att arv och gåvor beskattas med en proportionell skattesats på 30 procent. Därmed kan reglerna om sammanläggning av arv och gåvor tas bort. Detta innebär att skatteberäkningen förenklas och att regelsystemet i övrigt görs mer överskådligt. Genom de föreslagna åtgärderna minskar utrymmet för skatteplanering avsevärt. Höjda grundavdrag m.m. Kommittén föreslog i delbetänkandet SOU 2 003:3 en slopad arvsbeskattning för efterlevande makar och sambor. Detta förslag har genomförts av riksdagen och trädde i kraft den 1 januari Eftersom gåvoskatten kan ses som ett komplement till arvsskatten föreslår kommittén att även gåvoskatten för gåvor mellan makar och sambor ska slopas. Kommittén föreslår att föräldrar som ärver sina avlidna minderåriga barn ska befrias från arvsskatt. Kommittén föreslår också att de tre skatteklasserna utmönstras och att de som är skattskyldiga för arvsskatt ska delas in i två grupper. Till den första gruppen ska hänföras de som i dag tillhör klass I samt föräldrar. Övriga arvingar ska hänföras till den andra gruppen. Kommittén föreslår att de allmännyttiga organisationer som enligt nuvarande regler endast är gåvoskattebefriade även ska vara befriade från arvsskatt. Kommittén föreslår också att regeringen ska tillsätta en utredning som gör en översyn av de regler som gäller inom skattelagstiftningen för beskattning av allmännyttiga organisationer. De nuvarande grundavdragen för arv på respektive kronor har gällt sedan den 1 januari Detsamma gäller grundavdraget för gåva på kronor. Kommittén föreslår därför att grundavdragen för arv ska höjas till respektive kronor och att grundavdraget för gåvor ska höjas till kronor. Särskilda regler Kommittén anser att det behövs särskilda regler för arvsavståenden. Kommittén föreslår att ett arvsavstående som sker utan villkor och som dokumenteras på visst sätt ska arvsbeskattas om uppgift om avståendet

4 har lämnats till Skatteverket innan beslut fattats i skatteärendet. Om dessa förutsättningar inte uppfylls ska arvsavståendet gåvobeskattas. Ett arvsavstående av egendom som den avstående innehar med fri förfoganderätt ska arvsbeskattas även om avståendet görs efter Skatteverkets beslut. Det finns en dispensregel i 27 lagen (1 941:416) om arvsskatt och gåvoskatt som medger eftergift eller nedsättning av skatt för fast egendom eller aktier och andra liknande marknadsnoterade handlingar som kan vara föremål för stor värdenedgång. Kommittén föreslår att denna regel omarbetas. Den nya regeln ska omfatta alla marknadsnoterade aktier och liknande handlingar i dödsboet. Nedsättning av arvsskatten ska ske i de fall den sammantagna värdenedgången på aktierna uppgår till minst 25 procent och lägst kronor mellan dagen för skattskyldighetens inträde och dagen för Skatteverkets beslut. Om aktierna har sålts dessförinnan ska det noterade värdet på försäljningsdagen jämföras med värdet på aktierna vid skattskyldighetens inträde. Ansökan om nedsättning av skatten får ske senast två månader efter Skatteverkets beslut. Den nuvarande dispensregeln handläggs av regeringen. Kommittén föreslår att Skatteverket tar över handläggningen av dessa ärenden. Det finns på arvs- och gåvobeskattningens område ingen möjlighet att skönbeskatta en gåvotagare som inte har deklarerat sin gåva. Kommittén föreslår att det införs en sådan möjlighet. I bestämmelsen ska föreskrivas en skyldighet för den som kan antas vara skattskyldig för gåvoskatt att avge deklaration efter anmaning. Om en sådan anmaning inte följs eller om deklarationen är ofullständig ska Skatteverket äga rätt att påföra skatt efter skön om det finns tillförlitlig utredning om förvärvet och det är uppenbart att skatt ska tas ut. 4 Finansiering Kommitténs förslag i slutbetänkandet innebär sammantaget en minskning av statens inkomster med cirka 500 miljoner kronor. För att de förändringarna ska bli statsfinansiellt neutrala föreslår kommittén en höjning av stämpelskatten för juridiska personer vid förvärv av fast egendom och tomträtt. I huvudbetänkandet SOU 2 004:36 föreslog kommittén en höjning av stämpelskatten för juridiska personer med en halv procentenhet till 3,5 procent. Kommittén föreslår nu en ytterligare höjning av stämpelskatten för dessa med 1,3 procentenheter dvs. från 3,5 procent till 4,8 procent.

5 5 Ledamöter Jan Bergqvist, ordförande (s), tel Marianne Andersson, ledamot (c), tel Marie Granlund, ledamot (s), tel Anna Grönlund Krantz, ledamot (fp), Lisbeth Staaf-Igelström, ledamot (s), Per Landgren, ledamot (kd), Lennart Nilsson, ledamot (s), Mikael Odenberg, ledamot, (m), tel Per Rosengren, ledamot (v), tel Birger Schlaug, ledamot (mp), tel Reservationer och särskilda yttranden Marianne Andersson (c), reservation och särskilt yttrande Anna Grönlund Krantz (fp), reservation Per Landgren (kd), särskilt yttrande Mikael Odenberg (m), reservation Skatteverket, särskilt yttrande