LGBI50, Biologi 5 för gymnasielärare, 15,0 högskolepoäng Biology 5 for Teachers in Secondary School, 15.0 higher education credits

Transkript

1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGBI50, Biologi 5 för gymnasielärare, 15,0 högskolepoäng Biology 5 for Teachers in Secondary School, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biologi och miljövetenskap att gälla från och med Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 50 %, Undervisning 50 % Ansvarig institution: Institutionen för biologi och miljövetenskap 2. Inplacering Kursen ingår i ämneslärarprogrammet för gymnasielärare i biologi och utgör en fördjupning i biologi på grundnivå Huvudområde Biologi Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt på minst 30 hp från kurserna LGBI10, Biologi 1 för gymnasielärare, 15hp, LGBI20, Biologi 2 för gymnasielärare, 15hp och LGBI30, Biologi 3 för gymnasielärare, 15hp, eller motsvarande samt genomgången Biologi 4 för gymnasielärare, 15 hp (LGBI40, LGBI41, LGBI42 eller LGBI43), eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen är uppdelad i två delkurser enligt följande. Delkurs 1, Ämnesdidaktik, 7,5 hp Didactics, 7.5 higher education credits

2 Delkursen fördjupar och breddar två områden från den tidigare genomgånga utbildningen, varav ett har mer högskoleförlagd prägel och en mer verksamhetsförlagd. Det handlar dels om ett fokus på mål för skolans naturvetenskap där begreppen scientific literacy, argumentation och kunskapsemfaser är teoretiska hävstänger. Det andra området exemplifierar en evidensbaserad modell för professionell utveckling, learning study, som studenterna genomför och där variationsteoretiska och sociokulturella begrepp samt pedgogical content knowledge är bärande. De två delarna kommer att komplementera varandra på så sätt att den mer praktiska delen dels prövar de teoretiska verktyg som nämnts tidigare och dels identifierar nya som då i sin tur kan bli föremål för teoretisk reflektion. 2/ 4 Delkurs 2, Fördjupande studie inom Biologi, 7,5 hp Advanced study within Biology, 7.5 higher education credits Den studerande utför, enskilt eller i mindre grupp, under handledning en uppgift (praktisk eller teoretiskt) externt på företag, institut eller myndigheter, alternativt inom biologiinstitutionen vid Göteborgs Universitet eller vid annat universitet, högskola. Uppgiften kan vara en vetenskapligt upplagd undersökning eller en tillämpning av tidigare vunnen kunskap inom ett område som väljs av den studerande i samråd med handledare och examinator. Projektet beskrivs i en individuell studieplan. Genomförande Kursen ges på helfart och undervisningen består av eget arbete, föreläsningar, och seminarier. 5. Mål Syftet med delkurs 1 är att fördjupa och bredda kunskaper om lärande och didaktik inom de naturvetenskapliga ämnesområdena och därmed bidra till insikter om kritiska aspekter av lärarens professionella kunnande och verksamhet. För att uppnå målet tas avstamp i några bärande begrepp inom naturvetenskapernas didaktik och i en skolutvecklingsmodell, learning study, prövas vunna insikter genom iterativa cykler av planering, genomförande och analys av lärande och undervisning i verksamhetsförlagd miljö. Syftet med delkurs 2 är att ge kompletterande och fördjupade kunskaper om biologiska processer. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap om och förståelse för den teoretiska bakgrunden till det verksamhetsförlagda projektet som valts redogöra för införda begrepp och modeller vad gäller lärares professionella kunskap och mål för skolans naturvetenskap Färdighet och förmåga tillämpa tidigare uppnådd teoretisk kunskap i praktiken, visa förmåga att självständigt planera och genomföra det verksamhetsförlagda projektet, skriftligt redogöra för det utförda arbetet på ett utförligt och intresseväckande sätt

3 visa förmåga att analysera styrdokument, läromedel och undervisning med hjälp av de införda begreppen och modellerna visa förmåga att analysera mål för skolans undervisning i termer av lärande i, om och av naturvetenskap visa förmåga att använda införda begrepp och modeller för att planera, genomföra och analysera undervisning 3/ 4 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter visa förmåga att själv samla in biologiska resultat och presentera dem på ett populärvetenskapligt sätt 6. Litteratur Se bilaga. Kurslitteraturen fastställs vid behov individuellt för varje student i samråd med handledare och examinator 7. Former för bedömning Litteraturseminarier, handledningsmöten och presentationer av enskilda/grupparbeten är obligatoriska att närvara vid. Delkurs 1 examineras genom litteraturseminarier, individuella inlämningsuppgifter, skriftlig grupprapport samt individuell muntlig redovisning. Delkurs 2 examineras genom skriftlig och muntlig redovisning. Det skriftliga arbetet skall utmynna i en populärvetenskaplig uppsats eller rapport. Det skriftliga arbetet ska också redovisas muntligen i en tidsbegränsad kortare presentation. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För G på hela kursen krävs lägst G på samtliga delkurser. För VG på hela kursen krävs betyget VG på på samtliga delkurser. 9. Kursvärdering Skriftlig och muntlig kursutvärdering sker vid slutet av kursen. Vid den skriftliga utvärderingen är studenten anonym. En sammanställning av kursutvärderingen avrapporteras till kansliet för biologi och miljövetenskap där den är tillgänglig som allmän handling, samt anslås på GUL. En sammanfattning av kursvärderingen samt belysande av vilka eventuella förändringar som vidtagits presenteras för nästkommande kurs under introduktionen. 10. Övrigt

4 Undervisningsspråk: svenska. 4/ 4

5 Brown, P., Friedrichsen & Abell, S. (2012) The Development of Prospective Secondary Biology Teachers PCK. Journal of Research in Teacher Education, 24, van Driel, J., & Berry, B. (2012). Teacher Professional Development Focusing on Pedagogical Content Knowledge, Educational Researcher, 41(1), Eriksson, M., & Rundgren, C. (2012). Vargfrågan- Gymnasielevers argumentation kring ett sociovetenskapligt dilemma. Nordic Studies in Science Education, 8(1), Gott, R., & Duggan, S. (2007). A framework for practical work in science and scientific literacy through argumentation. Research in Science & Technological Education, 25(3), Gustavsson L., & Wernberg, A. (2006). Design experiments, lesson study och learning study. I Holmqvist, M. Lärande I skolan learning study som skolutvecklingsmodell (s ). Studentlitteratur. Holmqvist, M. (2011). Teachers learning in a learning study. Instructional Science, 39(4), Kind, V. (2009). Pedagogical content knowledge in science education: perspectives and potential for progress, Studies in Science Education, 45(2), Lo, M., & Marton, F. (2012). Towards a science of the art of teaching: Using variation theory as a guiding principle of pedagogical design. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(1), Magnusson, J., & Maunula, T. (2013). Variation av undervisnings - innehåll för att möjliggöra urskiljning av kritiska aspekter av begreppet densitet. Forskning om undervisning och lärande, 10, Mortimer, Eduardo & Scott, Philip (2003). Meaning Making i Secondary Science Education. Open University Press. Berkshire England Newton, Paul, Driver, Rosalind, & Osborne, Jonathan (1999). The place of argumentation in the pedagogy of school science. International Journal of Science Education, 21(5), Olander, C. (2013). Why am I learning evolution? Pointers towards enacted scientific literacy. Journal of Biological Education, 47(3), Olander, C., & Holmqvist Olander, M. (2013). Professional development through the use of learning study: contributions to pedagogical content knowledge in biology. Procedia - Social and Behavioral Sciences 89, Roberts, D. (2007). Scientific literacy / Science Literacy. In Abell, S & Lederman, N (Eds) Handbook of Research on Science Education (pp ). Lawrence Erlbaum Associates, New Jersey/London Sjøberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Tredje upplagan. Studentlitteratur. Lund. Östman, L. (1996). Discourses, discursive meanings and socialization in chemistry education, Journal of Curriculum Studies, 28(1), Tillkommer cirka 200 sidor text bland annat i anslutning till studenters val av lärandeobjekt. Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från C:a 100 s.