Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik I, 15 hp

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik I, 15 hp Vårterminen 2014

2 Inledning Välkommen till kursen Vårdpedagogik I. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Pedagogik kan definieras som vetenskapen om uppfostran/utbildning, undervisning och lärande. Vårdpedagogik som vetenskap fokuserar olika socialisations- och lärprocesser, deras villkor, innebörder och konsekvenser för individ, kultur och samhälle inom vård- och omsorgsarbetet. Vårdpedagogik är ett relativt nytt ämne och en ny gren i vetenskapens värld. I Sverige fick ämnet eget status i och med att en professur inrättades 1993 vid Göteborgs universitet. Det som utmärker vårdpedagogik som ämne och disciplin är att den befinner sig i en skärningspunkt mellan pedagogik, samhällsvetenskap och vårdteori vilket innebär att vårdpedagogiken påverkas av samtliga dessa tre discipliner. Ett sätt att förstå relationen mellan dessa discipliner är att definiera deras utgångspunkter. Vård/omvårdnad har sin fokus på den sjuka patienten, medan vårdpedagogik har som utgångspunkt den lärande människan. Vad är då vårdpedagogik? Den definition som vi inom enheten för vård- och hälsopedagogik i Stockholm arbetar med f.n. lyder: Vårdpedagogik handlar om påverkan i avsikt att utveckla hälsa och/eller kompetens inom vård och omsorg hos elever, studenter, patienter, personal, anhöriga och/eller allmänhet utifrån ett samhällsperspektiv. Detta är en vid och allmänt hållen definition vilket vi ser som en tillgång eftersom det ger utrymme för många möjliga infallsvinklar och ansatser. Att läsa vårdpedagogik innebär därför att lära sig att förstå den logik som pedagogiskt arbete bygger på. För att på bästa sätt kunna handleda studenter eller undervisa patienter/anhöriga/klienter behövs kunskaper hämtade från pedagogiken som sedan appliceras i en vård eller omsorgskontext. Kursens innehåll Kursen ges dels som en fristående kurs om 15 hp (VPG05F) och dels som en delkurs i ett kurspaket om 30 hp på grundnivå (VPG02F). Denna introducerande kurs i vårdpedagogik syftar till att du ska utveckla kunskaper om och förståelse för pedagogiska processer inom fälten vård och omsorg. Kursen består av två moment om 7,5 hp vardera. Inom det första momentet kommer vi att behandla teorier om lärande, kunskapsbegreppet liksom vad pedagogik kan innebära i en undervisningssituation i vård- och omsorgsverksamheter. Under det andra delmomentet får du fördjupa dig i samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa, sjukdom och vårdens aktörer. 2

3 Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas du ha förmåga att: Beskriva och jämföra olika perspektiv på kunskap och lärande med exempel från vård- och omsorgsarbete Med stöd av didaktiska teorier planera och reflektera över ett fiktivt eller faktiskt utbildningstillfälle i en vård- och omsorgskontext Reflektera över lärandets villkor och förutsättningar inom hälso- och sjukvård/social omsorg Diskutera relationen mellan samhällsförändringar och synen på hälsa och sjukdom Problematisera hur hälsa och sjukdom konstrueras liksom diagnosers betydelse för patienten såväl som omgivningen Reflektera över och diskutera kring vårdens/omsorgens skilda roller och positioner ur ett maktperspektiv Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studentens prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Denna kurs examineras genom fem skriftliga inlämningsuppgifter som beskrivs här i studiehandledningen. Uppgifterna lämnas in i på kursens Mondosida och betygsätts av kursansvarig lärare inom 15 arbetsdagar. Du får ett betyg för varje examination som vägs samman till ett betyg för varje moment. Momentens betyg vägs sedan samman till ett betyg för hela kursen. Kursens huvudsakliga upplägg och pedagogiska arbetsmodell Kursen bedrivs på 50 % på distans vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig. Distansformen på kursen betyder att undervisningen är koncentrerad och förlagd till tre sammankomster. Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, seminarier och diskussioner. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur samt arbete kring examinationsuppgifter. Genom att använda t.ex. e-post och lärplattformen Mondo kan kursdeltagarna även föra diskussioner och arbeta tillsammans med litteraturen. För att komma in i Mondo måste du ha ett SU-konto. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. Du förväntas även hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på kurssajten i Mondo. Det är viktigt att notera att i distanskurser ställs särskilt höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Du ansvarar för att arbeta med ditt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att skriftligt bearbeta din förståelse av denna kontinuerligt. 3

4 Lärare och administratör Om du har frågor om kursens innehåll eller närvaro, kontakta kursansvarig lärare Robert Ohlsson som enklast nås via e-post: Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering, studieavbrott etc., kontakta kursadministratör Susanne Hallander: Inlämningsuppgifterna Kursen examineras genom inlämningsuppgifterna som skrivs individuellt. När du lämnar in uppgifterna på Mondo anger du både ditt eget namn och vilken uppgift det gäller i namnet på filen. Eftersom ett program för plagiatkontroll används måste filerna vara sparade i wordformat (.doc eller.docx). Uppgifterna ska skrivas i Times New Roman, teckenstorlek 12 och enkelt radavstånd. I uppgifterna ska referenser till kurslitteraturen skrivas inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt (dvs. författarens/författarnas namn, publikationsår och sidhänvisning om sådan kan ges). Om du inte är så van vid att skriva med hänvisningar till litteratur kan du använda dig av texten Akademiskt skrivande som stöd (denna finns på kursens Mondosida). Lärande på universitetsnivå går djupare än till en redovisning av fakta eller att bara återge kurslitteraturens innehåll. I examinationsuppgifterna måste du också tillämpa detta innehåll på olika sätt i analyser och planeringar av undervisning. Du måste också kunna diskutera och föra självständiga och kritiska resonemang utifrån innehållet så att din egen förståelse för detta framgår med tydlighet. Det är därför också viktigt att uppgifterna är språkligt väl genomarbetade. Plagiat Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Plagiat i en examinationsuppgift blir alltid föremål för ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är alltså förbjudet. Det är givetvis tillåtet att citera olika källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Stöd i studierna Under rubriken Studentservice på universitetets hemsida ( hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. delta i föreläsningar om studievanor och studieteknik, du kan också få undervisning, råd och tips om hur du ska skriva på universitetet. Du kan få svar på frågor om exempelvis disposition, ordval, stilnivåer och grammatik. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. 4

5 Schema DAG DATUM TID SAL Torsdag 30 januari Introduktion till Moment 1 Torsdag 20 mars Seminarium och introduktion till Moment 2 Torsdag 8 maj Seminarium Obligatorisk kurslitteratur Bentling, S. & Jonsson, B. (red.) (2010). Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. (315 sid.) Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber. (128 sid.) Goffman, E. (2000). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma. (238 sid.) Hansson Scherman, M. & Runesson, U. (red.) (2009). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur. (223 sid.) Johannisson, K. (2002). Medicinens öga: sjukdom, medicin och samhälle historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedt. (210 sid.) Lejsgaard Christensen, S. & Jensen Huus, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur. (213 sid.) Phillips, D. C. & Soltis, J. (2009). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts. (131 sid.) Obligatorisk kurslitteratur som laddas ner från kursens Mondo-sida Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Statens skolverk. (125 sid.) Johannisson, K. (1991). Folkhälsa. Det svenska projektet från 1900 till 2:a världskriget, Lychnos, (sid ) Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I G. Hallerstedt, (red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (12 sidor utdrag). Lindström, G. & Pennlert L. Å. (2009). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag. (12 sidor utdrag) Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren: folkuppfostran och hälsoupplysning i folkhemmet. Stockholm: Carlsson. (16 sidor utdrag) 5

6 Moment I Kunskap och lärande inom vård och omsorg (7,5 hp) Examinationsuppgifter inför seminarietillfälle 2 A. Kunskap och lärande Litteraturen till den här uppgiften fokuserar olika sätt att se på kunskap och lärande. Uppgiften innebär att du skall skriva en självständig text utifrån kurslitteraturen och dina egna erfarenheter/reflektioner. Läs kurslitteraturen och bilda dig en uppfattning om hur man kan se på vad kunskap är och hur lärande går till. Börja med att beskriva vad som kännetecknar olika kunskapsformer och reflektera även över och skriv fram vilka kunskapsformer som du anser är centrala i ditt yrke och varför. Här använder du dig av Gustavsson (2002) Vad är kunskap? Fortsätt sedan med att beskriva och jämföra olika teorier om lärande. Vad väcker dessa för tankar hos dig och hur har du lärt dig/lär dig olika saker? Vilken syn på lärande finns på din arbetsplats? Avsluta texten med att resonera kring vilka förutsättningar för lärande finns det specifikt inom vård och omsorg? Vad bör du som vårdgivare/omsorgsgivare ta hänsyn till i en lärandesituation med en patient? Vilka hinder för lärande kan det finnas inom vård/omsorg? Litteratur som du använder dig av här är Phillips & Soltis (2010) Perspektiv på lärande och Hansson Scherman & Runesson (2009) Den lärande patienten. Texten ska omfatta max 5 sidor och ska lämnas in på Mondo senast den 28 februari. B. Planering av en fiktiv undervisningssituation I den här uppgiften ska du utifrån kurslitteraturen planera för en möjlig undervisningssituation inom din egen yrkesverksamhet. I uppgiften ingår att reflektera över hur du som vård- eller omsorgsgivare genom en pedagogisk intervention kan stödja och främja lärandet hos en för dig definierad målgrupp eller person. Det kan exempelvis handla om patientundervisning eller handledning av en student/blivande kollega. Du utgår med andra ord i uppgiften från din egen yrkesroll och yrkesvardag och anknyter till litteraturen. Din text skall innehålla följande delar: 1. Kort beskrivning av aktörer 2. Innehåll/mål med undervisningen 3. Modell för undervisningen där du reflekterar över begreppen lärande och undervisning 4. En reflektion över hur du kan arbeta med att öka målgruppens/personens drivkrafter till lärande samt vilka hinder och möjligheter för lärande du ser Texten ska med andra ord präglas av de olika överväganden som du gjort och tagit ställning till utifrån kurslitteraturen. För denna uppgift använder du Lejsgaard Christensen & Huus Jensen (2004) Didaktik och patientutbildning och Lindström & Pennlert (2009) Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik. Texten ska omfatta max 5 sidor och lämnas in på Mondo senast den 19 mars. 6

7 Moment II Samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa, sjukdom och vårdens aktörer (7,5 hp) Examinationsuppgift inför seminarietillfälle 3 C. Samhälleliga perspektiv på hälsa och sjukdom I den här uppgiften ska du ta kurslitteraturen som utgångspunkt för att med egna ord sammanfatta och diskutera hur synen på hälsa och sjukdom har förändrats historiskt. Vilka skillnader och likheter finns det mellan gårdagens och dagens syn på hälsa och sjukdom? Hur kan förändringarna i synen på hälsa och sjukdom relateras till samhälle och kultur? Hur har synen på individens respektive samhällets ansvar för sjukdom och hälsa sett ut över tid? Reflektera över vad du menar att vi kan lära oss av dessa historiska förändringar? Vilken betydelse har diagnoser för individen och samhället? Till den här uppgiften tar du hjälp av följande litteratur: Johannisson K. (1990). Medicinens öga. Johannisson, Karin (1991). Folkhälsa. Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Olsson, U. (1999). Drömmen om den hälsosamma medborgaren. Texten ska omfatta max 4 sidor och vara inlämnad på Mondo senast den 24 april. Examinationsuppgift inför kursavslut D. Makt och styrning Utgå från boken Makt av Börjesson & Rehn (2009) och skriv en text där du reflekterar över hur makt kan komma till uttryck inom din verksamhet. Vilka former av makt finns i denna verksamhet? Vem har makt och hur kan motmakt komma till uttryck? Texten ska omfatta max 2 sidor och vara inlämnad på Mondo senast den 5 juni. E. Interaktion inom vård och omsorg I denna uppgift ska du välja en händelse från ditt yrkesliv som berör en interaktionssituation som du ska diskutera/analysera med hjälp av Goffmans teori och begrepp. Börja med att beskriva händelsen och diskutera och analysera sedan denna med hjälp av några adekvata begrepp från Goffman (2000) Jaget och maskerna. Text ska omfatta ca 3-4 sidor och vara inlämnad på Mondo senast den 5 juni. 7

8 Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt krävs lägst betygsgraden E. Betyg Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseenden inte uppfyller kravet för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator. Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. A: Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B: Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visa mycket god kunskap genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C: Lärandemålen uppfylls väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom ett gediget arbete med god förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang. Texten innehåller goda anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D: Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E: Lärandemålen uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Tänkbara brister kan vara något av följande: Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Inte trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära författarens/författarnas. Analyser som knyter samman egna yrkeserfarenheter och kurslitteraturen saknas eller är otillräckliga. Språkanvändning och/eller disposition gör texten svår att förstå. Referenser är felaktiga/saknas. F: Texten är helt otillräcklig. (Se ovan.) 8