Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Transkript

1 Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Blodet får hjärtat genom kranskärlen som ligger på hjärtats utsida. 1

2 Kärlkramp Kranskärlen kan drabbas av förträngningar. Det kallas för åderförfettning, eller åderförkalkning. Vid fysisk eller psykisk ansträngning är hjärtat i behov av mer syre. Om man har förträngningar i kranskärlen kan man drabbas av kärlkramp. Symtom vid kärlkramp Det vanligaste symtomet vid kärlkramp är bröstsmärta. Smärtan är oftast lokaliserad mitt i bröstet men kan även stråla upp mot käkarna, ut i armarna eller bak mot ryggen. Kärlkramp som kommer vid ansträngning men som försvinner i vila är ofta godartad och behandlas med mediciner (se under Läkemedel), eller i vissa fall med ballongvidgning eller bypassoperation. Instabil kärlkramp Om kärlkrampsbesvär uppstår vid minsta försök till ansträngning eller till och med i vila kallas det instabil kärlkramp. Dessa fall kräver oftast sjukhusvård och utreds och behandlas på samma sätt som hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt Vid en hjärtinfarkt blir det akut stopp i ett kranskärl p.g.a. proppbildning. Detta leder till att en del av hjärtats muskel inte får tillräckligt med syre. Symtomen är oftast svår smärta. Den del av hjärtmuskeln som inte får syrerikt blod skadas. Storleken på skadan beror på var eller i vilket kranskärl proppen sitter och hur lång tid det dröjer innan man får behandling. Tid är hjärtmuskel! Symtom vid hjärtinfarkt Vanliga symtom vid hjärtinfarkt är tryck eller smärta över bröstet. Smärtan kan även upplevas på olika sätt så som buksmärta, ont upp mot käkarna, strålning ut mot armar eller ryggsmärta. 2

3 Andra symtom kan t.ex. vara illamående, kallsvett, andnöd, yrsel och ångest. Man kan också ha hjärtinfarkt utan smärta. Komplikationer En komplikation som kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt är hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa ordentligt och vätska kan ansamlas i lungorna och i kroppens övriga vävnader. Symtom är andfåddhet, viktuppgång och bensvullnad. En annan komplikation som kan uppstå i samband med hjärtinfarkt är arytmier, en störning i hjärtats rytm som kan innebära att kroppen inte får tillräckligt med syre. 3

4 Vård och behandling Modern hjärtinfarktbehandling har kraftigt sänkt dödligheten och ökat chansen till att återfå ett normalt liv. EKG - övervakning Vid misstanke om hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge information om det är syrebrist i hjärtat. EKG innebär att ett antal elektrodplattor fästes på kroppen. Hjärtats elektriska aktivitet läses av och man kan utläsa hur hjärtat mår. Detta är en smärtfri undersökning. På avdelningen finns även kontinuerlig EKG - övervakning. Provtagning Blodprover som tas ger ytterligare information. Vissa prover måste tas om flera gånger. Kranskärlsröntgen och ballongvidgning/ perkutan coronar intervention (PCI) Vid misstanke om akut hjärtinfarkt undersöks kranskärlen med kranskärlsröntgen. Vid undersökningen ges lokalbedövning i handled eller ljumske, nära den kroppspulsåder där undersökningsinstrumentet förs in. Undersökningen genomförs utan narkos. Vid undersökningen sprutas röntgenkontrast in i kranskärlen. Röntgenbilderna visas på en skärm. Om det finns stopp eller förträngningar i kärlen, kan man i samma procedur göra en ballongvidgning. En tunn ballongförsedd kateter förs in till den aktuella förträngningen, ballongen blåses upp och trycker undan förträngningen. Oftast placeras metallnät (stent) i kärlet för att minska risken att förträngningen kommer tillbaka. I samband med PCI ges oftast blodförtunnande dropp. 4

5 Ballong med stent. Stentet expanderar i kärlet då ballongen dras ut Ultraljud av hjärtat Ultraljud av hjärtat (UCG) utförs i samband med hjärtinfarkt och PCI. Det ger information om hur hjärtmuskeln och hjärtats klaffar fungerar. Bypass-operation Ibland kan man vid kranskärlsröntgen se förträngningar som inte lämpar sig för ballongvidgning. Då är oftast kranskärlsoperation (bypass) bästa alternativ. Detta är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man sövs och bröstkorgen öppnas. En åder tas från benet eller bröstkorgsväggen och fästs på kranskärlen. Blodet tar då en genväg förbi förträngningen och försörjer på så sätt hjärtat med syre. 5

6 Riskfaktorer Alla människor kan få en hjärtinfarkt, men vissa faktorer ökar risken att drabbas. Risken ökar ju fler riskfaktorer du har. Rökning - Tobaksrökning är en stor riskfaktor. Rökning är mycket skadligt för hjärtat. Fysisk inaktivitet Stillasittande påverkar kroppen negativt. Fysisk aktivitet har positiv effekt på flera av riskfaktorerna. Högt blodtryck Blodtrycket varierar med ålder och aktivitet. Högt blodtryck kan leda till skador på bl.a. blodkärl och hjärta. Blodtrycket bör ligga på högst 140/90 i vila. Höga blodfetter/högt kolesterol. - Höga kolesterolhalter i blodet påskyndar åderförkalkning. Minskad kolesterolhalt minskar risken för att återinsjukna efter en hjärtinfarkt. Övervikt Framförallt bukfetma. Midjemått större än 102 cm för män och 88 cm för kvinnor ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Stress Negativ stress är ogynnsamt för kroppen. Diabetes Viktigt med välreglerat blodsocker. Ärftlighet - Ärftligheten har betydelse. Vad kan jag göra själv? 6

7 Du kan själv påverka din framtida livssituation. Rökstopp! Om du röker är det absolut nödvändigt att sluta. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka. Du minskar också risken att få en ny hjärtinfarkt. Mat Maten du äter är av betydelse för din hälsa och ditt hjärta. Ät hälsosamt! Gärna frukt, grönsaker och fullkornsprodukter vilka innehåller fibrer. Minska på saltintaget. Öka andelen omättat fett som finns i bl.a. fet fisk. Minska andelen mättat fett som finns i feta mejeriprodukter och feta charkprodukter som t.ex. korv mm. 7

8 Fysisk träning Idag är det väl känt att du med regelbunden fysisk träning på rätt nivå kan må bättre, orka mer och leva längre. Det finns inga hinder för att påbörja fysisk aktivitet och träning efter hemgång. Via hjärtrehabiliteringen på sjukhuset har du möjlighet att träffa en sjukgymnast för att få individuellt anpassade råd om träning efter dina förutsättningar. Fysisk träning har många positiva effekter: minskar risk för återinsjuknande och död blodtrycket sänks positiv inverkan på blodfetter insulinkänsligheten och sockeromsättningen ökar risken för blodpropp minskar minskad risk för hjärtrytmstörningar förbättrad livskvalitet Stress För att klara stressiga perioder behöver man ha en balans i livet mellan arbete, fritid, vila och sömn. Försök att analysera dig själv och din livssituation för att bedöma om du utsätts för en stress som skadar dig. 8

9 Läkemedel Vetenskaplig forskning visar att medicinering minskar riskerna från att återinsjukna i hjärtinfarkt. Därför är det av stor vikt att du tar de mediciner du fått utskrivna. Om du skulle må dåligt av din medicin p.g.a. biverkningar, är det viktigt att du kontaktar din läkare och inte ändrar medicineringen själv. Vanliga läkemedel efter en hjärtinfarkt är: Blodförtunnande Trombyl, Plavix/Clopidrogel Brilique och Effient är blodförtunnande tabletter som motverkar proppbildning. Betablockerare Ex. Metoprolol sänker pulsen och blodtrycket så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Blodfettssänkare Ex Atorvastatin och Simvastatin minskar halten av blodfetter vilket också minskar risken för nya förträngningar i kranskärlen ACE-hämmare Ex. Enalapril eller Ramipril är hjärtmuskelstärkande och sänker ditt blodtryck vilket leder till att ditt hjärta får lättare att arbeta. Nitrater Ex. Nitrolingual eller Imdur vidgar blodkärlen. Vissa mediciner behöver du äta livet ut. Kontrollera regelbundet att dina mediciner inte passerat utgångsdatum. 9

10 Vid hemgång Oro och depression Oro och depression drabbar många efter en hjärtinfarkt. Det är vanligt med funderingar över livets mening. Man kan bli nedstämd och lättirriterad. Tid behövs för att få reagera och bearbeta det faktum att man har drabbats av en livshotande sjukdom. Sök hjälp om det behövs! Sexuell aktivitet Det finns inga restriktioner för sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Erektionsproblem är vanligt vid kranskärlssjukdom. Din läkare är van att diskutera sådana frågor. Lyssna på kroppens signaler! 10

11 Att tänka på Det finns risk för blödning från insticksstället i handleden eller ljumsken efter en kranskärlsröntgen. Därför bör du undvika tunga lyft under minst tre dagar efter ingreppet. Återbesök Återbesök sker till vårt uppföljningsteam på hjärtmottagningen 2-3 veckor efter du gått hem om du tillhör Sahlgrenska sjukhusets upptagningsområde. Detta expertteam består av sjuksköterskor och läkare i ett nära och strukturerat samarbete. Vid första besöket kommer du få träffa en av sjuksköterskorna. Sjuksköterskan kommer där att informera vad du kan göra själv för att förhindra återinsjuknande. Sjuksköterskan avgör om du behöver träffa en läkare vid nästa uppföljningsbesök som sker efter 4-6 veckor. Om du tillhör Östra sjukhuset eller Mölndals sjukhus kommer du kallas till uppföljning där. Sjukskrivning efter hjärtinfarkt varierar efter behov och bestäms vid utskrivningssamtalet tillsammans med läkaren. Fysisk träning och hjärtskola på sjukgymnastiken Under vårdtillfället kommer du att få träffa en sjukgymnast som ger dig råd om fysisk aktivitet och träning. Du rekommenderas att delta i träningsbaserad hjärtrehabilitering vid sjukgymnastiken där du erbjuds anpassad träning efter nuvarande rekommendationer och dina förutsättningar. Före träningsstart utförs ett individuellt konditions och muskeltest. Detta för att kunna erbjuda rätt träningsgrupp och ge dig råd om hur du bäst tränar på egen hand. Konditionstest kan utföras redan en vecka efter hjärtinfarkt eller genomgången PCI. Du är också välkommen att delta i hjärtskolan där du får information av läkare, dietist, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. 11

12 Vid nya bröstsmärtor Vid ihållande bröstsmärta, ta nitropreparat och vänta 5 minuter. Om smärtan då fortsätter ta nitropreparat ytterligare en gång. Vid ihållande bröstsmärta i 15 minuter skall du ringa 112! Kontakter Kontaktpunkten ringer du om du har frågor om återbesök, remisser eller recept. Här kan du även få telefonrådgivning. Vid övriga frågor kan du ringa sjukvårdsrådgivningen. Kontaktpunkten: Tel: Telefontid Mån-fre. kl Sjukvårdsrådgivningen: Tel: Öppet dygnet runt På kan du hitta fördjupad information om hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Framtagen av personal på kardiologen Sahlgrenska hösten 2009 Reviderad upplaga mars 2014 Faktagranskad: Truls Råmunddal, kardiolog, överläkare Källor: Sjukvårdsrådgivningen Bilder: Carin Bergsand Persson, Teresia Bergsand, Maria Griphammar Illustrationer: Johan Svensson 12