Naturvärdesbedömning av landskapet SO om Kistinge, kring den planerade avfallshanteringsanläggningen och deponin

Transkript

1 MiNa, miljö & naturpedagogik Naturvärdesbedömning av landskapet SO om Kistinge, kring den planerade avfallshanteringsanläggningen och deponin Sammanfattning Området SO om den befintliga deponin består av dels en större sammanhängande skogsmark och dels av åkermark. I skogsmarkens nordöstra del finns en skoglig nyckelbiotop och i den västra remsan finns fornlämning beskriven. Skogen är lövdominerad med ek i trädskiktet och i buskskiktet trivs hassel. Två mindre planterade granskogsdelar finns i väster och i söder. Åkermarken brukas modernt, en åkerholme och en brukningsväg finns på ytan. Längs den östra kanten av åkern rinner en mindre bäck. Åkerholmen, bäcken och några andra småbiotoper omfattas av biotopskyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Stora delar av skogsmarken är rationellt brukade inte minst gäller detta den norra delen. Här planeras ett genomslag från den befintliga deponin med en väg. Skogen kommer på sikt att tas bort helt mellan befintlig och planerad verksamhet. När denna del utnyttjas, tillsammans med delar i väster och sydväst (gran- och lövskog), bedöms miljön påverkas i en ringa-måttlig omfattning. För att kompensera de mer allmänna förlusterna av livsmiljöer kan skogsområden längs den östra sidan bindas samman genom att ny skog planteras. Kring en kärna av ädellöv, ek med inslag av bok och fågelbär, kan lägre buskrader med hassel, olvon, fläder och andra bärande buskar planteras. I takt med att skogsdelarna allt mer växer samman, med positiva effekter för vilt och friluftsliv, kan skogsdelen i norr avvecklas. Längs brynzonerna runt åkerytan röjs ljusbrunnar kring större/äldre lövträd. På sikt skapas då grova äldre lövträd vilka är positiva för den biologiska mångfalden. En annan möjlig positiv kompensationsåtgärd är att öppna upp den kulvertade bäcken som nu löper under jord, ungefär längs den planerade trädridån i sydost. Om bäcken blir utan kulvertar kommer en attraktiv bäckmiljö att skapas till fromma för vandringsfisk som havsöring. Längs bäckmiljön kan även ett naturligt stråk för friluftslivet enkelt anläggas. Lite längre uppströms kan en skyddszon med buskar planteras utmed åkerkanten, även detta är positiv för bäckmiljön. Den kulverterade delen av bäcken ligger utanför planområdet och med annan markägare än Halmstad kommun. I den sydvästra delen finns en mindre granplantering, den kan avvecklas med ringa påverkan av naturvärden och istället användas som ett stråk för den räddningsväg/gångväg som behövs i området. En sådan väg skulle gynna MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 1

2 allmänhetens möjlighet till rekreation i områdets yttre delar och även bidra till en ökad tillgänglighet för områden utanför planområdet som Stjernarpsskogen. Uppdraget, bakgrund I samband med planeringen av en ny avfallshanteringsanläggning och deponi finns det, som ett underlag i detaljplaneläggningen, ett behov av att beskriva befintliga naturvärden i området och hur de kan påverkas. Naturvärdesbedömningen kan användas som en grund för en kommande miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningen tar upp vilka värden som finns, hur de påverkas och vad och var man skulle kunna kompensera eventuella förluster genom att nya värdefulla miljöer skapas eller att redan befintliga kvaliteter förädlas ytterligare genom olika åtgärder. Påverkan bedöms i tre olika nivåer, ringa, måttlig och betydande. Uppdraget omfattar bara vad som händer när man förändrar den pågående markanvändningen och inte hur anläggningen i sig påverkar miljön. Planerad verksamhet Den planerade avfallshanteringsanläggningen och deponin föreslås lokaliseras på en större åkeryta SO om nuvarande deponi. Det innebär att ett genomslag i form av en väg, i den norra delen av området. I SV finns ett behov att kunna anlägga någon form av räddningsväg. Det öppna markområdet behöver utökas genom att delar av skogsmarken utnyttjas. Från SV till NO längs kraftledningen kan skogsområdena knytas samman. Metodik Områdets besöktes i fält under hösten 2010 och fältarbetet har riktats mot att identifiera och beskriva ekologiskt värdefulla strukturer som grova träd, död MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 2

3 ved eller andra särskilda livsmiljöer. Ingen inventering av enskilda arter har genomförts. Efter fältbesöket har påverkan av planförslaget bedömts och förslag till kompensationsåtgärder tagits fram. Via olika webbtjänster som Artportalen, Skogens pärlor, TUVA, ängs- och betesmarksinventeringen och Fornsök, fornminnesinventeringen har olika värdeaspekter i området kunnat beskrivas. 1 a 5 3 b c 2 4 Planens ungefärliga läge, siffror och bokstäver anger områden som tas upp i texten. Befintliga natur- och kulturvärden och ev.skydd Området består idag av skogsmark, ca 33 ha, och i sydost ett större sjok av jordbruksmark, ca 27 ha. Jordbruksmarken brukas som rationell åker. På åkermarken finns två åkerholmar, en större lövträdsklädd och en mycket liten som består av berg i dagen. En brukningsväg leder tvärs över åkermarken från väster till öster. I kanten mot skogen nordost rinner en liten bäck vidare mot söder och Trönningeån. Vissa av miljöer omfattas av biotopskyddet enligt 7 kap Miljöbalken, som åkerholmen och bäcken. Längs den norra kanten av den öppna ytan finns ett mindre antal odlingsrösen samt rester av en stenmur som även de omfattas av biotopskyddet. Att ta jordbruksmark ur produktion är tillståndspliktig. MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 3

4 Längs den nordöstra gränsen av planområdet passerar en kraftledning genom skogsmarken som bryts av ytterligare en kraftledning längs den sydöstra gränsen och som löper över åkermarken. I väster skiljer planområdet (skogsmarken) från ett större sammanhängande jordbruksområde mot samhället Trönninge. Alldeles i skogskanten i väster, utanför planområdet, finns en värdefull naturbetesmark med fynd av flera rödlistade arter (denna mark har beskrivits inom en översiktlig naturvärdesbedömning kring ev. vindkraft inom området). Bland annat används området med sina lövbrynzoner av flera arter fladdermöss, troligtvis rör sig dessa djur över hela området inklusive planområdet. Skogsmarken består till största delen av lövskog med ett stort inslag av ek med enstaka bokar och björkar. Åldern på de flesta träden bedöms vara mellan år. Här bedrivs ett modernt lövskogsbruk och det finns relativt få äldre träd och mycket lite död ved i området. I kanterna finns en del grövre asp och här och där även fågelbär. Om en skogsmark består av mer än 70 % lövskog med mer än 50 % ädellöv gäller särskilda regler för avverkning och krav på återplantering. Delar av planområdet kan klassas som ädellövskog och Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet och bör kontaktas före någon avverkning. I området finns en skoglig nyckelbiotop (a) bestående av grova ädelövträd, ca 0,1 ha beskriven på Skogsstyrelsen webbtjänst Skogens pärlor (se källor). Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Särskilt värdefulla strukturer inom nyckelbiotopen är vidkroniga ekar och björkar men även i övriga delar av lövskogsdelarna finns enstaka grova träd som är viktiga för den biologiska mångfalden i området. I planområdets västra del (strax norr om b) finns ett större gryt, troligen av grävling. Den planerade verksamheten kan komma att nyttja den mark där grytet ligger idag. Grävlingen är allmänt förekommande och har en god populationsstatus, både nationellt och regionalt, och påverkan bedöms därför som ringa. Tidpunkten för ett eventuellt nyttjande av området bör vara från sensommar-höst då inga små ungar finns i grytet. Även en fornlämningsliknande lämning (söder om b) i form av en trädbevuxen ca 13 m i diameter och 0,5 m hög övertorvad stensättning som kallas för Brunerör. Skulle något planerat arbetsföretag beröra denna måste mer detaljerad sakkunskap fås via länsstyrelsen. MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 4

5 Längs skogsbrynen kan brunnsröjning ske runt vissa äldre ekar eller andra lövträd. Vad innebär förslaget möjligheter till kompensatoriska åtgärder 1-2. Skogen i norr-trädridån i sydost I takt med att ett genombrott i områdets norra del (1) etableras i form av en väg kommer skogen att glesas ut och på sikt helt tas bort. Den utpekade nyckelbiotopen (a) i östra delen påverkas inte. Sammantaget innebär det en måttlig påverkan framför allt genom att det stråk som skogsmiljön här får ett avbrott och inte längre binder samman olika delar av skogen. Om det samtidigt etableras en ny trädridå i SO (2) så minskar sådana negativa effekter. Kärnan i den nya ridån kan bestå av ädellövträd som ek med enstaka inslag av bok och fågelbär. I de yttre delarna kan mer lågvuxna buskar som hassel, olvon och fläder planteras. Genom att knyta samman skogsdelarna i de östra delarna av planområdet kan vilt och fåglar fortsätta att röra sig i SV-NO-riktning och nå långt in i Stjernarpsområdet. Längs den nya skogsridån kan en gång- och cykelväg anläggas. Ett sådant stråk ger boende i Trönninge en fin möjlighet att enkelt via Trönningeån till fots kunna nå Stjernarpsskogen. 3. Granskogsplanteringar, granröjning och brunnsröjning I områdets NV del (3) finns en granplantering som kan avvecklas och användas för den planerade avfallshanteringen och deponin utan någon betydande negativ påverkan. Längst i väster kommer det att finnas kvar en lövskogsridå, även ett sådant smalt lövskogsområde fungerar som en ledlinje för många organismer. Längs en sådan ridå bildas värdefulla MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 5

6 brynzoner och här finns möjligheter för stora, grova lövträd att utvecklas och ridån hänger samman med lövskogsdelen i söder. Om det hörn av skogsmarken som finns omedelbart S om granplanteringen också används för den planerade verksamheten kan den relativt unga delen av lövskogen avvecklas fram till den gamla stengärdesgården (ungefär vid b på kartan). För att stärka naturmiljön i de delar som inte påverkas kan ett antal stammar (så grova som möjligt) lyftas in i den skog som inte påverkas, och på så vis öka andelen död ved i området. Söder om muren finns ett litet äldre trädbestånd som bör sparas helt för att minska negativ påverkan. Här kan träden lämnas för fri utveckling med åldriga stammar och död ved som värdefulla strukturer. Längs med den västra kanten av åkern kan större och vidkroniga ekar och aspar ställas fram och röjas runt så att förutsättningar för åldriga, grova lövträd i framtiden (c). Grova lövträd är viktig livsmiljö för lavar, mossor och svampar. Äldre träd få ofta håligheter som kan användas av insekter, fåglar och fladdermöss. Inte minst gäller detta träd i kantzoner som både blir solbelysta som de har kontakt med det öppna luftrummet. På liknande sätt kan röjningar genomföras öster om den lilla nyckelbiotopen i NO (a). I denna del kan även alla unga granar röjas bort så att området säkras framöver som lövskogsmiljö. Sådana och andra liknande kompensationsåtgärder ökar kvaliteten i naturmiljön inom och längs ytterkanterna av planområdet. 4. Räddningsväg i sydväst I den sydvästra delen finns ett behov att komma fram med en räddningsväg (4). Denna kan utformas som en gång- och cykelväg vars sträckning löper genom den del av området där det idag finns en ca 50-årig granplantering. Granmonokulturen kan avvecklas utan att några naturvärden påverkas. Räddningsvägens placering i denna del innebär enbart en ringa påverkan, exempelvis kan sträckningen dras i utkanten av planområdet (mot åkermarken i öster) och att en brynzon etableras längs sträckningen. När bryn anläggs ska hänsyn tas så att äldre, vidkroniga lövträd inte blir invuxna i buskridåerna. Trädslagsval är detsamma här som i övriga delar inom planområdet (ek, bok, fågelbär och bärande buskar). Med en återplantering av lövträd skulle området i sin helhet stärkas som en attraktiv lövskogsmiljö. 5. Bäcken i öster Längs åkermarkens östra kant rinner en liten bäck från Muraretorpet NO om planområdet ner till Trönningeån i söder. De sista 225 m mot ån är vattendraget kulverterat och om man här åter skulle släppa fram bäcken i landskapet skulle inte bara människors upplevelse öka utan även starkt gynna den vandringsfisk (havsöring) som finns i Trönningeån. Genom detta skulle ytterligare 1600 m vattendrag kunna vara tillgängliga för lek och yngeltillväxt. Öringen skulle då mycket enkelt kunna fortsätta sin vandring även i denna bäckförgrening. Kompensationsåtgärden att riva upp kulverten har mycket stora förutsättningar att bli en framgångsrik MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 6

7 naturvårdsåtgärd som skulle öka områdets naturkvaliteter. Dock ligger kulvertdelen utanför planområdet och ägs inte av Halmstads kommun. Längs bäcken kan en skyddszon med buskar anläggas Källor: Artdatabanken, Artportalen Jordbruksverkets databas TUVA, ängs- och betesmarksinventeringen: Länsstyrelsen Naturvårdsprogram för Hallands län, Del 3 Halmstads kommun södra delen. Remissutgåva. Riksantikvarieämbetet Fornsök, Eldsberga 37:1 Skogsstyrelsen; Skogens Pärlor; MiNa, miljö & naturpedagogik, Kill Persson 7