KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM"

Monica Berg
för 7 år sedan
Visningar:

1 KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver det till saker som faktiskt inte har m. liberalism eller på ett sätt som frånkänner saker som faktiskt har m. det chauvinism Funktionalismen anklagar identitetsteorin för chauvinism: saker som inte kan ha samma hjärntillstånd som människor är i när de känner smärta (t ex) har enligt identitetsteorin heller inte smärta, vilket felaktigt utesluter att bläckfiskar, vissa robotar, marsmänniskor osv kan känna smärta. Men Block anklagar funktionalismen för liberalism. Ty ett system kan ha samma funktionella organisation som en människa utan att ha några upplevelser. Det har då samma funktionella tillstånd som människan, inklusive de tillstånd som enligt funktionalismen är identiska med mentala tillstånd. Tankeexperiment: Kinas medborgare ( 1 miljard personer) kan åta sig att var och en implementera varje ruta i turingmaskintabellen för den turingmaskin som enligt (turingmaskin)funktionalismen är funktionellt ekvivalent med dig själv. Denna dator skulle visserligen fungera mycket långsammare än du. Men det är inte klart att denna skillnad är relevant. Det är dock tveksamt att detta system skulle ha mångra mentala tillstånd (utöver dem som kineserna i egenskap av enskilda människor har och de är stängt taget inte tillstånd hos systemet). Särskilt klart verkar vara att det saknar kvalitatativa tillstånd [ upplevelser]. Men enligt f. har det det. Alltså är f. alltför liberal. [Hur vet vi vad som har / kan ha vissa mentala tillstånd? Block förlitar sig på intuitioner.]

2 Frank Jackson: Epiphenomenal Qualia (1982) Fysisk information det vi lärt oss om världen och oss själva genom fysik, kemi, biologi, samt det som följer från detta (t ex info om funktionell organisation). Fysikalism = all info är fysisk info. Det finns kvalia, kvalitativa egenskaper hos upplevelser. Men kvalia går utöver fysisk info. Kvalia är dessutom epifenomenella: de är effekter (av fysiska orsaker) men har själva inga effekter. Tre argument mot fysikalismen: kunskapsargumentet, det modala argumentet, hur det är -argumentet. A. Kunskapsargumentet Det finns fakta om hur Fred, som kan urskilja färger vi inte kan urskilja, upplever t ex tomater. Men de tycks oåtkomliga för oss: no amount of physical information about Fred s brain and optical system tells us. Mary växer upp i svartvit miljö och lär sig all fysisk information om färgseende. Men hon lär sig något nytt när hon släpps ut ur sitt svartvita rum. Det hon lär sig ingick alltså inte i all fysisk info. Alltså är fysikalismen falsk. B. Det modala argumentet Det kunde finnas zombier: varelser som är fysiskt likadana som vi men saknar upplevelser. Skillnaden mellan oss och dem kan inte uttryckas som fysisk info. Alltså är fysikalismen falsk. Det modala argumentet vilar på modala premisser som kan ifrågasättas (mentala egenskaper, inklusive upplevelsers egenskaper, kanske supervenierar på fysiska på ett sätt som gör zombier omöjliga). Men det gör inte kunskapsargumentet.

3 C. What it is like-argumentet Nagels argument: vi kan inte föreställa oss hur det är för en fladdermus att vara en fladdermus, och ingen objektiv kunskap om fladdermöss (t ex om deras neurofysiologi) kan bibringa oss en fladdermus subjektiva perspektiv. Men det finns fakta om hur det är en fladdermus. Det finns essentiellt subjektiva fakta. Skillnad mellan kunskapsargumentet och detta argument: kunskapsargumentet hävdar att det finns fakta om oss som inte är fysiska, inte att vi inte kan föreställa oss hur det är att ha vissa (för oss oåtkomliga) upplevelser. [Även Nagel tycks dock göra stort nummer av att det finns fakta som ligger utanför vad ojektiv kunskap kan inkludera]. Kvalia är epifenomella: de gör ingen skillnad för den fysiska världen (även om de kanske påverkar andra mentala tillstånd). Upplevelsers egenskaper måste inte orsaka något anything can fail to cause anything (444). Det beteende som antas orsakas av t ex smärta kan vara en effekt av hjärnprocesser, precis som smärtan själv. Om kvalia uppstått genom evolutionen, hur kan de ha selekterats utan att ha fysiska effekter? Genom att vara bieffekter av sådant som också har fysiska effekter. (444) Om kvalia inte har några fysiska effekter, hur vet vi att andra har dem? Genom att anta att de orsakas av samma processer som orsakar både dem och vårt eget beteende när vi observerar motsvarande beteende hos andra. (445) Inte allt som är en förutsättning för vår överlevnad kan förklaras med dess överlevnadsvärde. Så evolutionen kan inte förväntas förklara allt (och vi kan inte förväntas förstå allt). [Men kvalia antas ju även av J ha utvecklats genom evolution till skillnad från t ex solens energi och andra förutsättningar]. Vi får finna oss i att det finns saker vi inte kan förstå; bl a kvalia. Vi kanske är som havssniglar i jämförelse med andra, överlägsna varelser som förstår kvalia. [Denna ödmjukism också populär hos t ex Nagel och McGinn].

4 Svar på kunskapsargumentet * David Lewis / the ability analysis: Mary lär sig kanske något nytt, men inte någon ny propositionell kunskap, bara en ny praktisk förmåga (att urskilja t ex röda saker). * Brian Loar / new-mode-of-presentation analysis: Mary lär sig inga nya fakta, hon får bara tillgång till fakta hon redan visste på ett nytt sätt. * Dennett: Tankeexperimentet är alltför fantastiskt för att vi ska kunna föreställa oss dess scenario / dess scenario ska vara möjligt / vi ska kunna lita på våra intuitioner om det Tar vi stipulationen att Mary har all fysisk kunskap på allvar lär sig Mary heller inget nytt (försöker vi lura henne med en blåmålad tomat misslyckas detta). * Daniel Stoljar: Mary har kunskap om all fysisk teori innan hon släpps ut; då lär hon sig nya saker om fysiska objekt. Fysikalismen bör förstås som tesen att all info om fysiska objekt är all info; men Mary hade inte all info om fysiska objekt från början, så att hon lär sig något nytt strider inte mor fysikalismen. [I en replik till Churchlands invändning nedan tycks Jackson dock stipulera att Mary känner till alla specifika fysiska fakta] * Paul Churchland: kunskapsargumentet är ett felslut: P1 Mary vet allt om hjärntillstånd och deras egenskaper P2 Mary vet inte allt om förnimmelser och deras egenskaper S Alltså är (enligt Leibniz lag) förnimmelser och deras egenskaper inte identiska med hjärntillstånd och deras egenskaper. Detta är ett felslut eftersom vet har olika innebörd i P1 och P2 (och vet x är i vilket fall intensionalt, inte en genuin egenskap hos x).

5 Jackson: Kunskapsargumentet har inte formen ovan, utan följande: P1 Mary vet från början alla fysiska sanningar om andra människor. P2 Mary vet från början inte allt om andra människor. S Vissa sanningar om människor är inte fysiska.

Relevanta dokument

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?