Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) SDN Handläggare: Eva Lindström Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen Yttrande över revisionsrapport. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på remissen och överlämnar det till revisorgrupp 1. Omedelbar justering Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Edda Tent Traoré avdelningschef Sammanfattning Revisorerna ger i sin rapport en helhetsbild av biståndshandläggarens roll och ansvar i myndighetsutövningen och som beställare. Förvaltningen menar att var och en av de principiella frågeställningar som revisorerna lyfter fram kräver en särskild diskussion på olika nivåer i staden och att det krävs konkreta handlingsplaner för att kunna lösa de problem som rapporten påvisar. Box Bromma. Telefon Fax bromma@bromma.stockholm.se Besöksadress Tunnlandsvägen 95

2 SID 2 (6) Ärendets beredning Stadsrevisionen, revisorsgrupp 1, har överlämnat revisionsrapporten Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen till kommunstyrelsen, äldrenämnden samt de granskade nämnderna Bromma, Farsta och Södermalm för yttrande senast den 31 maj Ärendet har utarbetats inom äldreomsorgens beställaravdelning. Stadsdelsnämndens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 14 maj Bakgrund Under 2005 genomförde stadsrevisionen två granskningsprojekt inom äldreomsorgen: Hemtjänst för äldre - Kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde (rapport 2006:10) och Styckevis och delt - Om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet ( rapport 2006:4). Mot bakgrund av vad som framkom i dessa granskningsprojekt ansåg revisorerna det angeläget att ytterligare granska biståndshandläggarnas uppdrag och roll inom äldreomsorgen. Rapporten i korthet Syftet med granskningen har varit att belysa och bedöma biståndshandläggarnas uppdrag och roll inom äldreomsorgen, som underlag för en diskussion om hur handläggarnas yrkesroll kan förtydligas och stärkas. I granskningen har stadsdelsnämnderna Bromma, Farsta och Katarina-Sofia ingått. Granskningen har omfattat dels intervjuer med äldre, utförare och biståndshandläggare, dels en mätning av hur biståndshandläggarna använder sin tid för olika arbetsuppgifter. En genomgång har även gjorts av det regelverk som styr äldreomsorgen. Frågeställningar som har ingått i projektet: o Hur ser biståndshandläggarnas uppdrag och roll ut enligt lagstiftningen? o Hur preciseras uppdraget och rollen - i fullmäktiges policydokument, centrala och lokala riktlinjer m.m.? o Hur ser de äldre, utförarna och biståndshandläggarna själva på uppdraget och rollen? o Hur använder biståndshandläggarna sin arbetstid? Inom varje granskad stadsdelsnämnd har fyra intervjuer genomförts med äldre personer som har bistånd. Dessutom har gruppintervjuer skett med biståndshandläggare och utförare. Intervjuerna har genomförts av ett konsultföretag. Intervjuer med de äldre Av intervjuerna framkom att informationen till de äldre och deras anhöriga om vad äldreomsorgen kan erbjuda behöver förbättras. Informationen bör ges vid flera

3 SID 3 (6) tillfällen och även innan behov uppstår. Informationen om möjligheten att välja utförare behöver också förbättras. Stadsdelsnämndernas information och stöd i samband med kundvalet behöver förbättras. Som underlag för informationen bör man göra en regelbunden uppföljning av hur väl de olika utförarna utför sitt uppdrag. Det är viktigt med information och dialog med de äldre och deras anhöriga, både för att öka kunskapen om äldreomsorgen och för att minska de äldres ibland orealistiska krav och den oro som ibland finns på grund av att man saknar kunskap. Intervjuer med utförare De intervjuade utförarna har alla klart för sig vad biståndshandläggarnas myndighetsutövning innebär. De har också en bestämd uppfattning om att ekonomin är mycket styrande i biståndshandläggningen. Enligt utförarna är både en tydlig rollfördelning och en hög kompetens i beställare -utförarorganisationen avgörande för ett bra samarbete mellan biståndshandläggare och utförare. De synpunkter som framförs i intervjuerna med utförare tyder på att biståndshandläggarna inte alltid agerar på ett affärsmässigt (sakligt) sätt i relationen till utförarna. Utförarna anser att riktlinjerna inte får bli för styrande. Det måste alltid finnas utrymme för en professionell bedömning i det enskilda fallet. Utförarna anser att biståndshandläggarnas beställning och beslut ibland är otydliga eller för allmänt hållna, vilket ger utrymme för tolkningar. Utförarna betonar också vikten av att de äldre får rätt information om vad de kan förvänta sig av utförarna. Det händer relativt ofta att de äldre uttrycker missnöje över att de inte får vad de trodde att de skulle få. Konsulterna anser att det är angeläget att beställare och utförare tillsammans framförallt på ledningsnivå - diskuterar och utvecklar former för en bra uppföljning av såväl ekonomi och kvalitet i verksamheten, som av enskilda beslut. Intervjuer med biståndshandläggarna De administrativa uppgifterna liksom kraven på enhetlig dokumentation och rättsäkerhet i handläggningen upplevs som omfattande och tidskrävande. Konsulterna betonar att det är nödvändigt att handläggarnas delegation är tydlig och överensstämmer med den praktiska tillämpningen. Man anser att delegationsordning och praktisk tillämpning ses över i samtliga stadsdelsnämnder för att skapa tydlighet kring biståndshandläggarnas mandat och yrkesroll speciellt vad gäller beslut om placering i särskilda boenden. Av intervjuerna framkommer att det i samband med ansökningsförfarandet

4 SID 4 (6) förekommer mer eller mindre förhandling med den äldre om vad som är möjligt att få beviljat. Inte någon av stadsdelarna dokumenterar på ett systematiskt sätt hur den äldre beskriver sina behov eller vilka krav och önskemål som den äldre framför. Konsulterna betonar att ett enhetligt förhållningssätt måste utvecklas i samband med ansökningsförfarandet. De äldres verkliga behov och önskemål måste bli synliga och tydliga för den ansvariga politiska ledningen. Rutiner för en enhetlig uppföljning behöver utarbetas för att biståndshandläggarnas arbete ska uppfattas som professionellt och för att rättssäkerhet och likställighet ska kunna garanteras de äldre, oavsett vilken handläggare de har eller vilken stadsdelsnämnd de bor i. Biståndshandläggarna behöver återkommande kompetensutveckling för att stärkas i sin yrkesroll. Konsulterna framhåller också att direktiv, riktlinjer och rutiner måste vara tydliga och kommunicerade. I det dagliga arbetet behövs en ledning som ger struktur och långsiktighet. Tidmätningen Varje handläggare har under två veckor fört sin egen tidsdagbok med hjälp av en handdator. Arbetet har delats in i fem större delar ärendehantering, samverkan, uppföljning, information/rådgivning samt annat. Tidmätningen visade att biståndshandläggarna i huvudsak använder sin tid på ett likartat sätt. Nästan dubbelt så mycket tid ägnades åt ärendehantering som åt samverkan, uppföljning och information/rådgivning tillsammans. Denna bild stämmer med vad handläggarna själva framhållit vid intervjuerna. Regelverket Eftersom beslut om bistånd är myndighetsutövning är handläggningen omgärdad av ett omfattande regelverk. Lagstiftningen ger grunden för biståndshandläggarnas uppdrag och är en viktig utgångspunkt för deras yrkesutövning. Som myndighetsutövare har biståndshandläggaren i uppdrag att kartlägga och pröva den äldres behov och att fatta individuella beslut om bistånd. Men lagar och föreskrifter är inte det enda som styr biståndshandläggningen. Fullmäktige formulerar i budget och andra styrdokument mål för stadens äldreomsorg samt fastställer dessutom riktlinjer för behovsbedömning, beslutsfattande och uppföljning. Sådana riktlinjer behövs som stöd i handläggningsprocessen för att säkerställa korrekta bedömningar och beslut. Revisorerna konstaterar att detaljerade riktlinjer fungerar som ett stöd och en trygghet i handläggarnas yrkesutövning, men påpekar att det är viktigt att vara medveten om att detaljerade riktlinjer begränsar det utrymme som socialtjänstlagen ger för professionella bedömningar i det enskilda fallet. I rollen som biståndshandläggare är det därför nödvändigt att ha en grundläggande kunskap om

5 SID 5 (6) lagstiftningen och dess intentioner och att förhålla sig till riktlinjerna på ett sätt som inte står i strid med lagstiftningen. Förvaltningens synpunkter och förslag Biståndshandläggarens uppdrag och roll Förvaltningen instämmer i att det behövs en diskussion om hur biståndshandläggarens uppdrag och roll ska bli tydligare. Biståndshandläggarna kan ställas inför svåra bedömningar mot bakgrund av lagstiftning, politiska mål, riktlinjer, resurser, individuella behov och förväntningar från äldre och deras anhöriga. Det kan finnas en brist på överensstämmelse mellan den äldres förväntningar och önskemål och de konkreta insatser som biståndshandläggaren kan bevilja efter en behovsbedömning. Det är, som revisorerna påtalar, viktigt att dokumentera de behov och önskemål som den äldre uttrycker vid ansökningsförfarandet. I rapporten framkommer att den individuella behovsbedömningen får stå tillbaka för mer standardiserade bedömningar enligt riktlinjer. Vi tycker att det är angeläget att alla äldre i Stockholm stad ska ha samma förutsättningar och möjligheter till äldreomsorg. För att säkerställa det menar vi att man på central nivå ska beskriva vad medborgarna kan förvänta sig av stadens äldreomsorg d.v.s. vad som är skälig levnadsnivå. Vi håller dock med revisorerna om att det måste finnas utrymme för biståndshandläggaren att göra en professionell individuell helhetsbedömning utifrån socialtjänstlagens intentioner. Riktlinjer ska vara vägledande och inte helt styrande. Det är angeläget att den äldre får god information och bra stöd i samband med kundvalet. Biståndshandläggaren måste förutom sin myndighetsroll också hantera uppdraget som beställare och konsumentupplysare. Det är en grannlaga uppgift att vara affärsmässig- saklig och objektiv- samtidigt som man vid behov ska bistå den äldre i valet av utförare. Som revisorerna har uppmärksammat vid sin granskning bedriver förvaltningen ett lokalt utvecklingsarbete som bland annat handlar om att utveckla metoder för individuell uppföljning och att skapa bättre samverkansformer mellan beställare och utförare. Administrationen är omfattande och betungande Det framgår i rapporten, både genom tidmätningen och genom intervjuerna med biståndshandläggarna, att administrationen i handläggningsprocessen är mycket omfattande. Nästan dubbelt så mycket tid ägnades åt ärendehantering som åt samverkan, uppföljning och information/rådgivning tillsammans. Biståndshandläggarna upplever administrationen som betungande och beskriver också att de inte har det tidsmässiga utrymme som behövs för den individuella uppföljningen. Beställarrollen i kundvalet har ökat administrationen ytterligare och biståndshandläggarna uttrycker att den administrativa och ekonomiska delen i arbetet tar alltmer tid på bekostnad av den sociala delen.

6 SID 6 (6) Kompetensutveckling behövs Det är också förvaltningens mening att biståndshandläggarna måste ha en bred professionell kompetens och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling för att stärka yrkesrollen och det professionella förhållningssättet. Vi delar revisorernas uppfattning att en rekommendation om lämplig kompetens på nationell nivå, genom Socialstyrelsens allmänna råd, kan bidra till att biståndshandläggarnas yrkesroll förtydligas och stärks. Slutsatser I sin rapport lyfter revisorerna fram frågeställningar som är mycket angelägna att diskutera på olika nivåer i staden. Många av de problem och brister som konstateras i rapporten är, som revisorerna själva framhåller, väl kända och har utretts och genomlysts ur olika perspektiv i flera rapporter som Socialstyrelsens kunskapsöversikt Socialt arbete med äldre Förslag tillkompetensbeskrivning för handläggare inom äldreomsorg och Äldrecentrums rapport Biståndshandläggare - ett (o)möjligt uppdrag. Förvaltningen menar att revisionsrapporten ger en helhetsbild av biståndshandläggarens roll och ansvar i myndighetsutövningen och som beställare. Dessutom innehåller rapporten en tidmätning som på ett konkret och påtagligt sätt beskriver biståndshandläggarens yrkesroll ur en praktisk synvinkel. Genom revisionsrapportens tydlighet tror vi att det finns goda förutsättningar att fördjupa sig i de problemområden som beskrivs. Vi hoppas också att man kan ta till vara de positiva aspekter som kommit fram i rapporten. Förvaltningen menar att var och en av de principiella frågeställningar som revisorerna lyfter fram kräver en särskild diskussion centralt och lokalt på olika nivåer i staden. Vi tror också att det behövs en handlings- och åtgärdsplan för att finna lösningar på de problem och brister som påvisas. Bilagor Revisionsrapport- Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen dnr 420/87-07