Arbetsförmedlingens strategi för matchning till jobb genom utbildning. Beslutad 11 januari 2017

Transkript

1 Arbetsförmedlingens strategi för matchning till jobb genom utbildning Beslutad 11 januari 2017

2 Arbetsförmedlingen, 2017 Författare: Emil Johansson, Katarina Edin, Hanna Södling Datum: Diarienummer: Af-2016/

3 Innehåll Inledning... 5 Strategins syfte... 6 Strategins utformning... 6 Strategins införande... 7 Strategiskt vägval: Arbetsförmedlingen ska matcha till jobb genom utbildning... 8 Definition av begreppet utbildning... 9 Utbildningsinsatser är viktiga i myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering... 9 Delområde 1 Arbetsförmedlingen ska samverka för att fler med kort utbildning ska påbörja reguljära studier Nationell samverkan för fler arbetslösa i utbildning Samverkan i utbildningsfrågor på lokal och regional nivå Delområde 2 Arbetsförmedlingen ska vägleda arbetssökande till arbete genom för individen rätt utbildningsinsats Delområde 3 Arbetsförmedlingen ska använda den yrkesutbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov Affärsmässighet ger ökad kvalitet Styrningen av upphandlad utbildning ska utformas efter dagens behov Arbetsmarknadsutbildningen har en viktig roll i arbetsgivararbetet Delområde 4 Arbetsförmedlingen ska vara experter på utbildningens roll för arbetsmarknaden Effektutvärderingar och regelförenkling för effektivare nyttjande av utbildning Uppföljning och utveckling

4

5 Inledning Arbetsförmedlingen har till uppgift att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att anpassa förmedlingsverksamheten utifrån arbetsgivares och enskilda arbetssökandes behov. 1 Kraven för att få och behålla ett arbete har ökat markant samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning har blivit en allt svårare utmaning. Arbetsförmedlingen har under en längre tid sett att arbetssökande som saknar gymnasieutbildning har allt svårare att få fäste på arbetsmarknaden. 2 Arbetskraftsbehovet är som störst inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning eller en gymnasial yrkesutbildning. Detta visar på ett ökat matchningsproblem på svensk arbetsmarknad. Matchningsproblematiken hänger samman med en utbildningsskuld i den svenska ekonomin vilket försämrar arbetsmarknadens funktionssätt. I ljuset av detta har behovet av att koppla arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser närmare varandra ökat. Som en följd har också utbildningsinslagen inom arbetsmarknadspolitiken vuxit markant under senare år. I och med det ökade antalet nyanlända ökar också behovet av utbildningsinsatser. Gruppen nyanlända är dock heterogen, och det krävs dels insatser för att tillvarata kompetensen hos nyanlända med yrkeskompetens som efterfrågas på svensk arbetsmarknad. Dels ökar behovet av insatser riktade till personer som högst genomfört en förgymnasial utbildning. Den här strategin är framtagen för att Arbetsförmedlingen ska möta både de ökade behoven och de ökade förutsättningarna på utbildningsområdet. Utifrån strategin ska Arbetsförmedlingen utveckla arbetet med myndighetens egna utbildningsinsatser såväl som samverkan med det reguljära utbildningsväsendet. Strategin stakar ut vägen framåt för utbildningens funktion i Arbetsförmedlingens verksamhet och myndighetens roll i förhållande till reguljär utbildning. Utifrån detta vägval presenteras fyra strategiska delområden som beskriver frågor som bör prioriteras för att vägvalet ska leda till ett gott resultat. 1 Regeringen (2015) Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen. 2 Läs mer Arbetsförmedlingen (2015) Utbildningsinsatser för arbetslösa i åldrarna år med kort utbildning (Dnr: Af- 2015/435757) och Arbetsförmedlingen (2016) Inriktnings-PM för framtagande av en strategi för matchning till utbildning (Dnr: Af-2016/ ). 5

6 Strategins syfte Strategins syfte är att skapa ett sammanhållet syn- och arbetssätt kring hur Arbetsförmedlingen arbetar med utbildning inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser, samt hur myndigheten matchar och vägleder till arbete via utbildning. Strategin syftar i förlängningen till att skapa förutsättningar för att inskrivna arbetslösa ska få ta del av den utbildningsinsats de har behov av vid rätt tidpunkt, samtidigt som arbetsgivares kompetensförsörjning säkras genom att rätt insatser används för att möta deras rekryteringsbehov. Strategins utformning Det strategiska vägvalet ska vägleda myndigheten i arbetet med utbildning och har bäring på flera av tillstånden i myndighetens strategiska karta såväl som målen i regleringsbrevet. 3 Det strategiska vägvalet presenteras genom ett ställningstagande följt av en förklarande text samt en definition av hur Arbetsförmedlingen använder begreppet utbildning. Figur 1 Strategins disposition Vägval Arbetsförmedlingen ska matcha till jobb genom utbildning Delområden Arbetsförmedlingen ska samverka för att fler med kort utbildning ska påbörja reguljära studier Arbetsförmedlingen ska vägleda arbetssökande till arbete genom för individen rätt utbildningsinsats Arbetsförmedlingen ska använda den yrkesutbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov Arbetsförmedlingen ska vara experter på utbildningens roll för arbetsmarknaden För att det strategiska vägvalet i realiteten ska påverka verksamheten och leda till ett gott resultat pekas också fyra delområden ut. De fyra strategiska delområdena innehåller ställningstaganden som är viktiga för att vägvalet Arbetsförmedlingen ska matcha till jobb genom utbildning ska uppnås. Delområdena berör samverkan för att få fler med kort utbildning att påbörja reguljära studier, vägledningens roll för matchning till jobb genom utbildning, ett effektivt användande av yrkesutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov och Arbetsförmedlingens uppgift som expertmyndighet gällande utbildningens roll för arbetsmarknaden. 3 Se förarbetet Arbetsförmedlingen (2016) Inriktnings-PM för framtagande av en strategi för matchning till utbildning (Dnr: Af-2016/ ). 6

7 Varje delområde inleds med en kortare sammanfattning om områdets betydelse för vägvalet. Delområdena beskriver sedan varför dessa frågor är strategiskt viktiga för att uppnå vägvalets andemening. Delområdena avslutas med en eller flera ställningstaganden. Ställningstagandena är olika konkreta och kommer att spänna över olika lång tid. Vissa av ställningstagandena utgörs av förslag på åtgärder som är möjliga att genomföra inom en snar framtid. Andra ställningstaganden syftar istället till att formulera en myndighetsgemensam utgångspunkt eller rama in ett fokusområde för Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med att implementera strategin. Till strategin för matchning till jobb genom utbildning har också ett antal förarbeten tagits fram, vilka legat till grund för strategins vägval och ställningstaganden. Strategins införande Denna strategi beslutades av Förmedlingsavdelningens avdelningsdirektör den 11 januari För att implementera strategin i hela myndigheten har en gemensam införandeplan tagits fram tillsamsammans med berörda avdelningar, regioner och staber. Förmedlingsavdelningen kommer att ansvara för att hålla samman införandet av strategin i nära partnerskap med regionerna och avdelningen Rehabilitering till arbete. För att uppnå strategins intentioner kommer det att kräva ett kontinuerligt implementeringsarbete som sträcker sig över en längre tid. Vissa av strategins ställningstaganden bör omgående omhändertas i insatser eller aktiviteter medan andra ställningstagande kräver mer utredning och genomförs på sikt. I införandeplanen tydliggörs vilka insatser som kommer att krävas på kort respektive lång sikt, för att strategin ska anses vara implementerad. Införandeplanen innehåller också en ansvarsfördelning mellan olika funktioner samt beskriver syftet med respektive aktivitet. 7

8 Strategiskt vägval Arbetsförmedlingen ska matcha till jobb genom utbildning Arbetsmarknadens behov står i centrum för Arbetsförmedlingens verksamhet. För en effektivare jobbmatchning där arbetsgivare får rätt kompetens och arbetssökande får varaktigt fäste på arbetsmarknaden är utbildningsinsatser ett viktigt verktyg. Arbetsförmedlingen ska därför nyttja både generell och yrkesinriktad utbildning för att i slutändan kunna matcha ledig arbetskraft med arbetsmarknadens behov. Det ska också genomsyra våra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Arbetsförmedlingens uppgift är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Olika arbetssökande har olika förutsättningar för att kunna matchas med de behov en arbetsgivare har. För att klara matchningen och för att ta fler arbetssökande ska närma sig arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingen, på olika sätt, använda utbildning för att öka arbetssökandes möjlighet att både få och behålla arbete. Arbetsmarknadens behov står därför alltid i centrum för hur Arbetsförmedlingens verksamhet struktureras. Insatser riktade till arbetssökande ska leda till att individen kommer närmare ett jobb. Samtidigt är det inte alltid ett jobb, vilket som helst, som är det långsiktigt bästa alternativet för den enskilde eller för arbetsmarknaden. För en arbetssökande som saknar gymnasieexamen eller motsvarande kan det långsiktigt bästa vara att stärka sin generella kompetens genom att komplettera de delar som hen saknar från utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. I annat fall löper personen större risk för att återkommande hamna i arbetslöshet. På samma sätt kan en yrkesutbildning, såsom arbetsmarknadsutbildning, på sikt ge individen mer varaktigt fäste på arbetsmarknaden jämfört med en timanställning eller kort anställning i en bransch hen inte är lämpad för. Att rusta arbetssökande med rätt yrkeskompetens är nödvändigt för att möta de ökade utmaningarna med matchningen på arbetsmarknaden. Matchning till jobb genom utbildning är därför ett viktigt vägval för att möta den ökade komplexiteten i myndighetens uppdrag. Det innebär inte att utbildning alltid är rätt väg. För många arbetssökande är andra insatser mer relevanta. Detta vägval innebär däremot att om den arbetsmarknadspolitiska bedömningen landar i att 8

9 den arbetssökande är i behov av utbildning så ska Arbetsförmedlingen använda både generell och yrkesinriktad utbildning i syfte att i slutändan kunna matcha individen mot arbetsmarknadens behov. Definition av begreppet utbildning Arbetsförmedlingens program och insatser innehåller olika typer av utbildningsslag och gränsdragningen mellan utbildning och andra rustande insatser kan ibland upplevas otydlig. Det kräver en för Arbetsförmedlingen enhetlig definition av begreppet utbildning. Begreppet utbildning syftar till en verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål 4, som ska leda till ett kompetensintyg. Utbildning kan innebära lärarledd undervisning, men även andra aktiviteter som bidrar till individens utveckling och lärande. Utbildningen ska skapa förutsättningar för individen att stärka sina kompetenser och därmed öka möjligheterna att få och behålla ett arbete. Utbildningsinsatser är viktiga i myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering Arbetsförmedlingen har till uppgift att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden samt i övrigt genom sin verksamhet bidra till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Lika tillgång till arbete är ett fundament för ökad jämställdhet. Att Arbetsförmedlingen säkrar att arbetssökande, oavsett kön, har lika tillgång till arbetsmarknadspolitiska insatser bidrar till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppfylls. Utbildning är ett effektivt verktyg för att påverka den könssegregerade arbetsmarknaden. Både arbetssökande, arbetsgivare och arbetsförmedlare gör idag könsbundna utbildningsval. I arbetet med att matcha till jobb genom utbildning ska Arbetsförmedlingen påverka attityder och synliggöra beteenden som minskar individens utrymme att välja den karriärväg hen önskar. Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska genom användningen av utbildningsinsatser bidra till ökad jämställdhet och minskning av den könssegregerade arbetsmarknaden. 4 Skollagen (2010:800), kap 1 3 9

10 Delområde 1 Arbetsförmedlingen ska samverka för att fler med kort utbildning ska påbörja reguljära studier Det första delområdet fokuserar på behovet av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra samhällsaktörer som tillhandahåller utbildning. Samverkansarbetet har en avgörande betydelse för att möjliggöra att fler med kort utbildning påbörjar reguljära studier. För att förbättra förutsättningarna för arbetslösa som behöver ta del av utbildningsinsatser ska Arbetsförmedlingen ta initiativ till ett strategiskt råd som på nationell nivå hanterar utbildningsfrågor för arbetslösa. Det krävs också ett välfungerande samverkansarbete på lokal nivå. Det lokala arbetet kan stärkas genom att Arbetsförmedlingen tillsammans med kommunerna och folkbildningen organiserar strategisk samverkan om utformning av, och tillgänglighet till, utbildning för arbetslösa. Arbetsförmedlingens uppdrag är inte att tillhandahålla all typ av utbildning. Samhällsansvaret för att organisera utbildning ligger i huvudsak på kommunala huvudmän, utbildningsmyndigheter samt universitet och högskolor. För att arbetssökande med behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå ska få de förutsättningar som krävs för att på sikt få fäste på arbetsmarknaden behöver Arbetsförmedlingen däremot samverka och samarbeta med ansvariga instanser. En sådan samverkan behövs på flera nivåer för att skapa rätt förutsättningar för arbetsförmedlare och kommunens studie- och yrkesvägledning i deras arbete. Nationell samverkan för fler arbetslösa i utbildning I arbetet att föra samman utbildnings- och arbetsmarknadsområdena för att på bästa sätt nyttja samhällets resurser krävs en samverkan mellan Arbetsförmedlingen och bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och Centrala Studiestödsnämnden. Genom sådan samverkan skapas förutsättningar för att hantera strategiska frågor rörande utbildning på grundläggande och gymnasial nivå för arbetslösa och i förlängningen stärka kunskapen om varandras kompetensområden. Behovet av att på nationell nivå samla det strategiska arbetet med utbildning för arbetslösa med kort utbildning har aktualiserats genom regeringens avisering om införandet av studiestartsstödet som är ett nytt rekryterande studiebidrag. 10

11 Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska initiera och ansvara för ett myndighetsövergripande strategiskt råd för utbildningsfrågor för arbetslösa. Samverkan i utbildningsfrågor på lokal och regional nivå Förutsättningarna för vuxenutbildningen på grundläggande och gymnasial nivå skiljer sig åt mellan kommuner, och behovet bland de arbetssökande ser olika ut. I vissa kommuner behöver samverkan fokusera på vägledningen av arbetssökande till kommunens studie- och yrkesvägledning, i andra kommuner är frågor om behovsanalys, utbildningsdimensionering, studiestarter, språkstöd och andra organisatoriska frågor av större vikt. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och utbildningsväsendet bör därför i huvudsak ske på lokal och/eller regional nivå. Idag finns flera olika samverkansformer mellan kommun och arbetsförmedling där frågor om vuxenutbildning kan beröras. Lokala arbetsförmedlingskontor och kommuner har bland annat upprättat överenskommelser om samarbetet för att få fler unga att slutföra gymnasieutbildningen för att på sikt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. 5 Inom ramen för de lokala överenskommelserna om nyanländas etablering tas frågor om samverkan mellan olika samhällsinstanser upp. Överenskommelserna är utformade efter de lokala förutsättningarna och kan innehålla konkreta skrivningar om nyttjande av vuxenutbildning men det är inget krav. I många delar av landet finns också lokala överenskommelser om samverkan runt rehabiliteringsinsatser. Utöver dessa samverkansformer finns även regionala kompetensplattformar där regionala aktörer, däribland Arbetsförmedlingen, samlas för att öka kunskapen om regionens kompetensförsörjnings- och utbildningsbehov. Kompetensplattformarna organiseras av länsstyrelsen eller regioner och landsting. Inom ramen för det kommande studiestartsstödet ska lokala riktlinjer mellan respektive kommun och arbetsförmedling tas fram. Hur dessa ska utformas är inte känt vid tidpunkten för framtagandet av denna strategi. För att nyttja gemensamma resurser på bästa sätt bör den redan pågående samverkan rörande vuxenutbildning tas i beaktande när ytterligare lokalt samarbete konkretiseras. De samverkansformer som finns idag täcker emellertid inte in alla arbetslösa med behov av reguljär utbildning och de tar inte heller ett övergripande grepp på hur Arbetsförmedlingen och kommunernas vuxenutbildning ska samarbeta. 5 Förordning (2015:502) om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 11

12 Det saknas också strukturer för samverkan med den lokala eller regionala folkbildningen. Kommunerna är ålagda 6 att i olika frågor samråda med Arbetsförmedlingen för att säkerställa arbetsmarknadsperspektivet i planering och dimensionering av vuxenutbildning. Det finns emellertid idag inga motsvarande lag- eller förordningskrav direkt riktade till Arbetsförmedlingen. Med följande ställningstaganden tydliggörs det att Arbetsförmedlingen har för avsikt att vara en aktiv part i samverkan med kommuner om utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen. Ställningstaganden Arbetsförmedlingen ska organisera lokal och/eller regional strategisk samverkan om utformning av och tillgänglighet till utbildning för arbetslösa med kommuner och folkbildningen. Förmedlingsavdelningen ska bidra med stöd och informationsspridning gällande förmedlingsenheternas samverkansformer. 6 skollag (2010:800), Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och läroplan för vuxenutbildning (SKOLFS 2012:101) 12

13 Delområde 2 Arbetsförmedlingen ska vägleda arbetssökande till arbete genom för individen rätt utbildningsinsats Det andra delområdet handlar om Arbetsförmedlingens uppgift att vägleda till utbildning. Vägledningen är helt central för att få arbetssökande att ta del av lämpliga utbildningsinsatser. Arbetsförmedlingens vägledning ska alltid utgå från individens och arbetsmarknadens behov. För att uppnå ett bättre nyttjande av utbildningsinsatser är det viktigt att Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar om studie- och yrkesvägledning. För att bryta könssegregerade mönster på arbetsmarknaden behöver vägledningen också ha en normbrytande effekt på arbetsmarknaden. Vägledning ska även innefatta möjligheter till anpassning samt visa karriärvägar till yrken där arbetsförmåga inte längre är nedsatt. En grundlig kartläggning av den arbetssökandes kompetenser och behov följt av en vägledningsinsats för att hitta ett framtida yrke är tillsammans med den arbetsmarknadspolitiska bedömningen en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda rätt insats vid rätt tidpunkt. För att i slutändan lyckas med matchningen behöver Arbetsförmedlingen också kartlägga arbetsgivarens kompetensbehov så att rätt utbildning, eller annan insats, används för att rusta den lediga arbetskraften. Kartläggning utgör därmed en förutsättning för en effektiv vägledning till utbildning. Inom Arbetsförmedlingen innebär vägledning till reguljär utbildning att arbetsförmedlaren informerar, motiverar och stöttar den arbetssökande till att ta del av utbildningsväsendets insatser. I huvudsak är det huvudmannen för utbildningen, såsom kommun, folkhögskola eller högskola som ansvarar för den slutgiltiga studievägledningen gällande vad individens utbildning bör innehålla. Men för att fullgöra vårt uppdrag behövs aktiv samverkan med kommuner samt andra ansvariga myndigheter och organisationer. Arbetsförmedlingens arbete med vägledning ska ske utifrån individens förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Vägledning till jobb genom utbildning behöver därmed ske tillsammans med myndighetens arbetsgivararbete där arbetsgivarens behov får en viktigare roll i rekryteringen av utbildningsdeltagare. När vi vägleder till yrkesutbildningar är detta en förutsättning för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. För att kunna vägleda arbetssökande som har behov av längre utbildningsinsatser behöver Arbetsförmedlingen stärka sin kunskap om utbildningskedjor som kan möta arbetsmarknadens behov på sikt. 13

14 Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska stärka sin förmåga inom, och prioritering av, vägledning för att fler arbetslösa ska ta del av den utbildning de är i behov av. Vägledningen spelar även en viktig roll i arbetet med att identifiera och synliggöra arbetssökandes färdigheter och kompetenser och för att validera kompetenserna inför utbildnings- och matchningsinsatser. Metoder för bedömning av vem som är lämpad för utbildningen och vem som är lämpad för yrket är viktiga, särskilt när det handlar om rekrytering till yrkesutbildningar där det står en rekryterande arbetsgivare på andra sidan. En viktig del i genomförandet av strategin är därför att utveckla bedömningsmetoder som tydligare kopplar ihop kartläggning och vägledning till utbildning. Vidare så ska Arbetsförmedlingens vägledning till utbildning alltid utgå från arbetsmarknadens behov. En tydlig koppling mellan kartläggning och vägledning är en förutsättning för detta. De vägar som presenteras för en arbetssökande inom vägledningen har en risk att följa invanda mönster och därmed begränsa möjligheterna för den arbetssökande. Utbildningsinsatser är ett viktigt redskap för att motverka den könssegregerade arbetsmarknaden och stödja en ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor. En betydande andel av de arbetssökande med högst förgymnasial utbildning har även en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vägledning inom Arbetsförmedlingen ska också säkerställa att de vägval som presenteras är anpassade efter individens förutsättningar. Vidare bör myndigheten också visa karriärvägar till yrken där arbetsförmåga inte längre är nedsatt. Ställningstagande Arbetsförmedlingens vägledning ska verka normbrytande och tillgänglighetsfrämjande så att arbetssökande vägleds till den utbildning hen har behov av för att få varaktigt fäste på arbetsmarknaden. 14

15 Delområde 3 Arbetsförmedlingen ska använda den yrkesutbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov Strategins tredje delområde fokuserar på hur Arbetsförmedlingen ska använda yrkesutbildningar för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vilken utbildningsform som ska användas bör utgå från arbetsmarknadens behov och vad branschen efterfrågar, samt med hänsyn till utbildningens tillgänglighet och flexibilitet. För att säkra kvaliteten inom arbetsmarknadsutbildningen är det viktigt att värna om affärsmässigheten i relation till leverantör, och att rättssäkerhet och flexibilitet står i centrum. Genom att arbetsgivare ges ökad möjlighet att påverka användningen av arbetsmarknadsutbildningarna skapas det förutsättningar för Arbetsförmedlingen att förbättra utbildningarnas resultat, samtidigt som samarbetet med arbetsgivare stärks. Yrkesutbildningar utgör en viktig del i Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och motverka rekryteringsproblem. Idag återfinns yrkesutbildningar inom flera delar av utbildningsväsendet såsom gymnasieskolans yrkesförberedande program, kommunens vuxenutbildning och inom yrkeshögskolans regi. Flera av dessa utbildningsvägar är på olika sätt möjliga att ta del av inom Arbetsförmedlingens program och insatser. Arbetsmarknadsutbildningen är dock fortsatt den vanligaste yrkesutbildningen för inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutbildningens syfte är smalare än syftet för utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Förutom att säkra kompetensförsörjningen syftar gymnasieskolan och vuxenutbildningen också till att stärka elevernas personliga utveckling och aktiva deltagande i samhällslivet. Arbetsmarknadsutbildningen är däremot en kortare yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och som motverkar att brist på arbetskraft uppstår. Det innebär att arbetsmarknadsutbildningarna ska rusta arbetssökande med den yrkeskompetens som krävs för att ta ledigt arbete. Därigenom är utbildningarna viktiga för att arbetsgivarnas efterfrågan ska kunna mötas och för att arbetssökande ska klara inträde eller omställning på arbetsmarknaden. Det betyder emellertid inte att annan yrkesutbildning, såsom utbildning på gymnasial nivå, inte är relevant för Arbetsförmedlingen. 15

16 Myndighetens utgångspunkt ska vara att på det mest samhällsekonomiskt effektiva sättet nyttja den utbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov och den arbetssökandens förutsättningar. De utbildningar som Arbetsförmedlingen själv anskaffar ska utgöra ett komplement till det reguljära utbildningsväsendet. Det innebär att Arbetsförmedlingen innan anskaffandet av ny utbildning ska analysera om det finns andra sätt att anskaffa den utbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov. Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska använda den yrkesutbildning som bäst möter arbetsmarknadens behov. Arbetsförmedlingens sätt att hantera kundernas behov kommer att skilja sig åt mellan olika yrkesinriktningar, såväl som över tid. Den utbildning som idag lämpar sig att upphandla av en kompletterande aktör kan kanske vid nästa tillfälle bäst utföras inom yrkeshögskolans ram. Ett sådant förhållningssätt kommer innebära ett mer kostnadseffektivt nyttjande av samhällsresurserna. För att det ska vara möjligt måste samverkan med kommuner och utbildningsmyndigheterna fördjupas samtidigt som dialogen med leverantörer fortsätter utvecklas. En yrkesutbildning syftar till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och korta vakanstiderna. Det innebär att branschens behov ska vara vägledande för utformningen av den utbildning Arbetsförmedlingen nyttjar. Det är arbetsgivarna som bäst vet vilka krav som ska ställas på innehållet i utbildningen och om det finns certifikat eller andra kompetensintyg som är avgörande för att deltagaren efter avslutad utbildning ska ha ökat sina förutsättningar att få ett jobb. För att korta vakans- och arbetslöshetstider är det centralt att den utbildning Arbetsförmedlingen nyttjar finns tillgänglig när behov uppstår. Det innebär att det måste finnas en hög flexibilitet i när och hur anordnaren kan starta ett utbildningstillfälle. Tillgänglighet handlar också om att utbildningens upplägg ska vara individanpassat. Det är den arbetssökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen som ska forma upplägget, snarare än standardiserade kursplaner. Tillgänglighet innebär också att det i praktiken ska vara möjligt för den arbetssökande att delta i utbildningen. Det förutsätter att individens finansiering under studierna håller en likvärdig nivå med ersättningen för andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Ersättningssystemets påverkan bör därför vägas in i val av utbildningsform. Ställningstagande Val av utbildningsform ska utgå från branschens behov samt ta hänsyn till utbildningens tillgänglighet och flexibilitet. 16

17 Affärsmässighet ger ökad kvalitet Om Arbetsförmedlingen fattar beslut om att upphandla en utbildning ska myndigheten värna en god affärsmässighet kring ingånget avtal. Affärsmässigheten i form av långsiktighet och transparens är viktig för att leverantören ska kunna utforma en utbildning av god kvalitet. Arbetsförmedlingen ska därför genom etablerade arbetssätt säkerställa att de upphandlade utbildningarna används så effektivt som möjligt och inte under tiden för ingånget avtal använda sig av flera motsvarande yrkesutbildningar för samma yrke och område. Ställningstagande En god affärsmässighet gentemot leverantörer är en förutsättning för långsiktigt hög kvalitet inom arbetsmarknadsutbildningen. Styrningen av upphandlad utbildning ska utformas efter dagens behov För att arbetsmarknadsutbildningen ska möta arbetsmarknadens behov krävs en kontinuerlig anpassning efter konjunktur, utveckling och efterfrågan. Men det räcker inte. Arbetsförmedlingen ska löpande se över sina tolkningar av lag, förordning och interna instruktioner så att upphandlad utbildning styrs på ett sådant sätt att rättssäkerhet och goda resultat står i centrum. Frågor som styr organiseringen av respektive utbildning såsom undervisningsform, självstudier, distansstudier, inslag av teoretiska ämnen och betyg bör avgöras inför framtagande av respektive förfrågningsunderlag. Om det anses öka utbildningens kvalitet bör det vara möjligt att upphandla en utbildning så att den utformas på det sätt som bäst möter behoven som identifierats. För att det inte ska leda till ökad godtycklighet och försämrad rättssäkerhet krävs det att regelverken är utformade med tydliga ramar, men med så få detaljregleringar som möjligt. Ställningstagande Arbetsförmedlingens sätt att styra utformningen av upphandlad utbildning ska utgå från rättssäkerhet och flexibilitet samt bidra till att fler arbetsgivare hittar den kompetens de efterfrågar. Arbetsmarknadsutbildningen har en viktig roll i arbetsgivararbetet Arbetsmarknadsutbildningen är ett verktyg för att säkra arbetsmarknadens kompetensförsörjning och bidra till att arbetsgivare med rekryteringsbehov får tag på rätt kompetens. Sedan 2008 har arbetsmarknadsutbildningens resultat varit svagt då allt färre deltagare gått vidare till jobb efter avslutad utbildning. En förklaring till detta är ett försvagat arbetsgivararbete. För att insatsen ska fungera bättre och möta 17

18 de faktiska behoven på arbetsmarknaden måste kopplingen mellan arbetsgivararbetet och arbetsmarknadsutbildningen stärkas. För att förbättra resultatet och skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare är det nödvändigt att arbetsgivare som har svårt att hitta rätt kompetens ges goda möjligheter att påverka arbetsmarknadsutbildningarna. Ett strategiskt arbetsgivarperspektiv ska alltid finnas med när en arbetsmarknadsutbildning används, även i de fall när ett utbildningstillfälle inte tas fram för en specifik arbetsgivare. Beslut om deltagande i en arbetsmarknadsutbildning bör endast ske när den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kombineras med ett matchningsarbete och där det är troligt att det finns en arbetsgivare på andra sidan utbildningen. Genom att lyfta fram arbetsgivarperspektivet i planering och användning av yrkesutbildning generellt, och arbetsmarknadsutbildning specifikt, utgör dessa insatser en spetsutbildning som kommer i slutet av individens utbildningskedja där övergång till arbete är nära. Detta kräver att Arbetsförmedlingen utvecklar sina metoder och arbetssätt kring rekrytering av deltagare till yrkesutbildningar. En sådan utveckling måste ske i nära anslutning till andra utvecklingsområden inom myndigheten. Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska erbjuda arbetsgivare med rekryteringsbehov inom bristyrken möjlighet att vara med i utformningen av, och rekryteringen till arbetsmarknadsutbildningar. 18

19 Delområde 4 Arbetsförmedlingen ska vara experter på utbildningens roll för arbetsmarknaden Det fjärde delområdet fokuserar på Arbetsförmedlingens roll som expertmyndighet och vikten av att kontinuerligt öka kunskapen om utbildningens roll för arbetsmarknaden. Det krävs ökad kunskap om de olika utbildningsinsatserna om Arbetsförmedlingen ska kunna göra korrekta bedömningar om vilken effekt utbildningsinsatserna får för individen och hur utbildningarna kan användas för att möta behoven hos arbetsgivare. Att Arbetsförmedlingen kontinuerligt arbetar med regelförenkling och regelanpassning är nödvändigt för att underlätta i arbetet med matcha till jobb genom utbildning. En förutsättning är också att detta vägval återspeglas i uppföljningen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Effektutvärderingar och regelförenkling för effektivare nyttjande av utbildning En utökad flora av utbildningsmöjligheter riktade till arbetslösa innebär att matchningen av rätt utbildning för rätt individ vid rätt tillfälle blir mer utmanande. En god kunskap om våra insatser med utbildningsinslag, utbildningssystemet och utbildningsformer krävs för att arbetsförmedlare och specialister ska kunna vägleda och besluta rätt. Det behövs också ökad kunskap om effekten av olika utbildningsinsatser utifrån individens förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Detta är viktiga förutsättningar för att Arbetsförmedlingen ska kunna öka sin förmåga när det gäller matchningsarbetet och tillvarata de möjligheter som utbildningsinsatserna kan föra med sig. Ställningstaganden Arbetsförmedlingen ska stärka sin förmåga att nyttja möjliga utbildningsvägar för de arbetssökande samt öka kunskapen om effekterna av de olika insatserna för arbetssökande med olika behov. Arbetsförmedlingen ska stärka sin förmåga att möta arbetsgivarnas behov av kompetens och öka kunskapen om vilka utbildningsinsatser som kan leda dit. Med fler utbildningsinsatser att välja mellan ökar antalet frågor om gränsdragning mellan insatserna och skillnaden mellan dem. Flera insatser har likartade syften, målgrupp och innehåll vilket kan försvåra för arbetsförmedlare att använda dem på ett effektivt sätt. Det behöver inte betyda att det alltid är bättre med färre insatser. Det är dock viktigt att Arbetsförmedlingen kontinuerligt arbetar med förenklingsarbete så att tillgängligheten till insatserna ökar och resurser används klokt. Utformningen av insatserna bör vara lättförståelig för arbetssökande och främja användbarheten för arbetsförmedlare. 19

20 Ställningstagande Arbetsförmedlingen ska kontinuerligt verka för regelförenkling och regelanpassning så att de arbetssökandes förutsättningar att välja och arbetsförmedlarnas förutsättningar att vägleda till utbildning förbättras. Uppföljning och utveckling Både strategin i sig, dess ställningstaganden och tillhörande införandeplan behöver följas löpande för att arbetet med att matcha till jobb genom utbildning ska kunna utvecklas. Uppföljningsarbetet är en förutsättning för att det ska vara möjligt att utvärdera effekterna av vägvalet och för att säkerställa att det gemensamma syn -och arbetssätt som finns i strategin genomsyrar Arbetsförmedlingens verksamhet. Aktiviteter kopplade till själva strategin bör följas upp i ordinarie uppföljning av verksamhetsplanering. Hur Arbetsförmedlingen använder utbildningsinsatser och rekryterar arbetslösa med kort utbildning till reguljära studier bör också återspeglas i myndighetens resultatuppföljning. Ställningstagande Vägvalet, att matcha till jobb genom utbildning, ska återspeglas i uppföljningen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Arbetsförmedlingen ska fördjupa utrednings- och analysarbetet om utbildningens roll för arbetsmarknaden, i syfte att stärka rollen som expertmyndighet. 20