Klockstapeln vid Dylta Bruk Axbergs socken, Örebro kommun, Närke

Transkript

1 Klockstapeln vid Dylta Bruk Axbergs socken, Örebro kommun, Närke Ommålning av klockstapeln vid Dylta Bruks herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:12

2 Översiktlig beskrivning Miljön kring Dylta Bruk vittnar om verksamheter i form av rödfärgsverk och svavelbruk. Bebyggelsen som är från 1800-talet är mycket välbevarad och området utgör en av länets mest intressanta kulturmiljöer och är klassat som riksintresseområde för kulturmiljövården, nr 27 i T-län. Klockstapeln utgör en viktig del i miljön runt herrgården. Under sommaren år 2005 har klockstapeln målats. Det har även utförts visst utbyte av panel och renovering av fönster. Arbetena har skett med hjälp av statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag för år 2005 och enligt länsstyrelsens beslut. Arbetena har skett utifrån Åtgärdsbeskrivning, Renovering upprättad av LB Byggkonsult Antikvarie har medverkat och lämnat antikvariska anvisningar under arbetets gång. Slutbesiktning genomfördes då det konstaterades att arbetena utförts på antikvariskt korrekt sätt. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Dylta Bruk 1:3 Fastighetsägare: Carl-Gustaf Åkerhielm Projektering/bygghandlingar: Åtgärdsbeskrivning, Renovering , upprättad av LB Byggkonsult samt antikvariska anvisningar lämnade under arbetets gång av undertecknad antikvarisk kontrollant. Entreprenör: Forsberg måleri AB Antikvarisk kontroll: Örebro läns museum, Charlott Hansen Tidpunkt för arbetenas utförande: Arbetet påbörjades under juni och slutfördes i augusti Slutbesiktning: Länsstyrelsens diarienummer: Bidragssumma: kronor, motsvarande 80% av den totala kostnaden Länsmuseets handlingar i ärendet ÖLM diarienummer: Beslut från Länsstyrelsen, Slutbesiktningsprotokoll, Bilder: OLM_2005_88_ , , , Charlott Hansen 2

3 Historik Klockstapeln består av en sexkantig byggnad med omväxlande liggande och stående panel. Den lär vara uppförd 1714 och har under årens lopp flyttats några gånger. Dess ursprungliga plats är okänd. Något som tyder på att man försett klockstapeln med panel efter dess uppförande är de rödfärgade strävor som bär upp klockorna inne i klockstapeln. Eventuellt har klockstapeln från början varit en öppen sådan och då rödfärgad vilket vore troligt med tanke på att Dylta Bruk tillverkade rödfärg. Troligtvis har klockstapeln försetts med panel efter att den flyttats någon gång. Utförda arbeten Klockstapeln hade en grå kulör, grå umbra 36 6A-36, enligt RAÄ Linoljefärgslikare. Inför ommålningsarbetena diskuterades färgsättningen på klockstapeln. Enligt arkivhandlingar i topografiska arkivet, ÖLM var klockstapeln 1978 ljust gulmålad. Den målades ljust grå Syftet med färgsättningen har varit att återge klockstapeln dess ursprungliga färgsättning och valet av kulör har därför fallit på den kulör som påträffats längst in. Efter skrapning på fasaden återfanns följande färgskikt, enligt RAÄ Linoljefärgslikare, med början längst in: Guldocker 94 7A-94 Ljusocker 92 5A-92 Ljusocker 92 7A-92 Grå umbra 36 4A-36 Grå umbra 36 6A-36 Äldre bilder från 1927 och 1933 visade att fönsterfoder, foder ovanför ljudluckorna och takfotslister haft en ljusare kulör än fasaderna. Efter skrapning återfanns på takfotslister, fönsterfoder och foder ovanför ljudöppningarna underst kulören grön umbra 30, 7A-30, enligt RAÄ Linoljefärgslikare. I detta fall beslutades att måla endast fodret ovanför ljudöppningarna och inte runt hela öppningarna då man där inte hittat samma kulör. Detta trots att det på bilderna verkar ha varit en annan kulör även där. Möjligen kan det vara så att ljuset reflekterats annorlunda och färgen upplevs ljusare men det kan också vara så att färgen nötts bort. Det kan också vara så att färgsättningen vid tidpunkten för fotografierna inte var den ursprungliga vilket varit syftet i detta fall. Fasader har målats med kulör guldocker, 94 7A-94, enligt RAÄ Linoljefärgslikare. Fönsterfoder, foder och takfotslister har målats med kulör grön umbra 30, 7A-30, enligt RAÄ Linoljefärgslikare. Åtgärder på panelen Klockstapelns nedre del består av liggande brädor monterade som fjällpanel. Några av brädorna var på väg att rasa ner och har lyfts tillbaka och fästs med befintlig spik. Panelen har inte behövt bytas ut, däremot har man på vissa ställen bytt delar av locklisten. Fastighetsägaren har tillhandahållit virke från egen skog. Klippspik har använts i alla arbeten där ny spik har behövts. Fasaden gjordes rent genom högstrycktvätt vilket både fastighetsägare och entreprenör haft goda erfarenheter av. Lös färg har sedan skrapats bort för hand. Målning har skett med Linoljefärg av märket Lasol, Engwall & Claesson. Tre strykningar har gjorts där de två första strykningarna förtunnats med terpentin. 3

4 Åtgärder på ljudöppningar, fönster och klocka Ljudluckorna har nytillverkats. De var så dåliga att de inte gick att återanvända. Äldre virke från fastighetsägaren har använts för att göra nya ljudluckor då de befintliga var i så pass dåligt skick att man bedömde att de inte gick att återanvända. Luckorna har målats med svart linoljefärg av märket Lasol, Engwall & Claesson. Ljudöppningarna utan luckor har försetts med nytt nät med en maskstorlek som är lika befintliga. De mindre luckorna under ljudluckorna längs upp, har målats i samma kulör som fasaden. Där har man på den ena behövt byta ut vissa delar. Trasigt fönsterglas har bytts, ej spruckna och de har ersatts med äldre glas som fastighetsägaren tillhandahållit. Rent linoljekitt har använts. Plåten runt klockan är målad på utsidan med svart linoljefärg av märket Lasol, Engwall & Claesson. Den är behandlad med rostskyddsfärg, då man inte fått tag på blymönja. Kvarstående åtgärd för år 2006 Färgen på klockstapelns nedre panel hade vid slutbesiktningen bildad ett skinn som inte såg bra ut. Det var på flera ställen mycket rynkigt. Färgen har inte hunnit torka ordentligt utan det gick fortfarande att röra på det yttersta färgskiktet. Troligtvis har färgen lagts på i för tjocka lager. Det kan också bero på att målningen skett i för starkt solsken. I färgen fanns även spår av regndroppar liksom färgstänk från målning av de grå partierna. En luftblåsa fanns på den södra fasaden. Vad det beror på var svårt att säga. Kan det vara så att genom att man tvättat med högtryckstvätt pressat in för mycket vatten i virket och att det inte hunnit torka ut ordentligt? Enligt entreprenören skedde fuktmätningar vid ett flertal tillfällen för att bestämma när målningsarbetena skulle ske. Han menade även att den nedre delen var svår och hade en på gränsen för hög fuktighet när man målade. Vädret har gjort det svårt att måla då det varit stark sol med omväxlande regnperioder. Entreprenören åtog sig att måla om nedre delen av klockstapeln under nästa vår. Anledningen till att man väntar är för att låta färgen torka ordentligt för att kunna skrapa och måla på nytt. För STIFTELSEN ÖREBRO LÄNS MUSEUM Charlott Hansen 4

5 Bildbilaga Före åtgärd Bilder tagna av Charlott Hansen Örebro läns museum, OLM_2005_88_1-8 5

6 6

7 Efter åtgärder Bilder tagna av Charlott Hansen, Örebro läns museum, OLM_2005_88_1-8 7

8 8

9 Klockstapeln invändigt Bilder tagna av Charlott Hansen, Örebro läns museum, OLM_2005_88_1-8 9