Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Transkript

1 Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

2 Juno Blom, utvecklingssamordnare för hedersrelaterat våld och förtryck på Länsstyrelsen Östergötland Regeringsuppdrag sedan 2004 Nationellt uppdrag sedan 2005

3 Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Samverkansplan Samarbeta operativt Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta Erkänna och synliggöra problematiken Kunskap om hedersrelaterat våld kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag.

4 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja 2009/10:229 - Regeringen har givit Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att ansvara för att projektet Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter får en nationell spridning - För att den ska kunna spridas nationellt behövs en anpassning av metodstöd och webbplats, - Ta fram en vägledning till yrkesverksamma som kan användas på lokal nivå för att utforma stöd och rehabilitering av personer som riskerar att giftas bort mot sin vilja eller har gifts bort mot sin vilja

5 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans sexualitet Ensamhet Splittrad Fakta Känsla Mellanförskap Vem är jag? Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

6

7 -Ett projekt om barn och ungdomars rättigheter

8 Vad kan VI göra för att hjälpa barn och ungdomar som blir utsatta för hot, våld, tvångsäktenskap och andra former av övergrepp?

9 Hur kan VI förhindra att barn och ungdomar utsätts för brott?

10 Rädda Barnen (Östergötland) Socialtjänsten (Socialkontoret Södra/Centrum i Norrköping) Polisen (Närpolisen i Norrköping Ungdomsgruppen) Kvinnojouren (Norrköping) Tjejjouren (Norrköping) Ungdomshälsan (Norrköping) Länsstyrelsen Östergötland

11 Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Att informera om barns och ungdomars rättigheter utifrån Barnkonventionen. Att synliggöra våra olika ansvarsområden.

12 Att samverka mellan frivilligorganisationer och myndigheter i att motverka hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och ungdomar Tre principer: - att arbeta utifrån barnkonventionen - att samverka - att möta barn och ungdomar

13 Genomföra gemensamma skolbesök Skapa flera mötesplatser för tjejer och killar som far illa av våld, övergrepp och andra kränkningar.

14 Vi har besökt 6 skolor i Norrköping, sammanlagt räknar vi med att vi träffat ca elever under Så här har vi gjort: 39 klassrumsbesök 17 gemensamma presentationer i Aula 17 teaterföreställningar Vi har hängt i varje skolas korridorer under en vecka på vardera skola. Varje enskild aktör har haft direkt kontakt och samtal med flera elever.

15 Samtal efter forumteater Utställning

16 Presentation av oss i Aulan

17

18 Klassrumsbesök

19 MSN: Tider: - Tjejjouren på Måndagar - Polisen 16:00 18:00 på Tisdagar och 11:00 13:00 på Onsdagar - Socialtjänsten på Torsdagar

20 Skolan Affisch Roll-up Bra-att-ha-kort

21 Kontaktytor efter skolbesök Direktkontakt via telefon Webbplats för kontakt och mer information Chattjour på MSN

22

23 Gemensam samsyn Konkreta mål Våga gå utanför ramarna

24 Samverkan - Samverkan är medlet för att nå målet Kontakter - Flera möten med barn och ungdomar Framtida nätverk - Vi vet om varandra

25 Projektidén/konceptet skulle spridas till fler orter Hur? Vilka?

26

27 Linköping Åtvidaberg Vetlanda Karlstad Borlänge Ludvika Orsa Gävle Göteborg Västerås Luleå Umeå Skellefteå Örebro Eskilstuna Järfälla Jönköping Norrköping

28 Før projektet Det handlar om kærlek Sara Mühling, Rädda Barnen Før publikationer eller kontakt med Lænsstyrelsen Østergøtland

29 Utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld! Vad får vi upp för bild?

30 Utsätter Vad får vi upp för bild?

31 Varför?

32 Makrokultur Mikrokultur

33 Gruppcentrerat Individcentrerat Ärva värderingar från familjen, traditionen, kulturen, religionen Respekt, kan i dessa fall ses som lydnad Individ Familj stat Förvärva dina värderingar Kritiskt tänkande, ifrågasätta informationen. Individ Stat familj Pliktuppfyllelse, du är den du är genom de plikter du har gentemot din omgivning (plikten framför allt) Självförverkligande

34 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

35 Värna om individens rätt till sin Kultur Tradition Religion

36 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

37 Vi tar avstånd från våld! Men vågar vi prata om de faktorer som ligger till grund för att barnet blir begränsat, hotat, kränkt eller misshandlat? Begränsningar i vardagen Vem jämför vi med? Barnkonventionen/lagen

38 BARNS RÄTT Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler. VUXNAS ANSVAR Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd

39 Akut Hjälp Ogillar systemet men vet inte vad dom ska göra Accepterar de förväntningar som finns, protesterar inte Oskuld och kyskhet

40 Levnadsberättelse 3 12 år inga större problem. Högstadiet Jag blev alltmer kontrollerad av min familj. Tvingades gå hem direkt efter skolan. Ingen fritid Passa upp mina bröder Våldtäktsförsök, skolan och socialtjänsten kännedom Bestraffad av familjen be om ursäkt Ökad kontroll Otillåten pojkvän misshandel skolan kännedom Mentor/kurator/rektor Rädd för att prata med tanke på det som hände i högstadiet Totalt begränsad Avslutningen Hjälp!

41 Ibland tror jag att människor blir rädda för att hjälpa oss tjejer och därför händer det inget. Både min högstadieskola och gymnasieskola visste om min situation, men la ett stort ansvar på mig att fatta beslut och det är svårt när man aldrig fått bestämma något i sitt liv. Jag tror att det är viktigt att myndigheter tar ifrån flickan ansvar och säger att det är de som fattar beslut, det är så svårt att anmäla sin egen familj.

42 Observationspunkter Skolan, deltar i all obligatorisk undervisning, frånvaro, studieinsatser, koncentration, oro, psykosomatiska besvär, fysiska skador, klassresor, PRAO, skolfester, kompisar, bevakad? Uttrycker får inte, vågar inte, måste hjälpa till hemma, problem hemma, ska ändå gifta mig snart, ska ändå inte läsa vidare Frizon Fritid, hem direkt efter skolan, egen fritid, gå ut själv, pojkvän? Identitetsskapande Hemmet, tv, internet, telefon utan bevakning/kontroll? Ta hem vänner? Ansvar?

43 Astrid Schlytter Vad vill du göra som du inte får göra? Vad måste du göra som du inte vill göra?

44 Viljan att tänka nytt, för att anpassa verksamheten utifrån de behov som finns Det är omöjligt att lösa nya problem med gamla strukturer

45 100% TRYGGHETSZON 0%

46 Officiella nivån Verklighetsförankrade? Pragmatiska nivån Lojalitet? Verkligheten

47 Jämlikhet/Jämställdhet Rättsäkerhet Effektivitet

48 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans sexualitet Ensamhet Splittrad Fakta Känsla Mellanförskap Vem är jag? Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

49 Vilka olika roller har jag? Vem är jag?

50 Hur förväntas jag vara? Vad förväntas av mig i de olika rollerna som jag har?

51 Vem har påverkat mig? Vilka i min omgivning har påverkat mig, och på vilket sätt?

52 Präglade av samhället Reklambilder Skolan Härskartekniker Orättvisor Normer

53 Vilka drömmar har jag? Hur skulle jag önska att mitt liv såg ut om fem år, endast positiva bilder.

54 Vad krävs av mig för att nå mina mål? Vilket stöd behöver jag av min omgivning? Vilket ansvar kan jag ta och i vilka frågor behöver jag stöd?

55 I mitt fall har socialtjänsten har mycket att lära, de har bara kontaktat mig en gång på nio månader och kunde ha gjort så mycket mer. Att bara ringa och fråga hur jag mår skulle betyda mycket. De borde finnas där och stödja oss flickor när vi beslutat oss för att lämna familjen och se till att livet fungerar, så att vi inte hamnar i nya problem. Det finns mycket jag skulle behöva prata och fråga om eftersom jag inte haft möjlighet att göra det under min uppväxt. Inom vissa områden har jag inget problem att klara mig själv, jag har skött hushållet hemma och tagit ansvar för mina syskon. Men när det gäller min egen person har jag aldrig kunnat prata om vad jag känner, tycker och tänker och det skulle socialtjänsten kunnat ha hjälpt mig med. Att bli ensam och inte ha någon familj som vill ens bästa är sorgligt och då önskar jag flickor kunde få mer stöd när de ska skapa sig ett nytt liv.

56 I den nya kommunen jag kom till finns det bra socialhandläggare men de är osäkra på vilken roll de ska ha och har inte heller fått kontakt med mina handläggare i hemkommunen då den som var ansvarig för mitt fall slutat. De väntar fortfarande på svar och det var flera månader sedan de ringde, det känns som om de inte bryr sig.

57 Ensamhet I livet Under brytningsprocessen/rättsprocessen I det nya livet

58 Hot mot flickan/pojken Dubbelliv Familjens krav Myndigheter Framtid? Ensamhet

59 Vilsenhet Det känns som om jag är nersläppt på ett öppet hav, i en liten båt utan åror. Jag vet att hjälpen finns, men förstår inte hur jag ska komma dit! Vägledning Närhet Stöd Tillhörighet Familj

60 Hoppet Minsta tendens till förändring från familjens sida Vi saknar dig, Du ska få din frihet Någon som vill ha kontakt Orkar, kan inte se hur farligt det faktiskt kan vara

61 Skuld Mamma sitter häktad Syskonen omhändertagna Pappa är ingen man Någon blir sjuk i familjen Hotar att göra den man står nära illa Myndigheter ingen förstår - kräver

62 Skam Vad ska folket säga Jag är en hora, eller Mina syskon blir drabbade av vad jag gjort Mina barn blir drabbade

63 Rädsla Vad kommer hända nu? Kommer dom verkligen kunna skydda mig? Familjen ligger på och hotar Familjen gör mig misstänksam mot systemet

64 Ensamhet Hur ska jag klara mig i en etta i Alvesta Institution Familjehem Kvinnojour Stödperson Samtalskontakt/Trauma/PTST Praktiska problem, vem ska jag vända mig till? Tydligt överlämnande

65 Framtiden Vad var det som fick dig att lämna familjen? Hur vill du att ditt liv ska se ut, drömmar? Vilket ansvar kan du ta? I vilka frågor behöver du stöd? Om du vill ha kontakt med någon, hur kan vi tillsammans göra det så säkert som möjligt?

66 Myndigheternas synsätt? Röriga flickor, kvinnor Kunde vi ha gjort på något annat sätt? Ställde vi rätt frågor? Fanns det någon som hotade? Såg vi till att klienten kände sig trygg? Blev klienten ensam? Framtiden?

67 Dubbelliv Du är viktig och du har rätt till din kropp, dina känslor, dina tankar och dina drömmar Livsutrymme, vilka möjligheter har du att forma och påverka ditt liv? Tydligt visa på rätten till din sexualitet och val av partner Samhällets ansvar att bekämpa alla former av förtryck Vilka är dina rättigheter, MR, kvinnokonventionen, barnkonventionen, lagar Vad betyder dessa rättigheter för dig i praktiken? Vilka kan du vända dig till när dina rättigheter kränks?

68 Hemmet kollektivet kollektivets intressen lydnad kontroll av individens sexualitet (flickors) Rädsla Ökat behov av kontroll Fakta Känsla Skola/Samhället individen individens rättigheter kritiskt tänkande rätten till sin egen kropp och sina känslor Få utrymme att reflektera över sitt föräldraskap tillsammans med någon annan/andra Vilken roll kan frivilligorganisationer spela? Möjligheter/hinder Otrygg Konsekvenser Tryggare

69 Familjens krav/förebyggande insatser Skillnaden mellan att sätta gränser och begränsa ett barns liv Med stigande ålder har barn rätt till mer medbestämmande. Se föräldrabalken och socialtjänstlagen. Vad innebär det? Barns rättigheter Könsintegration Barns rätt till sina kroppar och känslor Föräldrars rättigheter/skyldigheter Skolan, fritid, hemmet Jämställdhet Hur fungerar våra myndigheter? Vilka frivilligorganisationer kan du få stöd av?

70 Mammorna Det ena kvinnolivet länkas till det andra Vilka drömmar hade du som barn? Vilka drömmar tror du din dotter har? Vilka begränsningar har du haft? Vad har begränsningarna fått för konsekvens? Vad innebär det att få välja själv? Vad händer när du inte kan välja? Vad tror du skulle få din dotter att bli lycklig?

71 Det handlar om kärlek -Ett projekt om dina rättigheter

72 Samverkansprojekt Rädda Barnen (Distriktet i Södermanland/Östergötland) Socialtjänsten (Socialkontoret Södra/Centrum i Norrköping) Polisen (Närpolisen i Norrköping Ungdomsgruppen) Kvinnojouren (Norrköping) Tjejjouren (Norrköping) Ungdomshälsan (Norrköping) Länsstyrelsen i Östergötland

73 Syfte Att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. Att informera om barns och ungdomars rättigheter utifrån Barnkonventionen. Att synliggöra våra olika ansvarsområden.

74 Mål Genomföra gemensamma skolbesök under våren och hösten Skapa en symbolisk mötesplats för tjejer och killar som far illa av våld, övergrepp och andra kränkningar.

75 Genomförande Planerings-/utbildningsdagar under 2008 hösten

76 Besöka minst 5 skolor 2009: - Ebersteinska gymnasiet, De Geer gymnasiet, Borgsmo skolan, Navestadskolan, Djäknepark och IVIK/Hagagymnasiet

77 Presentation av oss i Aulan

78 Teaterföreställning/Dialogsamtal

79 Samtal med elever

80

81 Fler elever vill prata

82 Klassrumsbesök

83 KONTAKTVÄGAR MSN: Tider: - Tjejjouren på Måndagar - Polisen 16:00 18:00 på Tisdagar och 11:00 13:00 på Onsdagar - Socialtjänsten på Torsdagar

84 Resultat Samverkansgruppen Kontakter Framtida nätverk

85 Att utsatta ska veta vart de kan söka hjälp och att de ska våga.

86 Fortsättning av projektet 2009/2010 Fler skolor ska besökas i Norrköping. Sprida projektidén till fler kommuner i Sverige. Film (informationsfilm) Handbok Länsstyrelsen i Östergötland, Rikspolisstyrelsen och Rädda Barnen finansierar fortsättningen av projektet.

87 Spridning till fler kommuner Motala och Linköping (Östergötland) Eskilstuna (Södermanland) Karlstad (Värmland) Umeå (Västerbotten)