Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Transkript

1 Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra Hälsofrämjande Förhindra Förkorta Föra åter Systematiskt; Undersöka Göra riskbedömningar Handlingsplan/åtgärda Uppföljning Utgå från det som stärker hälsans olika dimensioner; Fysiska - ork Psykiska/mentala- vilja Sociala -samarbete Existentiella; KASAM

2 CASE socialpsykiatrin Arbetsgrupp med 15 anställda, alla boendestödjare Hembesök utgör 80% av arbetstiden Klienterna har social och psykiatrisk problematik- ofta missbruk Gruppen har en enhetschef som är placerad på samma ställe som gruppen Utgångspunkten är att boendestödjarna arbetar en och en hemma hos klient Vikarier sätts nästan alltid in vid frånvaro EC köper in personlarm till alla. Larmen ska, enligt ec användas om du inte känner dig trygg när du går hem till klienten

3 Arbetsmiljölagen

4 Kapitel 1 Lagens ändamål och tillämpningsområde Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

5 Kapitel 2 Arbetsmiljöns beskaffenhet Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

6 Kapitel 3 Allmänna skyldigheter Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

7 Kapitel 3 Allmänna skyldigheter Arbetstagaren har aktivitetsplikt och ska medverka i arbetsmiljöarbetet

8 Kapitel 6 Samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagare mm Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet.

9 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall Arbetsgivaren skall följa SAM Instruera och informera de anställda för att undvika risker Organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet Anlita den företagshälsovård som behövs

10 Arbetstagarens ansvar Medverka i arbetsmiljöarbetet Följa föreskrifter Delta i genomförandet av åtgärder Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning

11 Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Skyddsombud om minst fem arbetstagare sysselsätts Huvudskyddsombud om flera skyddsombud finns Skyddskommitté om minst femtio arbetstagare finns

12 Samverkan När Undersökning och riskbedömning genomförs Konsekvensanalys genomförs Åtgärder planeras Genomförda åtgärder kontrolleras Utredning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud Arbetsmiljöpolicy och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet tas fram Instruktioner samt introduktions- och kompetensutvecklingsprogram läggs upp

13 SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete

14 Arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten Systematisk arbetsmiljöarbetet - SAM AFS 2001:1 Arbetsgivaren skall undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

15 SAM Leda undersöka genomföra följa upp Leda Tydlig organisation för arbetsmiljöarbetet Dokumenterade rutiner och arbetssätt Undersöka : Kartlägga/inventera riskkällor och risker genom t ex medarbetarsamtal, tillbud, enkäter, allmän uppmärksamhet etc Bedöma risk och konsekvens Riskbedömning vid förändringar i verksamheten Genomföra åtgärderna Följa upp att åtgärderna fått avsedd effekt

16 Dokumentation Alltid skriftlig dokumentation för: Skador och tillbud Om allvarliga risker -instruktioner

17 Dessutom skriftlig dokumentation Arbetsmiljöpolicy Rutiner Uppgiftsfördelning Årlig uppföljning

18 Krav - kontroll och hälsa Frisk - riskfaktorer Låga Krav Höga Hög Avspänd mår bra Aktiv mår bättre Kontroll Låg Passiv Risk; depression Spänd Risker; smärta, högt blodtryck, hjärt-karl Stöd

19 Stöd som minskar stressen Tydliga mål både för verksamheten och arbetsuppgifter Aktivt stöd från chef chefen tillgänglig/närvarande och ger råd och stöd vid behov/när problem uppstår Socialt stöd från kollegor prata om eventuella problem och vardagliga händelser, främjar den mentala hälsan Konstruktiv feedback som ger en uppfattning om att arbetet är väl utfört eller om arbetsprestationen är tillräcklig Kompetensutveckling de anställda har tid och möjlighet att utveckla sin kompetens och förmågor inom ramen av arbetstiden

20 Stresskonen Samarbete, Konstruktiv konflikthantering, Positiv Fri tillgång till hela intellektet, Vidsynthet, Överblick, Mottaglighet, Nyanseringsförmåga, Tålamod, Medmänsklighet, Intelligens, Fördomsfrihet, Smidighet. Konkurrensbeteende Utmanande Rivalitet Fiendeskap, Destruktiv Konflikthantering, Hotfull Begränsat intellekt Trångsynthet Stereotypt beteende Förmörkning Reflexbeteende. Sårande Total hänsynslöshet Panik

21 Stress vad ska undersökas? Våldsrisker Monotont arbete Oregelbundna arbetstider. Skiftarbete Kränkningar konflikter Oklara förväntningar oklara roller Ständiga förändringar Otrygghet i anställning Arbete med människor Ensamarbete Komplexa arbetsuppgifter Sociala kontakter Risk för olycksfall Den fysiska miljöns utformning

22 VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN Varje dag drabbas sex arbetstagare så allvarligt av hot eller våld att de tvingas vara sjukskrivna En del av dessa kommer att vara långtidssjukskrivna De allra flesta av de drabbade är kvinnor Statsanställda män uppger sig vara mer utsatta för våld och hot än statsanställda kvinnor

23 För säkerhets skull Rapport från Statskontoret

24 STATSKONTORETS UNDERSÖKNING Undersökningen omfattade: Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Migrationsverket, Statens institutionsstyrelse och Tullverket

25 UNDERSÖKNINGEN Ingen ökning av våld och hot under 2000 talet, men många utsatta Drygt 20% uppgav 2011 att de utsatts för våld eller hot de senaste 12 månaderna En ökning av antalet anmälningar om arbetsskada p g a våld eller hot har skett- likaså angående våld mot tjänsteman Det finns dock betydande mörkertal när det gäller drabbade i statlig verksamhet

26 UNDERSÖKNINGEN VISAR att det förebyggande arbetet mot våld och hot inte är särskilt etablerat inom statlig verksamhet att genusperspektiv i stort sett saknas att incitamenten för att tillbuds och/eller arbetsskaderapportera inte alltid är så starka att arbetet på många håll saknar helhetssyn- mjukt och hårt

27 att det på vissa håll i operativa verksamheten finns en kultur av att lite får man tåla att ovanstående motverkar de centrala satsningar som görs

28 FÖRSLAG FRÅN STATSKONTORET Förtydliganden i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Förbättring av erfarenhetsutbytet mellan myndigheter Statistiken från Brå ska visa uppdelning mellan kvinnor och män Arbetsmiljöverket ska följa upp myndigheternas arbete genom inspektion

29 VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN Arbetsmiljöverkets föreskrift- gäller all verksamhet där det finns risk för våld och hot Betyder att arbetsgivaren endast kan underlåta att arbeta med frågan om arbetsgivaren kan bevisa att risk för våld och/eller hot är utesluten. AFS1993:2

30 Föreskriftens krav Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som behövs Arbetet ska ordnas så att riskerna för våld och hot så långt som möjligt förebyggs (arbetets natur) Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp Alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras Arbetstagare som utsatts för våld eller hot ska snabbt få hjälp och stöd

31 CHECKLISTA 1. Risker- var och vilka 2. Agera 3. Utbildning/kompetens 4. Lokaler 5. Snabb hjälp 6. Larm 7. Ensamarbete 8. Säkerhetsrutiner beträffande pengar 9. Dokumentation 10.Hjälp och stöd om något hänt ÄR NI ÖVERENS?

32 Andra aktuella föreskrifter T ex Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1 Ensamarbete AFS 1982:03 Gravida och ammande arbetstagare 2007:05

33 Sammanfattning SAM- Våld och hot ur verkligheten 1. Mycket prat om händelser mellan medarbetare och medarbetare arbetsgivare men ingen struktur i samtalen 2. Låg grad av dokumentation 3. Strövisa riskbedömningar men låg grad av systematik 4. Låg grad av systematik och bedömningar inför insatser som t ex handledning 5. Svag uppföljning av avsedd effekt 6. Förbiseende av kultur och klimat på arbetsplatsen vid riskbedömning och insatser

34 Så här ska vi göra!! 1. Våga tala om attityder till våld och hot och den kultur som finns på arbetsplatsen 2. Gör systematiska risk-och konsekvensbedömningar- in med kafferumsdiskussionerna i formella forum 3. Var noggrann i valet av åtgärder 4. Följ upp avsedd effekt och var inte rädd för att ändra på insatserna om de inte ger vad vi tänkt 5. Dokumentera: samtal, bedömningar, tillbud, insatser etc