Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Transkript

1 Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har mycket information på sina webbplatser på internet och säger också till medborgarna att de kan hitta information där. De så kallade e-tjänsterna på internet blir allt fler. Med e-tjänster kan medborgarna göra sina ärenden hos myndigheten direkt på internet. Medborgarna slipper att gå till myndigheternas kontor eller fylla i pappersblanketter som de måste skicka in till myndigheten. Men många människor står utanför allt detta. De kan inte använda myndigheternas information och de kan inte använda e-tjänsterna. Stiftelsen.SE vet att 1,5 miljoner svenskar inte använder internet. Många människor i Sverige har också svårt att läsa. De har svårt att använda all den information som finns på många webbplatser, även om de har dator och internet. Det är viktigt att så många som möjligt kan få information från webben. Därför behöver informationen finnas på flera olika sätt. Det ska till exempel finnas information på lättläst svenska. Informationen ska också finnas med uppläsning, på teckenspråk och på flera andra språk. En gång varje år, i fyra år, har Centrum för lättläst undersökt 1

2 svenska myndigheters webbplatser för att se hur många som har information på lättläst svenska. I år visar vår undersökning att 58 procent av myndigheterna saknar lättläst information på sin webbplats. Om det finns lättläst svenska är det ofta för lite information. Vi på Centrum för lättläst gör information begriplig för personer som har svårt att läsa. Vi arbetar för att alla människor ska ha rätt att vara delaktiga i samhället. Ingen människa ska behöva stå utanför samhället bara för att informationen är svår att hitta, läsa och förstå. Årets undersökning visar: Vi har tittat på 228 myndigheters webbplatser. 89 myndigheter har en länk på webbplatsens första sida som leder till någon form av lättläst information. Fler än hälften av Sveriges myndigheter saknar alltså information på lättläst svenska som går att hitta genom en länk på första webbplatsernas startsida. I förra årets undersökning hade 85 av 235 myndigheter en länk på första sidan. Det är alltså ungefär lika många i år som förra året. Lättläst på en egen del av webbplatsen I årets undersökning har vi också räknat hur många av länkarna som leder till ett så kallat lättläst webbrum. Ett lättläst webbrum är en egen del av webbplatsen som bara har information på lättläst svenska. Av de 89 myndigheter som har en länk på första sidan leder 52 till ett så kallat lättläst webbrum. 2

3 Annan lättläst information På myndigheters webbplatser där det inte finns någon länk som leder till lättläst information har vi sökt på ordet lättläst i sökfunktionen. Då har vi hittat lättläst information på 7 webbplatser till. 19 webbplatser saknar sökfunktion och på en webbplats fungerade inte sökfunktionen. Därför har vi inte kunnat söka efter lättläst information på dessa webbplatser. Myndigheter som särskilt ska arbeta med tillgänglighet Regeringen har sagt till 17 myndigheter att de ska skapa bra sätt att följa handikappolitiken fram till år De 17 myndigheterna ska se till att Sverige blir tillgänglig för alla, även personer som har svårt att läsa. 12 av dessa 17 myndigheter har en länk som heter Lättläst på sin startsida. Av dessa leder 10 länkar till ett lättläst webbrum. 7 myndigheter med särskilt ansvar för handikappolitiken saknar alltså ett lättläst webbrum på sin webbplats. Beställa lättläst information I februari skickade vi på Centrum för lättläst några frågor till dessa 17 myndigheter. Vi frågade om de har lättläst information om myndigheten, och om myndigheten informerar om att man kan beställa information på lättläst svenska. Vi frågade också om myndigheten 3

4 har regler för hur de ska ta fram information på lättläst svenska om någon vill ha det. Myndigheternas svar visar att 4 myndigheter saknar information om sin verksamhet på lättläst svenska. Tre av myndigheterna skriver att de håller på att ta fram webbinformation på lättläst svenska. De är Brottsoffermyndigheten, Kammarkollegiet och Transportstyrelsen. Bara 3 av 17 myndigheter har svarat att de informerar om att det går att beställa information på lättläst svenska om någon vill ha det. 9 myndigheter har inga regler för hur de ska ta fram information på lättläst svenska om någon vill ha det. Klarspråk räcker inte Flera av myndigheterna svarar att de arbetar med så kallat klarspråk. Det är mycket viktigt att myndigheterna använder klarspråk. Men de måste också veta att klarspråk inte är begripligt för alla. Många läsare behöver ännu enklare texter. 4

5 Så bra är den lättlästa webbinformation som finns I årets undersökning har vi också tittat på hur informationen ser ut i de 52 lättlästa webbrum som finns på myndigheternas webbplatser. Vi har tittat på de lättlästa texternas innehåll, deras form, deras bilder, och lite grann på deras språk. Innehåll Vi har tittat på hur mycket eller hur lite information det finns. Omkring en fjärdedel av myndigheternas lättlästa webbrum har bara några korta texter om vad myndigheten arbeta med och vem man kan ringa till. Lite fler än hälften, informerar om flera frågor som de arbetar med. Omkring en fjärdedel av myndigheterna skriver något om det mesta som myndigheten arbetar med. Myndigheterna Boverket och CSN har mycket innehåll på lättläst svenska. 5

6 Det lättlästa webbrummet på webbplatsen för Centrala studiestödsnämnden, CSN - Ett annat exempel är Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som hela tiden skriver nya nyheter på lättlästa svenska på sin webbplats. På de lättlästa webbsidorna på SPSM:s webbplats finns det lättlästa nyheter. Form Lättläst form handlar om det ska se luftigt ut och inte finnas en massa saker runt om texten 6

7 som stör och gör det svårt att hitta. Lättlästa textrader ska inte vara för långa och textstycken ska gärna vara korta. Man ska undvika parenteser, citattecken och liknande. I de allra flesta lättlästa webbrum har man gjort formen mer tydlig och luftig än på den ordinarie webben. Men i många lättlästa webbrum är formen ändå fortfarande för rörig. I det lättlästa webbrummet på Åklagarmyndighens webbplats hittar vi ett bra exempel på form. Där har man tagit bort all information runt om. Kvar finns bara länkar till den lättlästa informationen och en spalt med information. Formen i det lättlästa webbrummet på Åklagarmyndighetens webbsida är luftigt och rensat på störande länkar och blänkare runt omkring. Ett annat bra exempel på lättläst form är det lättlästa webbrummet för Statens maritima museer. Här har webbredaktörerna vågat skapa 7

8 ett eget lättläst webbrum som är rensat på annan information. För en person som har lässvårigheter och svårt att koncentrera sig är det lättare att hitta här än på den vanliga webben. Statens maritima museer har en enkel, avskalad och tydlig form i det lättlästa webbrummet. Struktur Lättläst struktur handlar om hur läsaren hittar informationen. Ett lättläst webbrum ska vara enkelt att hitta till, att hitta i men också att hitta ut ur. Det ska vara enkelt att hitta länken till den lättlästa informationen. Vi tycker det är bra att sätta länken högt upp till vänster på webbplatsens startsida. Det gör att länken är lättare att hitta och de flesta lägger också sin länk där. 8

9 Statens energimyndighet har en tydlig Lättläst länk på sin startsida med både LL-symbolen för lättläst och ordet lättläst. Det finns fortfarande problem med strukturen i de lättlästa webbrummen. I flera lättlästa webbrum är det lätt att tappa bort sig. Det kan till exempel bero på att menyraderna från den ordinarie webben finns kvar när besökaren kommer in i det lättlästa webbrummet. Det kan också vara för att menyraden försvinner när man klickar på en länk. Ett av de bättre lösningarna för struktur finns i Boverkets lättlästa webbrum. Menyn med olika länkar är tydlig och man kan se var man är. Besökaren hittar också länkarna under all text. Däremot finns länkarna till den ordinarie webben kvar längst upp. Läsaren har svårt att veta vad som tillhör det lättlästa webbrummet, och vad som inte gör det. 9

10 Boverkets lättlästa webbrum har en tydlig länkstruktur i vänsterspalten. Du ser länkarna både till vänster i menyn, och under textspalten. Några myndigheter har länkar till lättlästa texter i den ordinarie strukturen på webbplatsen. Det går alltså att komma till de lättlästa texterna direkt från en text på den ordinarie webben. Detta är en mycket bra lösning, tycker vi. En del personer med lässvårigheter kan vara vana datoranvändare. Men, det är bra om de lättlästa texterna också finns samlade i ett lättläst webbrum. Myndigheten Centrala studiestödsnämnden, CSN, har både ett lättläst webbrum och länkar till lättlästa texter i den ordinarie versionen. På så sätt kan läsaren hitta de lättlästa texterna på flera sätt. 10

11 På den ordinarie webbplatsen finns länkar till lättlästa versioner av vissa texter. Klickar besökaren på Lättläst länken kommer man till versionen i det lättlästa webbrummet. Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, har valt att bara ha lättlästa texter som man hittar från den ordinarie webben. DO har inget lättläst webbrum. Men, på DO:s ordinarie webbplats är det enkelt att hitta och därför också enkelt att hitta de lättlästa texterna. Men det skulle vara bra att ha en länk som heter Lättläst på startsidan med information om att besökaren kan hitta lättläst information. 11

12 I strukturen på den ordinarie webben går det att hitta länkar till lättläst information. När besökaren klickar på Lättläst länken kommer lättläst information fram. Bilder Det finns alldeles för få bilder i myndigheternas lättlästa webbrum. Av de 52 lättlästa webbrum som vi har undersökt, har vi hittat bilder i ungefär

13 Då är det oftast bara en bild eller ett par bilder eller teckningar. Det är viktigt att komma ihåg att text inte är det enda sättet att förklara information. Bilder är mycket viktiga. Men det är viktigt att bilderna säger samma sak som texten. Rörliga bilder och filmer är också bra. Men det är viktigt att bilderna är tydliga och att texten som blir uppläst inte är för svår. Språk Lättläst språk handlar bland annat om att använda rak ordföljd, skriva i aktiv form, och inte använda inskjutna bisatser. Det handlar om att vara konkret istället för generell och abstrakt. Skribenten ska välja vanliga och enkla ord och förklara svåra ord och begrepp som av olika anledningar kan behöva finnas med. Det är också viktigt att det finns ett du-tilltal. Språket ska vara respektfullt, korrekt och absolut inte barnsligt. I den här undersökningen har vi inte gjort någon grundlig genomgång av språket. Men, det finns några webbrum där den lättlästa texten inte är lättläst enligt vår mening, utan påminner mer om klarspråk. En del texter är onödigt svåra. Så gjorde vi undersökningen Vi undersökte 228 myndigheter i mars år Vi hittade myndigheterna hos Statistiska centralbyråns myndighetsregister. Vi har tagit bort myndigheter som har webbsidor som ligger på andra myndigheters webbplatser. 13

14 Det gäller till exempel myndigheter och nämnder som arbetar under Domstolsverket och Kammarkollegiet. Vi har undersökt vilka myndigheter som har en länk som heter Lättläst på webbplatsens första sida. På myndigheters webbplatser där det inte finns någon länk som leder till lättläst information har vi sökt efter lättläst i sökfunktionen. Vi har också tittat på hur många av länkarna som heter Lättläst som leder till ett lättläst webbrum. Ett lättläst webbrum är en egen del av webbplatsen som bara har information på lättläst svenska. I årets undersökning har vi också tittat på hur informationen ser ut i de 52 lättlästa webbrum som finns på myndigheternas webbplatser. 14

15 Hur kan man arbeta med begripliga och lättlästa texter på webben? När man ska arbeta med lättlästa texter ska man skriva texter för de personer som har svårt att läsa eller är otränade läsare. Det betyder att man behöver kunskap om vad som är svårt för läsarna och hitta bra sätt att göra det lättare för dem. Lättläst handlar om att tänka på vad läsaren behöver, vad läsaren är intresserad av och vad läsaren kan. Det handlar om att skriva kort utan att missa viktig information. Det handlar också om hur formen på texten ser ut, hur besökaren hittar informationen och hur bilder och text tillsammans kan göra det enklare att läsa. Lättläst webbrum eller en version för alla? All information ska vara begriplig. Det är vad allt arbete med information handlar om. Därför är det bästa om alla kan läsa all information på webben. Men så ser det inte ut idag. Vi har ännu inte hittat någon som vågar skapa en webbplats där informationen är sådan. Så länge det inte finns tycker vi att man har lättlästa texter bredvid och gärna samlar dem i en egen lättläst avdelning, ett så kallat lättläst webbrum. Ett lättläst webbrum är en egen del på webbplatsen med bara lättlästa texter och länkar. Det finns flera sätt att arbeta med lättläst information på webbplatsen. 15

16 Man kan ha lättlästa texter på den ordinarie webbplatsen eller det kan finnas lättlästa sammanfattningar. Ett sätt är naturligtvis att ha en lättläst version som fungerar för alla. Centrum för lättläst kvalitetssäkrar lättläst webb Eftersom lättlästa webbrum är så olika har Centrum för lättläst börjat att kontrollera lättläst information. Vi vill se till att den lättlästa informationen är bra när det gäller innehåll, språk, struktur, form och bild. Centrum för lättläst har godkänt certifierat tre kommuners webbplatser. De är: Forshaga kommun: Piteå kommun: Borås stad: Därför ska myndigheter ha lättläst information på webben Medborgarna får mycket information och mycket av den informationen finns idag på internet. Idag kan du till exempel deklarera, boka vårdbesök, söka jobb och föräldrapenning på internet. Medborgaren måste själv kunna söka rätt på informationen. Läsaren ska också kunna läsa texten på skärmen och även förstå texten. Många människor i Sverige har svårt att läsa. En undersökning visar att nästan 25 procent av Sveriges vuxna har svårt att läsa. Några studier visar att eleverna i grundskolan läser allt sämre, 16

17 särskilt unga pojkar. Var femte elev i årskurs nio klarar inte att läsa så bra som de ska kunna när de går ut grundskolan. Men alla människor har rätt till information. Språklagen, den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förvaltningslagen och offentlighetsprincipen talar alla om medborgarnas rätt till information. Det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Centrum för lättläst Centrum för lättläst arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag med att göra texter för människor som har svårt att läsa. Vi ger ut böcker, nyhetstidningen 8 SIDOR och hjälper till att göra samhällsinformation och annan information mer lättläst. För att en demokrati ska fungera måste nyheter, samhällsinformation och litteratur vara tillgänglig för alla. Därför arbetar Centrum för lättläst för alla människors rätt till information och litteratur utifrån deras egna förutsättningar. Läs mer på 17