Neurologiska symtom: iakttagelser och slutsatser
|
|
|
- Helena Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 jan fagius, neurologkliniken Neurologiska symtom: iakttagelser och slutsatser Jan Fagius, neurologkliniken Akademiska sjukhuset ST-allmänläkare Akademiska sjukhuset 8 november 2012 Överstruken text: överkurs, som inte togs upp!
2 jan fagius, neurologkliniken Symtomutveckling tidsprofil! Akut, snabbt sekunder/minuter: CVL, epilepsi, (infektion) Subakut timmar, fåtal dagar: inflammation (MS), infektion Kroniskt veckor, månader, år: tumör, degenerativ sjukdom OBS Påträffad medvetslös person, vaknar med pares överväg epilepsi!
3 jan fagius, neurologkliniken Funktionell neuroanatomi - nervstatus Trestegsraket vid klinisk neurologisk analys: vilken typ av störning rör det sig om? var kan lesionen vara lokaliserad? vilken sjukdomsprocess kan det vara? Tydligast vid motorikstörning: typ? - övre/nedre motorneuronskada; ataxi; extrapyramidalt; (funktionellt?) var? - hjärna, ryggmärg, cauda, enskild rot, perfera nerver, muskelsjukdom vad?
4 jan fagius, neurologkliniken Primära motoriska systemet Övre motorneuronet, pyramidbanan Motorcortex, capsula interna, hjärnstammen, ryggmärgen Nedre motorneuronet Framhornscell (kranialnervskärna), rot, perifer nerv Neuromuskulära övergången Nervterminal, motoriska ändplattan - myasteni Muskeln, effektorganet
5 Övre / nedre motorneuronstörning jan fagius, neurologkliniken Monosynaptiska reflexbågen Övre motorneuronet Kommando till volontär rörelse Inhibition av impulstrafik i reflexbågen Nedre motorneuronet Kommando till volontär rörelse Förmedlar impulstrafiken i reflexbågen
6 jan fagius, neurologkliniken Övre / nedre motorneuronskada Övre motorneuronet Nedre motorneuronet Stegrade reflexer Nedsatta/bortfallna reflexer Ökad tonus/spasticitet Minskad tonus Babinskis tecken ---- Inte muskelatrofi Uttalad, neurogen, atrofi OBS tidsaspekten! MEN: Spinal chock, cerebral chock - spastiska fenomen låter vänta på sig en tid - allt kan verka slappt i akutskedet
7 Övre / nedre motorneuronskada Andra skillnader Övre motorneuronet Fördelning - hemi/para/tetrapares. MEN monopares. - utbredning motsvarande rörelsetyp, grupper av muskler Karaktär - klumpiga, grova, långsamma rr; störd finmotorik - INTE kraftnedsättning vid diskret central pares!!! Samtidig känselnedsättning - diffus utbredning Nedre motorneuronet Isolerad nervskada - monopares - utbredning motsvarande enskild nerv MEN plexusskada Karaktär - snabbheten och delar av finmotorik består Samtidig känselnedsättning - motsvarande aktuell nerv! Utbredd nervskada - akut polyneuropati - tidsförlopp! jan fagius, neurologkliniken
8 jan fagius, neurologkliniken Central motorikstörning Övre motorneuronskada Ataxi (Extrapyramidala rubbningar) Apraxi
9 jan fagius, neurologkliniken Ataxi Tre skadenivåer Cerebellum med närförbindelser/hjärnstammen Kontralaterala storhjärnshemisfären Proprioceptivt inflöde, sensorisk ataxi Ryggmärgen! (perifera IA-fibrer)
10 Pares principer jan fagius, neurologkliniken Pares i en extremitet - vanligt Pares i två extremiteter - vanligt hemipares / parapares Pares i tre extremiteter - jätterart Pares i fyra extremiteter I alla kategorierna är funktionell orsak möjlig! Aldrig förstahandsdiagnos Men neurologens allestädes närvarande differentialdiagnos!
11 jan fagius, neurologkliniken Pares i en extremitet En arm Storhjärnshemisfär - möjlig, ovanlig; främst handen Ryggmärgen - möjlig, sällsynt central; MS perifer - framhorn, intramedullär rotpåverkan Rizopati - möjlig, segmentavgränsad - smärta! C6 vanligast - biceps svag; C6-reflexerna Plexus - möjlig, trauma skulderneurit, myalgisk amyotrofi Enskild perifer nerv - möjlig, avgränsad; vanligast radialis vanligast, ulnaris (medianus ovanlig)
12 jan fagius, neurologkliniken Pares i en extremitet Ett ben Storhjärnshemisfär - möjlig, ovanligare än arm Ryggmärgen - möjlig, inte ovanlig, viktig! Brown-Séquard-syndrom - sidosträngen! Kompression; MS; vaskulär ryggmärgslesion Rizopati - möjlig, segmentavgränsad - smärta! L5, S1 vanligast; akillesreflexen S1 Plexus - möjlig, sällsynt! Enskild perifer nerv - möjlig, avgränsad, vanlig Peroneuspares - vanligast - diff L5! Femoralispares - prova att gå bakåt! Obs n saphenus, känsel mediala underbenet Ischiadicus - peroneus + tibialis.
13 Pares i två extremiteter jan fagius, neurologkliniken Hemipares Storhjärnshemisfär - vanligast Hjärnstammen - möjlig, men knappast utan andra symtom! Ryggmärgen - möjlig, sällsynt, viktig - cervikal hemipares! Rizopati - möjligt, men förekommer nästan inte Borrelia; meningeal infiltration/karcinomatos Multipla perifera nerver - knappast möjlig (polio)
14 Pares i två extremiteter Parapares Storhjärnshemisfär? - i praktiken inte möjlig (CP-syndrom; falxmeningeom) Ryggmärgen? - jättemöjlig! typisk, viktig! övre motorneuronskada; MS Caudasyndrom - jättemöjlig! typisk, viktig! nedre motorneuronskada Rizopati - se ovan jan fagius, neurologkliniken Båda armarna?? Centralt ryggmärgssyndrom - mycket sällsynt! Funktionellt?! Ena armen och andra benet??? Jätterart! Funktionellt?! Alternate hemiplegia, pyramidbanekorsningen Polio; meningeal karcinomatos; borrelia. Rart!
15 jan fagius, neurologkliniken Pares i tre extremiteter - rart! Multifokalt! Storhjärnshemisfär Ryggmärgen? - möjlig myelit, ryggmärgsinfarkt, MS? Rizopati - se ovan Perifera nerver, muskler Guillain-Barré ALS Myasteni
16 jan fagius, neurologkliniken Pares i fyra extremiteter Monofokalt Hjärnstammen - många andra symtom, koma Ryggmärgen - tetrapares vid cervikal skada, viktig trauma, kompression, cervikal myelit, a spinalis anteriorsyndrom; MS Multifokalt Storhjärnshemisfär - knappast vid ett insjuknande Perifera nerver och muskler - möjlig, viktig Guillain-Barré (polyneuropati) ALS Myasteni, myopati Periodiska paralyser - jätterart!
17 Nacksmärta / brakialgi / whip-lash Smärta i nacke och arm/ar är vanliga belastningssymtom! Unilaterala segmentsymtom rizopati Bilaterala segmentsymtom myelopati? /Bilaterala/ symtom från långa bansystem myelopati! Avbilda inte utan noggrann klinisk underbyggnad, dvs genomtänkt neurologundersökning! Här görs många undersökningar utan adekvat indikation. Bifyndsrisken mycket stor alla har spondylosförändringar från 40 års ålder.
18 Yrsel Vad menar patienten med yrsel? Rörelseillusion, karusellyrsel, rotatorisk yrsel Balansstörning utan rörelseillusion [ Ortostatism ] [ Spänningsyrsel ]
19 Rotatorisk yrsel som regel akut; monofasiskt eller upprepat Det stora flertalet yrselfall är godartade, även om symtomet är dramatiskt! Yrsel UTAN andra symtom utöver illamående/kräkning (statusfynd nystagmus, ev balanssvårigheter men INTE ataxi) Otogen yrsel aldrig fynd på DT; inte indikation för undersökningen! inte indikation för avbildning!
20 Rotatorisk yrsel Yrsel MED andra symtom och statusfynd ataxi, kranialnervsavvikelser, pareser sällan fynd på DT, gör MRT om god information önskas! Undantag: DT påvisar cerebellär infarkt/blödning. Diagnoser som kan komma i fråga: Hjärnstamsinfarkt allehanda symtomkombinationer Wallenbergsyndrom Ipsilateralt känselnedsättning smärta/temp ansiktet Kontralateral d:o kroppen; dysfagi, dysartri; yrsel Cerebellär infarkt/blödning Yrsel, hemiataxi, facialispares, blickpares, allt ipsilateralt MS-skov
21 Yrsel Balansstörning utan rörelseillusion Ataxi? remiss neurolog (avbildningsindikation, MRT) Andra statusfynd? (inkl nystagmus!) remiss neurolog Inga statusfynd [ remiss neurolog?? Spänningsyrsel!?! ] Kronisk ihållande yrsel aldrig avbildningsindikation; spänningsyrsel Kroniskt recidiverande yrsel kan vara rotatorisk inte avbildningsindikation; högst sannolikt inneröresjukdom, remiss öronklinik
22 Synsinnet och visuell perception Neurologiska funktioner, dvs utöver retinas ljusreceptorer: Två rörliga kameror, med objektivskydd (ögonlock) Krav på att objektivskydden fungerar Krav på rörlighet sackader, följerörelser Krav på exakthet i rörelserna Krav på konjugerade rörelser Reglerat ljusinsläpp, pupillerna Reglerad avståndsinställning, ackommodation Signalkablar, synnerverna, delvis korsade Vidareförbindelser, synstrålningen Syncentrum i nack / occipitalloberna Associativa tolkningscentra i hjäss / parietalloberna
23 Trompe l œil. Omslag DN Kultur 24 mars 2005
24 Kanizsatrianglar klassisk cerebral interpretation Gaetano Kanizsa, italiensk psykolog Vi ser tolkningen, inte de data vi tolkar Tor Nørretranders
25 Visuella funktionsstörningar av neurologiskt ursprung Störning av ögonöppningen ptos, blefarospasm Motorikstörningar Ögonmuskelpareser nervfunktion, muskelfunktion Blickpareser Instabila rörelser, ofrivilliga rörelser, dyskonjugerade rörelser Pupill- och ackommodationsstörningar Störning i n opticus före chiasma Störning i chiasma opticum Störning i n opticus efter chiasma och synstrålningen Störningar i syncentrum Perceptionsstörningar från parieto-occopitalloberna
26 Vilka neurologiska tillstånd kan ge synstörningar? Migrän Hjärnskador med synfältsdefekter och blickpareser slaganfall; traumatiska skador; tumör Epilepsi Yrselsjukdomar nystagmus, fixationssvårigheter MS-orsakade störningar ON, nystagmus med fixationssvårigheter Dubbelseendestörningar: Ögonmuskelnervpares Ögonmuskelsjukdomar Myasthenia gravis
27 Störningar av ögonöppningen Ptos Ensidig Hornersyndrom Oculomotoriuspares Myasteni Dubbelsidig Okulär myopati Myasteni Psykogen störning helt slutna ögon Essentiell blefarospasm, paraspasm Extrapyramidal störning
28 Blickriktning åt vänster: Incitament från höger hemisfär. Blickbanan korsar i mitthjärnan, mesencephalon. Omkoppling i pontina blickcentrum, PBC till vänster n abucens (VI), som abducerar vänster öga; Ögonmotorikens grundfysiologi återkorsning (fasciculus longitudinalis medialis) till höger n oculomotorirus (III), som adducerar höger öga, dvs båda ögon, blicken, dras åt vänster Fagius-Aquilonius 2000
29 Blickpares Blickpares åt vänster: Skada i höger hemisfär, före blickbanans korsning eller till vänster i hjärnstammen, efter korsningen före pontina blickcentrum. Kommandot till ögonrörelse når varken n abducens eller n oculomotius. Lesion Ögonaxlarna parallella, inte dubbelseende!
30 Ögonmotorikstörningar Pares av en eller flera ögonmuskler nervskada eller primär muskulär funktionsstörning Blockering av enskild ögonmuskel Dubbelseende/diplopi vid blick i den paretiska muskelns dragriktning. Minnesregel: Sjuka ögats bild alltid perifert belägen.
31 Ögonmuskel/nerv/pareser diplopi! Oculomotoriuspares Abducenspares
32 Ögonmuskelnervpareser diplopi! Abducenspares inte så ovanlig, ofta benign nervinfarkt, diabetes? (nervkompression) Oculomotoriuspares bevarad pupillreaktion nervinfarkt, diabetes? ljusstel pupill nervkompression, aneurysm Trochlearispares sällsynt i isolerad form Myasteni dubbelseende hur som helst
33 Ögonmuskel/nerv/pareser diplopi! Högra ögat afficierat i alla exemplen + ptos Fagius-Aquilonius 2000
34 Nystagmus Horisontell nystagmus Blickparetisk nystagmus Vestibulär nystagmus Spontannystagmus som regel yrsel, otogent Vertikalnystagmus ataxi Dissocierad nystagmus MS! Kongenital nystagmus, oftast pendlande asymtomatisk, (amblyopisk)
35 Internukleär oftalmoplegi Dissocierad nystagmus MS! INO vid blick åt vänster:
36 Pupill- och ackommodationsstörningar Intern oftalmoplegi Viss anisokori reagerande pupiller normalt! Hornersyndrom ensidig mios, liten pupill Mydriasis vid pupill, eventuellt ljusstel OBS Lånade ögondroppar!! Belladonna! Vid ljusstel pupill oculomotoriuspares!
37 Hornersyndrom Samsidig huvudvärk? OBS karotisdissektion!
38 Synbanan, synfältsdefekter
39 Perceptionsstörningar från occipital- och parietalloberna Illusioner OBS normalfenomen Mikropsi, makropsi migrän, epilepsi Hallucinationer oftare psykiatri än neurologi! Cerebral diplopi / polyopi Palinopsi Metamorfopsi Paroxysmala retningsfenomen: migrän vanligt!, epilepsi Ihållande bortfallsfenomen ovanligt: infarkt/blödning/tumör/ trauma/inflammation Psykogenes vanlig i denna symtomkategori!
40 Klassisk normal illusion
41 Omöjlig figur Oscar Reutersvärd
42 Oscar Reutersvärd Metamorfopsi
43 Perceptionsstörningar från hjässloberna Palinopsi Upprepade efterbilder efter fixation. Oftast lesion parieto-occipitalt i icke-dominanta hemisfären Diff-diagnos psykogent/funktionellt
44 jan fagius, neurologkliniken Talstörningar Språkstörning - afasi Motorisk/expressiv/Broca vs sensorisk/impressiv/wernicke Broca - tyst, fåordig, telegramstil, upphakningar, (neologismer, parafasier - tystnar) Wernicke - förstår inte; talar, jargong, neologismer, parafasier - pratar på Konfusion - pratar förbi, inadekvat, men språkligt korrekt!
45 Talstörningar jan fagius, neurologkliniken Artikulationsstörning - dysartri Spastisk dysartri - pseudobulbärt tal; bilat pyr-bana! Slapp dysartri - nedre motorneuronskada, myasteni Ataktiskt, skanderande tal - cerebellopati, MS Sällan tydlig distinktion i akutsituationen! Mutism Locked in-syndrome Akinetisk mutism Bilateral frontallobsskada Akut hydrocephalus Paramediant i hjärnstammen Global afasi Funktionell beteenderubbning - the world famous pianist!
46 jan fagius, neurologkliniken Vanliga symtomkomplex vid CVS Karotisområdet Hemipares - arm mera än ben - a cerebri media om mera i benet - a cerebri anterior Central facialispares Isolerad monopares - kortikal lokalisation Hemihypestesi dominant: afasi, apraxi icke dominant: neglekt, uppmärksamhetsstörningar Hemianopsi Blickpares sällan dramatiskt för patienten övervinns av dockhuvudtest
47 jan fagius, neurologkliniken Vanliga symtomkomplex vid CVS Vertebrobasilarisområdet Mångfacetterat! Långa bansystem, uni- eller bilateralt Pareser Ataxi Kranialnerverna III-XII, uni- eller bilateralt Koma, andningsoregelbundenheter Cerebellär infarkt/blödning Ipsilateral hemiataxi, falltendens Ipsilateral blickpares, ipsilateral perifer facialispares Nystagmus, dysartri
48 Storhjärnshemisfär eller hjärnstam? Hemisfär Hemipares Facialispares central perifer Hemiataxi Generell ataxi Amaurosis fugax Hemianopsi OBS bakre cirkulationen! Diplopi Afasi Dysartri Hemihypestesi Yrsel Hjärnstam jan fagius, neurologkliniken
49 jan fagius, neurologkliniken Storhjärnshemisfär eller hjärnstam? Övningslesioner: Vänstersidig hemipares samtidigt central facialispares samtidig perifer facialispares samtidig blickpares åt vänster samtidig hemianopsi åt vänster samtidig blickpares åt höger Högersidig hemipares samtidig dysartri samtidig afasi
50 jan fagius, neurologkliniken Övningsbryderier: Var är skadan lokaliserad vid följande symtom? I vissa fall är olika lokalisationer tänkbara, trots att det är ett och samma symtom; i några fall måste man kanske tänka sig flera lesioner samtidigt för att symtombilden skall bli möjlig. a/ hemianopsi åt vänster b/ blickpares åt höger c/ hemiataxi i höger kroppshalva
51 jan fagius, neurologkliniken Övningsbryderier: d/ måttlig vänstersidig hemipares, domning och känselnedsättning i båda fötterna, lätt svaghet i dorsalflexionen i båda fötterna, reflexbortfall i benen men Babinskis tecken på vänster sida e/ lätt spastisk parapares, synnedsättning för höger öga samt ögonmotorikstörning med nystagmus vid blick åt vänster
52 jan fagius, neurologkliniken Övningsbryderier: f/ slappa pareser med atrofier och reflexbortfall i båda armarna, spastiska pareser i båda benen, känselnedsättning för smärta och temperatur i hela kroppen g/ högersidig hemipares med afasi samt central högersidig facialispares
53 Funktionella tillstånd Blanche Wittman?? Charcot föreläser, Salpêtrière
54 definition det finns många! FUNKTIONELLA AVVIKELSER KONVERSIONSTILLSTÅND KONVERSIONSHYSTERI SOMATISERINGSSYNDROM DISSOCIATIVA SYNDROM förlust eller förändring av känsel eller viljemässig motorisk funktion som inte förklaras av organisk neurologisk sjukdom, men som mer eller mindre liknar sådan; fysiska symtom som antas vara relaterade till bristande psykiskt välmående och som inte kan förklaras av patofysiologisk eller strukturell avvikelse; beteendeavvikelser, som ger intryck av neurologisk funktionsnedsättning utan att sådan föreligger och där man som regel kliniskt kan visa, dvs har positiva hållpunkter för, att nervsystemet är intakt.
55 avgränsningar - mot psykosomatisk sjukdom - mot psykisk sjukdom - mot hypokondri - mot simulation FUNKTIONELLA AVVIKELSER KONVERSIONSTILLSTÅND KONVERSIONSHYSTERI SOMATISERINGSSYNDROM DISSOCIATIVA SYNDROM termen funktionell - de gamla franska neurologerna slutet 1800-talet skilde efter kliniska observationer och omsider obduktioner mellan les maladies structurelles, där man hittade patologisk-anatomiskt underlag, och les maladies fonctionelles, där sådant inte påträffades.
56 FUNKTIONELLA AVVIKELSER Förekommande symtom: Svaghet/rörelsestörning Fumlighet Balansrubbning Känselrubbning Anfall Smärta (Amnesi - the hysterical fugue ) Äkta neurologiska symtom är logiska i förhållande till nervsystemets organisation! Ex Brown-Séquard-syndromet, som är starkt ologiskt för den "naive" patienten. Funktionella symtom i stället enligt patientens intuitiva uppfattning om kroppsfunktioner. Ev imitation av anhörig.
57 FUNKTIONELLA AVVIKELSER KARAKTERISTIKA / diagnostik: 1. Normalt nervstatus - reflexer, muskelvolym, tonus 2. Bristande logik - i förhållande till nervsystemets organisation - i förhållandet anamnes-status 3. Bristande konsekvens - variabilitet, såväl anamnes som status - bristande aktivering, eftersläpp - kokontraktion och antagoninistaktivering - avvikelser kan avledas - avvikelser uppträder vid undersökningen men inte före och efter (t ex god balans vid avklädning men inte vid Rombergs prov) 4. I vissa fall hårdnackat förnekande att psykiska faktorer (5. La belle indifference ) det är inte en uteslutningsdiagnos!
58 FUNKTIONELLA AVVIKELSER Diagnostik: Underdiagnostik troligare än överdiagnostik ett starkt kliniskt intryck bland neurologer som törs ställa diagnosen Läkare även neurologer finns som undviker att ställa den! Icke-epileptiska anfall: 313 patienter, fördelning av symtomdebut resp adekvat diagnos. Nästan alla hade initialt bedömts ha epilepsi; 75% hade behandlats med antiepileptika. Reuber et al: Neurology 62:834-5, 2002
59 FUNKTIONELLA AVVIKELSER Prognos? Stark förbättring vid fysikalisk behandling i tidigt skede god prognos Misstroende mot diagnosen sämre funktionsprognos Förnyad utredningsomgång vid annan instans sämre prognos. Nya symtom substitutionssymtom sämre prognos. Ett antal patienter återkommer till sjukvården för förnyad utredning med samma eller andra symtom sämre prognos. I detta avseende har icke-epileptiska anfall rapporterats ha sämst prognos. Patienter med icke-epileptiska anfall har i högre frekvens ekonomiskt stöd från samhället än de med epilepsi! Binder et al, J Clin Exp Neuropsychol 16:524-30, 1994; Kristensen & Alving, Acta Neurol Scand 85:177-80, 1992
60 Ryggmärgslesioner jan fagius, neurologkliniken Två lesionstyper lokaliserad process diffust utbredd process. Två symtomkategorier segmentella symtom symtom från långa bansystem
61 Lokaliserad process jan fagius, neurologkliniken Segmentella symtom slappa pareser känselnedsättning motsvarande drabbade segment Symtom från långa bansystem motoriskt bortfall övre motorneuronskada, spastiska pareser OBS spinal chock parapares, tetrapares sensoriskt bortfall bålnivå baksträngar, sidosträngar Lhermitte-parestesier Urinblåsestörning
62 Diffust utbredd process jan fagius, neurologkliniken Symtom från långa bansystem motoriskt bortfall övre motorneuronskada, spastiska pareser OBS spinal chock parapares, (tetrapares) sensoriskt bortfall INTE bålnivå baksträngar sidosträngar Urinblåsestörning
63 Brown-Séquard-syndrom jan fagius, neurologkliniken Lesion i ena sidosträngen Nedom lesionsnivån Ipsilateral spastisk pares Kontralateral känselnedsättn för smärta och temp Kompression! MS-plack (Partiell infarkt)
64 Centralt ryggmärgssyndrom jan fagius, neurologkliniken Cervikal lesion Hematomyeli Central blödning Hyperextensionsvåld i nacken Motoriska framhornsceller inom några segment - slappa pareser i armarna Bortfall smärta och temp i de segementen Långa bansystem klarar sig!!
65 Neurogen urinblåsestyrning Perifer reflexbåge sakralt: Afferenta signaler i nn pelvici, från blåsväggen Efferenta, parasympatiska signaler i nn pelvici till detrusorn Sympatisk innervation, nn hypogastrici -receptorer i blåsväggen bidrar till detrusorrelaxation -receptorer i inre sfinktern hindrar läckage Tömning: Afferenta signaler ökar trängning Detrusorn aktiveras av parasympaticus via nn pelvici Sympatikus hämmas - urethra öppnas Central styrning: Miktionscentrum i pons, koordinerar ovanstående. Långa bansystem i ryggmärgen. Viljestyrning från hemisfärerna (frontallob, basala ganglier)
66 Urinblåsestörning vid ryggmärgsskada SKADA PÅ KONUS, SAKRALA RÖTTER, PERIFERA REFLEXBÅGEN: Slapp blåsa, tömmer sig dåligt eller inte alls, blåspares, residualurin. SKADA PÅ LÅNGA BANOR I RYGGMÄRGEN: Spastisk blåsa, reflexblåsa - tömmer sig vid viss fyllnadgrad Frequency, urgency, inkontinens. MEN: Spinal chock allt slappt i akutskedet
67 Akuta ryggmärgslesioner jan fagius, neurologkliniken Traumatisk skada tvärsnittslesion, ev partiell; OBS spinal chock; avlasta blåsan! Övergående Commotio medullae spinalis central cord syndrome Kompression tumör, diskbråck, hematom, abscess, cervikal spinal stenos spondylos, RA, Bechterew Ryggmärgsinfarkt ger främre ryggmärgssyndrom A spinalis anterior-syndrom Adamkiewicz-syndrom främre conussyndrom Obs aortadissektion! Aortakirurgi. Myelit MS-skov
68 Främre ryggmärgssyndrom Ryggmärgsinfarkt A spinalis anteriorsyndrom Slappa pareser i armar, Spastiska i benen MEN spinal chock! jan fagius, neurologkliniken Adamkiewiczsyndrom Slappa pareser i benen I båda fallen: Känselnedsättning för smärta och temperatur; Baksträngarna klarar sig!
69 Åtgärder vid akut ryggmärgsskada Immobilisera ryggen (halskrage, spine board) A B C ( "neurogen chock" ) Påvisa/uteslut andra skador trauma-dt Avlasta blåsan Gör klinisk nivåbestämning av skadan. Komplett? Partiell? Progress? Kontakta neurokirurgjour, planera utredning och transport jan fagius, neurologkliniken Ge 2 g Solu-Medrol bolus iv (senast inom 8 timmar) och påbörja infusion (5,4 mg / kg kroppsvikt / timme) i 24 timmar om bolus dos ges inom 3h efter traumat annars i 48 tim ifrågasatt 2005!
70 jan fagius, neurologkliniken Akut ryggmärgsskada Neurogen chock cervikal ryggmärgsskada sympatikusbortfall Risk för övervätskning! Blodtryck Puls Hud Blödningschock Lågt Hög Blek, kall, fuktig Neurogen chock Lågt Normal/låg Rosig, varm, torr
71 SLUT!
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari
YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS
STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum
2014-09-15. B u d s k a p. Neurooftalmologi. NEUROLOGISKT ÖGONSTATUS av ögonläkare. Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning
Neurooftalmologi T7 HT-14 Anna Ljungberg Modifierad för handouts B u d s k a p Förväntat i en remiss till ögonenhet - neurologisk frågeställning Synskärpa Pupiller Ögonrörelser Diplopi? Med 1 eller 2 ögon?
Rehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Medicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper
ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these
Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr
Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi
Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"
Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN
STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN KATARINA JOOD, MD, PHD Inst. för neurovetenskap och fysiologi/ Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet NO DISCLOSURES Stroke i
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Tentamen i Medicinsk vetenskap. Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II. Kurs: M0036H
.. Personnummer M0036H 2012-08-30 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet Tentamen i Medicinsk vetenskap Sjukdomslära med inriktning mot sjukgymnastik II Kurs:
Balans kroppens eget teamwork
Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik
Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Yrsel. Akut handläggning
Yrsel Akut handläggning Disposition 1. Anamnes 2. Status 3. Handläggningsstrategi 4. Yrseltillstånd 2 Vad är akutsjukvårdens uppdrag vid yrsel? Akutsjukvårdens uppdrag 1. Diagnostik - central yrsel 2.
Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen
Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada
Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska
Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)
Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig
Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering
Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering För Neurorehab inom Rehab Finspång, Rehab Väst, Rehab Öst samt Rörelse & Hälsa Kodningslathund för Neurorehab Denna översikt är ett urval och innefattar
Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
YRSEL. Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset. Gå till första sidan
YRSEL Utbildningsdag ST-allmänmedicin 11 april 2019 Akademiska Sjukhuset Yrsel 11 / 4-19 Inledning - Marie Thurfjell Central yrsel - Sven Jackmann Perifer yrsel - Marta Kisiel Fysioterapi vid yrsel - Marie
Karotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används
Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga
Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS
Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges
Yrsel Mikael Karlberg akuten
Yrsel Mikael Karlberg Docent, överläkare ÖNH-kliniken Skånes Universitetssjukus Lund ÖNH-mottagningen Trelleborgs lasarett Specialistläkarna i Lund Yrselcenter Skåne på akuten Ta med er detta!!! Skilj
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Instruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.
Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex
Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Manus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet
Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd
Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att
Akuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006
Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2011 08 09 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika
Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
tentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod 1SY052 Kursnamn Fysioterapi 7 Datum Material Sammanställning av gamla tentafrågor Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad
NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI 2018-02-02 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Specialistexamen i neurologi STOCKHOLM. 20-21 maj 2013
Specialistexamen i neurologi STOCKHOLM 20-21 maj 2013 Skriv tydligt, klart och koncist! KODNAMN: 1. Vid utredning av misstänkt polyneuropati kan man bland annat dela in sjukdomspanoramat i primärt axonala
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)
Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte
Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V
Kod: - 7 fall- 30 p- 2 tim Fall l Man46år 5 poäng 3 delar - 3 delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 54 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l - Man 46 år- 3 delar- 5 p Del l En 46-årig tidigare
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset. Brännskador
Fredrik Huss Brännskadecentrum Plastikkir klin Akademiska sjukhuset Brännskador Mekanismer elektriska skador Direktkontakt / strömpassage Ljusbåge / blixt Termisk skada (Trubbigt våld) Avgörande faktorer
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke
Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke Märta Berthold Lindstedt, 20180914 Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm marta.berthold-lindstedt@sll.se Vem är jag? Bild
STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 Introduktion Patienter som söker med neurologiska symtom gagnas av en strukturerad neurologisk undersökning. Undersökningen är en screening
ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
INTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
OBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Smärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006
Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist
Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens
Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Neuroborrelios och sinuit
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november
Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.
Frågor inom ortopedi OSCE 20110513 SP-fråga Diskbråck L4-L5. För övrigt väsentligen frisk patient med ett par tidigare episoder med ryggvärk. Sedan 2 veckor tillbaka ånyo viss värk i ryggen, men ffa utstrålande
Ögonkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Joakim Färdow, överläkare, ögonkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning
BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS
BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Akuta neurologiska tillstånd. Eva Kumlien April 2014
Akuta neurologiska tillstånd Eva Kumlien April 2014 Fall 68-årig man som behandlas för hypertoni. Funnen i hemmet, okontaktbar. RLS 7, ej nackstel, oregelbunden andning, ljusreagerande små pupiller, positiv
Prognos. Vid debutskov
Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet
Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN
KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis
Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p)
2007-05-11 Kod. 1(21) Fall A: Bertil Waldén, 31 år, har slagit i huvudet (18p) Bertil Waldén 31 år kommer till akutmottagningen efter att ha trillat och slagit i huvudet. Han har en rejäl huvudvärk och
Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig
Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund
Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Konst eller vetenskap? Evidensbasering.. Considering the amount of time spent teaching
VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon
VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med
Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet
Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet
Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor