Socioekonomiska skillnader

Transkript

1 Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin Lindström, Basile Chaix, John Lynch och Juan Merlo Adress: UMAS, ingång 59, plan Malmö

2 Malmö, onsdag den 19 september 2007 Denna rapport utgår från forskargruppen för Socialepidemiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Rapporten är ett exempel på hur aktuella frågeställningar för Regionen Skåne är relevanta för den samhällsmedicinska forsningen som bedrivs vid den Medicinska fakulteten. Det är även ett bra exempel på hur denna forskning kan bidra med betydelsefull information för Region Skåne.

3 Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Bakgrund Det finns i dagsläget ett stort antal studier som genomgående visar på påtagliga skillnader mellan olika samhällsgrupper i sjukdomsförekomst och dödlighet (1,2). Förhållandet mellan socioekonomisk position och hälsa har dock varit känt sedan flera århundraden tillbaka i tiden. Detta mönster med en generellt bättre hälsa bland mer välsituerade grupper i samhället ses för ett stort antal sjukdomsdiagnoser däribland hjärtkärl sjukdomar (3-5). Trots att såväl insjuknandet som dödligheten i hjärtkärlsjukdom har minskat betydligt sedan mitten av 1970-talet, orsakar dessa sjukdomar fortfarande majoriteten av alla dödsfall i höginkomstländer i Västvärlden (1,6). Forskning har visat att denna minskning har varit betydligt mer påtaglig bland välsituerade grupper än i lägre socioekonomiska grupper, vilket talar för att sociala faktorer påverkar sjukdomsutvecklingen. Oavsett om man sjuklighet eller dödlighet sätts i relation till utbildningsnivå, yrkestillhörighet eller inkomst finner man sådana systematiska skillnader i hälsa. Under senare år har en diskussion om tänkbara orsaker och förklaringar till den sociala omgivningens betydelse för sjukdom och död, vuxit sig allt starkare. Det är välkänt att de flesta sjukdomar orsakas av ett stort antal samverkande riskfaktorer med komplexa orsakssamband. Betydelsen av levnadsförhållanden i barndomen har kommit att uppmärksammas och då framförallt i förhållande till sjukdomar som man vet utvecklas redan i barndomen såsom t ex åderförkalkningssjukdomar, vissa lungsjukdomar samt vissa typer av cancer. Vidare har intresset för ett livsförloppsperspektiv på sjukdom ökat markant de senaste tio åren. Förutom ett intresse för riskfaktorer i barndomen är man här intresserad av betydelsen av fysiska och sociala exponeringar under hela livsförloppet för uppkomst av ohälsa. Bland annat studerar man effekten av en ackumulering av risker för ohälsa senare i livet. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan socioekonomisk position och dödlighet ur ett livsförloppsperspektiv. Detta möjliggjordes då vi hade tillgång till retrospektiva uppgifter om socioekonomisk ställning tidigare i livet. Studiepopulationen utgjordes av hela Skånes befolkning i åldern år. Metod Utifrån den sk LOMAS-databasen (Longitudinal Multilevel Analysis in Skåne) undersöktes alla individer i Skåne i åldern år med det primära syftet att studera sambandet mellan socioekonomisk position och dödlighet ur ett livsförloppsperspektiv. Under en uppföljningstid från baslinjeundersökningen 1990

4 följdes dödligheten i ett stort antal olika diagnoser under sammanlagt 12 års tid. Utifrån de sk Folk och Bostadsräkningarna år 1990, 1980 samt 1960 samlades information om socioekonomisk position vid baslinjeundersökningen bland dessa individer, samt även dessa individers socioekonomiska position bakåt i tiden då individerna var år respektive år gamla. Den senare bestämdes utifrån uppgifter om faderns socioekonomiska position. Resultat Resultaten visade att bland män som varit förvärvsarbetande i åldern år samt år och vars fäder varit förvärvsarbetande så hade arbetare generellt en högre dödlighet än tjänstemän i alla de studerade perioderna i livet. Motsvarande siffror för kvinnor var något lägre. Risken att dö visade sig vidare sammanhänga med antalet perioder en person innehaft ett arbetar- respektive tjänstemannayrke (Figur 1). Personer som innehaft ett tjänstemannayrke under de två studerade perioderna i vuxenlivet och vars far innehaft ett tjänstemannayrke löpte lägst risk att dö under uppföljningstiden, medan personer som innehaft ett arbetaryrke under de två studerade perioderna i vuxenlivet och vars far innehaft ett arbetaryrke uppvisade den största risken. Relativ risk p < p = Män Kvinnor Figur 1. Åldersjusterade relativa risker för totaldödlighet gentemot antalet perioder i livet (mätt vid år faderns yrke, år samt år) med ett arbetaryrke (0, 1, 2 resp 3 perioder). Enbart de personer som antingen innehaft ett arbetar- alternativt tjänstemannayrke under de 3 perioderna i livet är inkluderade i analyserna. P-värden under 0.05 visar på en statistiskt säkerställd trend avseende den relativa risken för dödsfall mellan kategori 0 och 3. Personer vars fäder innehade ett tjänstemannayrke och som själva innehaft ett tjänstemannayrke i åldern år samt år utgör referensgrupp dvs den relativa risken är 1.

5 Ovannämnda analyser baseras på individer med anknytning till arbetsmarknaden under alla de tre studerade perioderna i livet. Den största risken att dö under uppföljningstiden återfanns dock bland personer som inte var förvärvsarbetande (dvs. studerande, arbetslösa, förtidspensionärer samt hemmafruar). Detta är en heterogen grupp där vissa av hälsoskäl slagits ut från arbetsmarknaden. Om dessa personer utesluts från analyser av socioekonomiska skillnader i hälsa, får man en underskattning av faktiska skillnader i hälsa. Risken att dö under uppföljningstiden visade sig öka markant med antalet perioder man saknat förvärvsarbete (Figur 2). Relativ risk p < p < Män Kvinnor Figur 2. Åldersjusterad relativ risk för totaldödlighet i förhållande till antalet uppmätta perioder man saknat förvärvsarbete (0, 1, 2 resp 3 perioder). De studerade perioderna innefattar vuxenlivet i åldern år respektive år samt barndomen i åldern år (faderns socioekonomiska position). P- värden under 0.05 visar på en statistiskt säkerställd trend avseende den relativa risken för dödsfall mellan kategori 0 och 3. Personer som varit förvärvsarbetande i åldern år samt år och vars fader var förvärvsarbetande då personen var i åldern år utgör referensgrupp, dvs den relativa risken är 1. Slutsats Det fanns ett starkt samband mellan socioekonomisk ställning och risken att dö. Resultaten visade vidare på betydelsen av socioekonomisk ställning under barndomen samt tidigt i vuxenlivet för risken att dö senare i vuxenlivet. Detta understryker vikten av ett livsförloppsperspektiv för att uppnå en ökad förståelse av sambandet mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Personer utanför arbetsmarknaden hade den högsta dödligheten under alla de tre studerade perioderna i livet. Åtgärder riktade mot en ökad förvärvsfrekvens förefaller således vara en investering som kompenseras av en ökad hälsa och en minskad förtidig död.

6 Referenser: 1. Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige. 2. Lynch J, Kaplan G: Socioeconomic position. I Social epidemiology. Red: Berkman L, Kawachi I. Oxford: Oxford University Press; Kunst AE, Groenhof F, Mackenbach JP: EU Working Group on Socioeconomic Inequalities in Health. Occupational class and cause specific mortality in middle aged men in 11 European countries: comparison of population based studies. BMJ 1998, 316: Mackenbach J, Kunst AE, Groenhof F, Borgan JK, Costa G, Faggiano F, Jozan P, Leinsalu M, Martikainen P, Rychtarikova J, Valkonen T: Socioeconomic Inequalities in mortality among women and among men: an international study. Am J Public Health 1999, 89: Huisman M, Kunst A, Bopp M, Borgan J-K, Borrell C, Costa G, Deboosere P, Gadeyne S, Glickman M, Marinacci C, Minder C, Regidor E, Valkonen T, Mackenbach JP: Educational inequalities in cause-specific mortality in middle-aged and older men and women in eight western European populations. Lancet 2005, 365: Marmot M, Elliott P. Coronary heart disease epidemiology: from etiology to public health. I Coronary heart disease Epidemiology. From etiology to public health. Red: Marmot M, Elliott P. Oxford: Oxford University Press; För en mer utförlig beskrivning av ovannämnda studie hänvisas till: Rosvall et al. BMC Public Health :203.