TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

Transkript

1 Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL Här skriver du en lämplig titel anpassad till det arbete du skrivit Här skriver du en sammanfattning av vad din laboration gått ut på samt vad du kommit fram till. Du skall alltså kortfattat nämna din uppgift, ditt tillvägagångssätt samt ditt resultat. (max 5 rader) Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Håll framsidan enkel, även om det kan se tråkigt ut. Den skall vara formell och inte övergjord.

2 Innehållsförteckning Alla rapporter skall innehålla en innehållsförteckning så att läsaren både kan få en uppfattning om vad uppsatsen innehåller och för att den skall bli lätt att följa med i. Den skall alltså vara överskådlig och strukturerad, vilket är lätt att uppnå genom att, till exempel, sätta huvudrubriker i fetstil eller göra indrag på underrubriker. Den skall innehålla både namn på rubrikerna, rubriknummer och sidhänvisning. Här kommer ett exempel på en innehållsförteckning: Innehållsförteckning Inledning (Eventuell) Bakgrund Syfte Frågeställning Avgränsning Hypotes Metod/Utförande Utrustning Metod Utförande Experiment Beräkningar Resultat Diskussion/Slutsats Källförteckning...6 Här kommer lite instruktioner om hur du gör en likadan: 1. Markera alla huvudrubriker en i taget och klicka på Rubrik 1, som finns bland format uppe i menyraden. Markera sedan alla underrubriker och klicka på Rubrik 2. Har du ytterligare en underunderrubrik markerar du dessa och klickar på Rubrik Gillar du inte stilen eller storleken på dina nya rubriker kan du högerklicka på den rubrik du vill ändra och väljer "ändra" så kan du ändra alla inställningar där. 3. Därefter markerar du hela din text och sen klickar du på Innehållsförteckning som finns under fliken Referenser. Då dyker en färdig innehållsförtäckning upp.

3 För att du inte skall behöva göra om en massa i slutet kan det, innan du börjar på själva rapporten, vara bra att kolla rubriken Hur skall jag göra för att inte få sidnummer på framsidan som ligger längst bak. 1. Inledning - Under inledningens följande underrubriker skall du ge en inblick i vad din laboration handlar om. 1.1 (Eventuell) Bakgrund - Finns det någon bakgrund till din laboration? - Alltså, finns det tidigare naturvetenskapliga teorier värda att ta upp för att läsaren skall förstå. - Kanske behöver vissa begrepp förklaras. - I kemirapporter skall du presentera de reaktionsformler du skall använda i ditt kommande experiment samt stökiometriska samband. 1.2 Syfte - Här skall du besvara frågan varför gör jag denna uppsats? - Detta skall vara väldigt kort, 2-4 meningar räcker. - Börja inte ditt syfte med till exempel jag har fått i uppgift att, syftet är att göra en laboration i kemi och så vidare. - Du skall inte heller skriva jag, mig eller vi i ditt syfte. Det är nämligen inte ditt utan arbetets syfte. - Syftet skall inte vara personligt! - Du kan skriva ihop syfte och frågeställning. 1.3 Frågeställning - Man kan ha en frågeställning i en laboration. - Här skall du ställa en övergripande fråga som du vill svara på i din rapport. - Vad vill du ta reda på under din laboration? - Tänk på att kvaliteten på frågeställningen spelar stor roll för omdömet. - Exempelvis skall en bra frågeställning ingripa mycket. Du skall alltså kunna bra fler slutsatser än ja och nej, tänk på at du skall kunna diskutera din fråga samt dess svar utförligt. - Glöm inte att besvara den!

4 1.4 Avgränsning - Om du vet att din laboration är mycket stor kan det vara lämpligt att göra en avgränsning. - Alltså att du kanske bara gör en del av laborationen, men att du då är väl medveten om det. - Avgränsa hellre mer och gör den laborationen riktigt noga än att du tar på dig alldeles för mycket arbete. Då har du tid att sträva efter noggrannhet. 1.5 Hypotes - Vad tror du att du kommer att komma fram till? - Varför tror du det? - På vilken fakta eller teori har du baserat din hypotes? Tips - Tänk verkligen på att detta är din hypotes och att det inte gör något om du har fel, då har du mer att diskutera sedan. Kolla att den går att testa 2. Metod/Utförande - Här skall du, under följande rubriker, skriva hur du gick till väga när du gjorde din laboration samt vad du använt. 2.1 Utrustning - Vad har du använt dig av för att kunna genomföra din laboration? - Beskriv kort vilket material samt vilka kemikalier du använt dig av. - Rada upp utrustningen snyggt så att läsaren lätt kan följa med. - Dessutom blir det även lättare om andra vill göra om din laboration. 2.2 Metod - Hur skall du gå igenom hur du skall gå till väga för att lyckas med experimentet. - Vad behöver du ta reda på/räkna ut? - Tänk på skillnaden mellan metod och utförande, metod är nämligen hur du skall gå till väga och utförande är hur du sedan går till väga. - Tänk det som ett kakrecept där receptet är metoden och själva bakningen är utförandet. Det är nämligen inte alltid an verkligen gör som man tänkt.

5 2.3 Utförande - Hur har du gått till väga för att genomföra samt lösa laborationen? - Berätta noggrant hur dina experiment utfördes, men ta bara väsentlig fakta. - Du skall presentera dina observationer och mätdata på ett lämpligt sätt. Kanske i en tabell? - Tänk att någon annan skall kunna utföra ditt experiment genom att använda dina anteckningar eller följa det du skriver i rapporten Experiment 1 Du kan rada upp dina experiment såhär så att det bli ännu lättare att följa, alltså skriva dem i punktform snyggt efter varandra. 3. Beräkningar - Här skall alla reaktionsformler redovisas (om det rör sig omen kemirapport), men har man redan gjort det i syftet och teorin behöver man inte göra den igen. - Här skall man även ha med en uppskattning av metodfel, om detta behövs. - Rada upp beräkningarna snygg och prydligt så att läsaren lätt kan se hur du gått till väga. - Led även läsaren genom beräkningarna, så att denne förstår vad och hur du gjort. Alltså berätta hela tiden vad du gjort i dina beräkningar, tex Jag räknar sedan ut [ ] för att på så sätt kunna räkna ut [ ] som tar oss ett steg närmare lösningen. Jag gjorde följande. 4. Resultat - Vad kom jag slutligen fram till? - Svarar ditt resultat på din problemformulering/hypotes? - Resultatet skall alltid vara separerat från uträkningarna. - Här skall du även uppskatta felet i resultatet, alltså med hjälp av felberäkningarna. - Tänk på att vissa resultat kan redovisas i tabeller och/eller i diagram. 5. Diskussion/Slutsats - Här skall du diskutera hela din laboration samt ditt resultat och dra slutsatser om det. - Den skall grundas på dina resultat. - Din frågeställning skall besvaras. - Diskutera vad som kan gått fel, om din teori stämde och allt annat som dykt upp på vägen.

6 - Är ditt resultat rimligt och hur stor giltighet har det? o Rimlighet handlar om hur stor sannolikhet ditt resultat har, alltså behöver du någon form facit att jämföra det med. Gör du ett experiment där du et att svaret skall bli runt 10 och ditt bli 25 är svaret inte rimligt. o Giltighet handlar om hur godtagbart ditt resultat är, alltså hur du utfört ditt experiment. Här gäller det att granska det du gjort kritiskt. Lyft fram det som är bra och kritisera det som du kunde gjort bättre. - Ta med all relevanta fakta för att kunna besvara din frågeställning och lägg in dina egna åsikter. - Tänk på att den inte skall innehålla ny fakta utan skall grundas på resultat svara på frågan bekräfta eller förkasta hypotesen. - Kommunicera med klarhet och precision! - Ett tips från Pelle är att tänka din diskussion som en rättegång där du har en advokat som försvarar det du gör. Kanske hade du inte de tillgångar du skulle behövt, men det var ju inte ditt fel. Sedan har du en åklagare som berättar vad som gick fel och, trots allt, kunde förbättras ytterligare. I slutsatsen har du sedan 6. domaren Källförteckning som helt enkelt berättar vad slutsatsen blev, alltså var du kommit fram I källförteckningen till. skall innehålla denna information: - För en bok skall du ange författarens namn (för- och efternamn), bokens titel (kursivt), utgivare/förlag, utgivningsort (inte tryckort) samt utgivningsår och eventuell upplaga. - För internetkällor skall du ange exakt adress samt datum och tid då du besökte sidan. - För bildkällor gäller samma som för internetkällor, alltså exakt adress, datum och Exempel: tidpunkt då du besökte hemsidan. - Pålsgård, Jan, ergo fysik, Liber AB, Stockholm Henriksson, Anders, Naturkunskap B, Gleerups Utbildning AB maj, 14: A8B494CD589, 12 maj, 09:53 - Bild: 25 maj, 15:36

7 Övrigt Uppskattning av metodfel, felkällor Varje gång du gör en laboration skall du vara medveten om att du inte kan mäta rätt till 100%. Allt du använder när du laborerar har nämligen en viss felmarginal, mer eller mindre. Denna felmarginal kan man se på de flesta mätinstrument och står som, till exempel, ±0,15. Det betyder att när du mätt kan det vara upp till, trots att du varit noggrann, ±0,15 % fel. Exempel: För att du skall få se hur stor skillnaden mellan olika mätglas kan vara skall jag här presentera tre olika typer, med lika stor volym. Skillnaden är större än du tror. Mätglas 100 ml: Som du kan se står det ±1,0 höst uppe på mätglaset och denna innebär då självklart att det kan bli upp till ±1% fel då du mäter upp. Mätkolv 100 ml: Här har ännu en form av mätglas, men istället har denna en felmarginal på ±0,10 och mäter alltså upp till ±0,10% fel. Vollpipett 100 ml: Vollpipetten är ännu en mätprodukt som mäter med felmarginal på ±0,12 och upp till ±0,12% fel.

8 Bägare 100 ml: Den sista mätprodukten jag skall ta upp är en vanlig bägare. Denna har ingen bestämd felmarginal, utan istället står det approx. vol.. Detta innebär att man inte skall använda denna till att mäta upp lösningar och annat, då den inte mäter så exakt. Du kan ju alltså välja hur exakt du vill mäta genom att undersöka olika typer av mätglas. Detta kan ju vara bra då det visar på noggrannhet och vilja att göra något riktigt bra. Tabeller, diagram, figurer, bilder Tabeller, diagram och figurer är bra då man vill förtydliga resultat för läsaren. Man kanske vill att läsaren skall se tydliga skillnader eller likheter, eller så kanske man vill visa någonting viktigt på ett tydligt sätt. För det är just vad tabeller, diagram samt figurer framhäver, det viktiga. Vad som är viktigt att tänka på då du skall använda bilder, tabeller och diagram är framför allt: - Att lyfta fram den viktiga i, framför allt, bilden. Alltså, om det viktiga i bilden är cellkärnan så skriv det undertill i en biltext, dra en pil, gör allt för att det skall bli tydligt och enkelt. Läsaren skall inte behövas gissa vad du vill visa med en bild. - Bilder, tabeller och diagram skall även presenteras i kronologisk ordning numrerade med tex bild 1, tabell 2, diagram 5 osv. Det blir då lättare att referera bilderna i texten. - Glöm inte att göra diagrammen tydliga och att varje, exempelvis, stapel ett namn så att läsaren inte behöver gissa sig till vad de olika staplarna visar. - För att infoga bildtext klickar du på referenser infoga beskrivning, där kan du sedan välja vad den skall heta och liknande.

9 Exempel: ph3 ph4 ph5 ph6 Figur 1 Här ser vi resultatet av en undersökning som handlade om mätning av ph-värde. bild 1 Här ser vi en cell där det vi ser i mitten är cellkärnan. Bildkälla: se bildkällor Hur gör man en tabell? För Word 2003: - Infoga tabell hittar du i antingen i verktygsfält, den ser ut såhär: - Du kan även hitta den i menyraden, under tabell. - Därefter väljer du hur många rutor du vill ha, sedan är det bara att skriva. För Word 2007: - Börja med att klicka på infoga i menyraden och därefter klicka på tabell - Där kan du sedan välja hur många rutor du vill ha, därefter är det bara att dörja skriva. Hur gör man ett diagram? För Word 2003: - Klicka på infoga och sedan på bildobjekt. Där hittar du fliken diagram. - För att sedan kunna ändra diagramtyp kan du se att det nu finns en flik i menyraden som heter diagram. - Här kan du nu välja den typ av diagram som är bäst lämpad till just din rapport. För Word 2007: - Klicka på Infoga och klicka sedan på Diagram. - Det kommer nu upp en ruta där du kan vilja vilken typ av diagram du vill ha. - När du valt en lämplig kommer ett Excel-liknande program upp och det är bara att börja skriva de siffror du vill ha. Du kan även välja snygga färger.

10 Hur skall jag göra för att inte få sidnummer på framsidan? Att inte få sidnummer på framsida och innehållsförteckning ser proffsigt ut. Att innehållsförteckningen sedan räknar inledningssidan sim sida 1 ger guldkant. Men hur skall man göra? 1. Börja med att markera din översta rubrik, antagligen Inledning, och klicka på denna knapp (flernivålista): a. Det som händer nu är att dina rubriker numreras automatiskt. Vill du tex ha 1.1 klickar du bara på tab-knappen. 2. I steg två klickar du på Sidlayout och sedan på brytningar. Där väljer du sedan nästa sida. a. Detta kan du göra två gånger så att du får en tom sida till framsida och en till innehållsförteckning. 3. Ställ dig sedan på förstasida och ta infoga sidnummer. 4. Markera 1:an och klicka sedan på knappen höst uppe i vänstra hörnet som heter design. Kryssa sedan i annorlunda förstasida. a. Gör sedan likadant på sidnumret på innehållsförteckningen. 5. Sedan är det bara att uppdatera din innehållsförteckning och det göt du genom att högerklicka på den och välja uppdatera. Klart!