Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
|
|
- Jakob Thomas Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis uppger att de äter godis varje dag eller flera gånger i veckan. 3 av 10, 31 procent, uppger att de dricker läsk flera gånger i veckan. 1 av 10, 6 procent, lägger mer än 140 kronor i veckan på läsk eller godis och 2 av 10, 24 procent, använder mellan kronor till att köpa läsk eller godis. Om de handlar mellanmål uppger 63 procent att de helst väljer läsk, godis, kaka eller bulle. Hälften, 54 procent brukar gå till kiosk eller butik utanför skolan och köpa läsk eller godis. Spontant ger ungdomarna huvudsakligen positiva omdömen på frågan hur de tänker om läsk och godis. Samtidigt verkar ungdomarna inse konsekvenserna för hälsan av hög konsumtion i form av karies, övervikt, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Inte lika många inser dock riskerna att få frätskador på tänderna av läsk. 68 procent har uppgett karies som riskfaktor, 60 procent övervikt, 57 procent hjärt-kärlsjukdomar och 40 procent frätskador på tänderna. Nästan hälften, 44 procent, tycker inte att skolan ska sälja läsk eller godis och ungefär lika många, 46 procent, väljer helst smörgås och 16 procent frukt när de handlar mellanmål. Föräldrar och tandläkare har en viktig roll som kunskapsförmedlare när det gäller tandhälsa. Majoriteten av ungdomarna, 81 procent, uppger att de fått kunskap om hur de ska sköta sin tänder av sina föräldrar och hälften, 44 procent, uppger tandläkaren. De flesta, 86 procent, som svarat på enkäten vet att de bör borsta tänderna morgon och kväll och att fluor motverkar karies, 73 procent. Föräldrarna och skolan framträder som de viktigaste kunskapsförmedlarna för vad man bör äta och dricka för att må bra. 81 procent uppger föräldrarna och 23 procent skolan som kunskapsförmedlare. Bakgrund Den ökade konsumtionen av socker i form av läsk och godis bland barn och ungdomar riskerar både tandhälsan och den allmänna hälsan. Förutom att orsaka karies kan läskkonsumtion även lightprodukter ge frätskador på tänderna. Den stora konsumtionen av läsk och godis bidrar också till övervikt och fetma, som på sikt kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
2 Våren 2004 startade Sveriges Tandläkarförbund aktiviteten Tandläkare mot godis och läsk. Bakgrunden till initiativet var en stark oro bland tandläkarna över godisoch läskkonsumtionen bland barn och ungdomar. Syftet med aktiviteten är att minska barns och ungdomars konsumtion av socker godis, läsk och andra sockerrika produkter. Arbetsmetoden är att med konkreta faktaunderlag påverka barnens nätverk både det privata och samhälleliga. Vi granskar och kartlägger konsumtionsmönster och samlar fakta om barnens konsumtion av sockerrika produkter. Med konkreta fakta synliggör vi den fara som sockret är för barnens tand- och allmänhälsa. Syfte och metod Tandläkarförbundet har genomfört flera kartläggningar av läsk- och godisförsäljningen i skolorna. Nu vill vi veta mer om hur ungdomarna själva tänker om läsk och godis. Syftet med elevenkäten våren 2010 har varit att få information om ungdomarnas: Konsumtionsvanor. Läsk och godis i skolan. Attityder till läsk och godis. Kunskaper om konsekvenser av hög läsk- och godiskonsumtion. Kunskaper om tandhälsa och allmän hälsa. Enkäten genomfördes under mars-april För att respektera branschöverenskommelser när det gäller intervjuer med ungdomar har vi valt att enbart vända oss till elever i högstadiets årskurs nio. Enkäten var helt anonym, inga personuppgifter har inhämtats. Enkäten har genomförts som en totalundersökning. Samtliga högstadieskolor med sammanlagt niondeklassare kontaktades (2009 års siffror). Via brev har skolornas rektorer och idrottslärare informerats om enkäten och uppmanats hjälpa eleverna besvara den. Två påminnelser har skickats ut. Kommentar Eftersom vi varit medvetna om svårigheten att få fram adekvata svar från barn och tonåringar har vi lagt oss vinn om att begränsa antalet frågor i enkäten och att formulera enkla och tydliga frågor. Resultat Elevenkäten 2010 Totalt har 1736 (1, 5 procent) av landets totalt niondeklassare svarat på enkäten om läsk och godis. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
3 Konsumtionsvanor Fråga: Vad stämmer bäst in på dig? Tabell 1 Bas procent av dem som svarat på enkäten äter godis varje dag, 41 procent några gånger i veckan och 33 procent till helg eller fest. 4 procent äter aldrig godis. 14 procent har uppgivit andra svar t ex när jag känner för det. Fråga: Vad känns mest bekant? Tabell 2 Bas procent av respondenterna dricker läsk varje dag, 31 procent några gånger i veckan och 38 procent till helg eller fest. 8 procent dricker aldrig läsk och 12 procent har uppgivit annat t ex när jag känner för det, ibland. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
4 Fråga: Hur mycket pengar lägger du på läsk och godis under en vecka? Tabell 3 Bas procent lägger mindre än 20 kr i veckan på läsk och godis. 32 procent lägger kronor och 16 procent kronor i veckan på läsk eller godis. 8 procent lägger kronor, 5 procent kronor, 2 procent kronor, 1 procent kronor på läsk och godis per vecka. 6 procent lägger mer än 140 kronor på läsk och gocis i vekan och 10 procent lägger inga pengar alls på läsk och godis. Fråga: Om du är hungrig och har 30 kronor att handla mellanmål för, vad köper du helst? Tabell 4 Bas 1716 Hälften, 46 procent köper helst smörgås, 3 procent mjölk och 16 procent frukt som mellanmål. 17 procent köper helst läsk, 20 procent godis, 11 procent juice och 26 procent kaka/bulle som mellanmål. 13 procent uppger annat, t ex hamburgare. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
5 Läsk och godis i skolan Fråga: Brukar du gå till en kiosk eller butik utanför skolan och handla läsk eller godis? Tabell 5 Bas 1702 Hälften, 54 procent, brukar gå till en kiosk eller butik utanför skolan och handla läsk eller godis och hälften, 46 procent, brukar inte göra det. Fråga: Ska skolan sälja läsk och godis till elever på högstadiet? Tabell 6 Bas procent svarar ja på frågan om skolan ska sälja läsk eller godis till eleverna och 44 procent svarar nej. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
6 Attityder till läsk och godis Fråga: Hur tänker du om läsk och godis? Tabell 7 Bas 1697 Det är gott är det vanligast svaret på hur ungdomar tänker om läsk och godis, 78 procent. 19 procent svarar att man blir pigg, 22 procent att man blir på gott humör. Det är alldeles för sött svarar 5 procent och lika många att man blir trött. 30 procent svarar att det är skadligt för tänderna och 28 procent att det inte är bra för hälsan. 6 procent svarar att det är bra för hälsan och 12 procent uppger annat t ex att man blir tjock. Konsekvenser av hög konsumtion Fråga: Vad tror du händer i kroppen om man dricker mycket läsk och äter mycket godis? Tabell 8 Bas procent tror att man får hål i tänderna av mycket läsk och godis, 40 procent att man får frätskador på tänderna, 60 procent att man blir överviktig, 57 procent att man kan få diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. 14 procent uppger annat t ex humörsvängningar, cancer. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
7 Kunskaper om tandhälsa och allmän hälsa Fråga: Hur ofta ska man borsta tänderna? Tabell 9 Bas 1684 De flesta respondenter, 86 procent, vet att man ska borsta tänderna morgon och kväll. 1 procent svarar att man ska borsta tänderna en gång i veckan och lika många att man ska göra det några gånger i veckan. 4 procent svarar en gång om dagen och 7 procent svarar annat t ex efter måltider. Fråga: Varför ska man använda fluortandkräm? Tabell 10 Bas 1677 De flesta respondenter, 73 procent, vet att flour motverkar karies. 6 procent svarar att flourtandkräm gör tänderna vitare, 13 procent att man ska använda flourtandkräm för att tandläkaren sagt det. 7 procent svarar annat t ex det är bra för tänderna. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
8 Fråga: Vem/vilka har lärt dig hur du ska sköta dina tänder? Tabell 11 Bas 1673 Föräldrarna uppges av de flesta respondenter, 81 procent, som de viktigaste kunskapsförmedlarna om tandhälsa. 44 procent har uppgivit tandläkaren och 3 procent lärarna som kunskapsförmedlare. 12 procent uppger annan t ex medierna, mor-eller farförälder. Fråga:Vem/vilka har lärt dig vad du ska äta och dricka för att må bra? Tabell 12 Bas 1664 De flesta respondenter, 81 procent, uppger att föräldrarna lärt dem vad man ska äta och dricka för att må bra. 23 procent uppger att det är skolan som är kunskapsförmedlare, 9 procent kompisarna, 14 procent internet och 17 procent tidningar. 15 procent svarar annt t ex TV, tränare. Slutsatser och kommentarer Många ungdomar som svarat på enkäten har en hög konsumtion av läsk och godis. Men det finns också ungdomar som uppger att de föredrar nyttiga mellanmål som smörgås och frukt och väljer bort läsk och godis till vardags. Nästan hälften tycker inte att skolan ska sälja läsk eller godis. Spontant ger ungdomarna huvudsakligen positiva omdömen på frågan hur de tänker om läsk och godis. Samtidigt verkar ungdomarna inse konsekvenserna för hälsan av hög konsumtion. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
9 Föräldrarna och skolan framträder som de viktigaste kunskapsförmedlarna för vad man bör äta och dricka för att må bra. Föräldrarna är också, tillsammans med tandläkarna, de som främst nått ungdomarna med kunskap om tandhälsa. Enkätsvaren antyder att ungdomarnas kunskaper om hur de ska sköta sina tänder är god. Ett samarbete mellan föräldrar och skola bör kunna bli ett framgångsrikt förändringskoncept. Grunden för förändrat beteende kunskap om negativa konsekvenser för hälsan av hög läsk- och godiskonsumtion verkar i hög utsträckning redan lagd hos ungdomarna och ett aktivt påverkansarbete bör ge goda effekter. Tandläkarförbundets förslag: Gör skolan till en läsk- och godisfri zon och erbjud enbart hälsosamma alternativ i skolkafeterian! Lyft samtidigt fram livsstilsfrågorna i skolan! Sätt kost och hälsa på agendan i det nya föräldrastöd som regeringen initierat! Regeringen har aviserat krav på kvalitet på skolmaten i den nya skollagen. Ett viktigt komplement borde vara nolltolerans för läsk, godis och andra sötsaker på våra skolor. Skolans sammantagna kostutbud är avgörande för att våra barn ska få den energi de behöver för att klara skolarbetet och för att långsiktigt främja en god hälsa. Involvera föräldrarna i beslut om sortimentet i skolkafeteriorna. De flesta av dem vill ha bort läsk, godis och annat sött från skolorna visar en undersökning som Tandläkarförbundet gjort. Med enbart hälsosamma alternativ i skolkafeteriorna blir skolorna ett föredöme för eleverna och stärker förutsättningarna att påverka fler ungdomar att välja en hälsosam livsstil. Resultatet i enkäten tyder på att många elever redan vill ha läsk- och godisfria kafeterior. Motståndet mot att enbart ha ett hälsosamt utbud i kafeteriorna bör därför inte bli kompakt och bör kunna genomföras i dialog med eleverna. Samtal med eleverna och samarbete med kiosk/butik i skolans närhet kanske kan vara en väg att minska antalet elever som köper läsk och godis utanför skolan. Med större fokus på livsstilsfrågor i skolan ökar förutsättningarna ytterligare att påverka ungdomarna. Betydelsen av nyttig kost och fysisk aktivitet bör kunna löpa som röd tråd genom skoltiden. Skolan har den pedagogiska kompetens som behövs och kan dessutom fungera som stöd och inspiratör för föräldrarna i deras påverkansarbete. Om landets kommuner sätter upp kost och hälsa som en viktig punkt på agendan i det nya föräldrastöd som nu utvecklas, får föräldrarna ytterligare ett viktigt redskap i sitt föräldraarbete. Ungdomars tandhälsa. Många ungdomar verkar ha god kunskap om hur de ska sköta sin tandhälsa. Men samtidigt är det betydelsefullt att vi inom tandvården fortsätter vårt påverkansarbete. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
10 En betydelsefull grund för insatser är kunskap om ungdomars och andra gruppers tandhälsa. Tandläkarförbundet driver därför bl a frågan om bättre tandhälsostatistik. Kartläggningsrapport - Godis- och läskförsäljningen på högstadiet
Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2
2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de
Läs merFöräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merPensionärer om sin munhälsa och tandvård
2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFöräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten
Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merRapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merDet lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?
Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka? Godis ger dig energi för stunden. Mellanmål ger dig både näring och energi länge. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt (se bilden). Så
Läs merLilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder
Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar
Läs merPresentation av projekt
Presentation av projekt Munhälsa och övervikt hos barn i Piteå kommun Orsak till att vi startade projektet Trend mot en ökad kariesförekomst, framförallt hos vissa ungdomar Frätskador Övervikt Mål Skolan
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFörutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal
Samarbetsprojekt 2018 Rapport STF 2019:01 Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal Förord Denna rapport är tänkt att ge en bild av förutsättningarna för
Läs merTill lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9
en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merSvenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis
Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis Vi har en gemensam ambition: att få fler att må bättre. Det vill vi uppnå genom att kombinera våra respektive expertområden
Läs merMotion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun
1 (1) 2012-01-16 YTTRANDE SKOLFÖRVALTNINGEN Benny Wetterberg Kommunstyrelsens förvaltning Sala kommun YTTRANDE Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun Skolnämnden
Läs merBarns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst
Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och
Läs merEnergidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013
Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga
ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar
Läs merRåd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merÄrftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Läs mervärldens friskaste barn
världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merHälsofrågor i årskurs 4
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 4 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merEXEMPELTEXTER SKRIVA D
EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta
Läs merHälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merFöretagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring
Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,
Läs merTesta dina vanor Hälsotest
Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,
Läs merAtt tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs mer"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se
1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk
Läs merHälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com
1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merKommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Läs merEn samling övningar för att komma igång med samtal
En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd
Läs merSektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014
Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för
Läs merHälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan
Läs merResultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.
Läs merResultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet
Läs merResultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet
Läs merKost & Livsstil. Du är vad du äter
Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga
Läs merHälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSammanställning Medlemspanel Mat och hälsa
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var
Läs merKostpolicy för skola och förskola
Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och
Läs merrågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!
0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merFöräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan
Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan Som ett led i utredningen av kulturskolans verksamhet idag har enkäter skickats till elever och föräldrar till elever. En elevenkät har skickats ut
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merFrågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b
AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.
Läs merBarn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merLandstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården
TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver
Läs merHur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.
Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad
Läs merLär dig hitta det dolda sockret!
Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta
Läs merANVISNINGAR TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 4
ANVISNINGAR TILL ELEVER OCH BLOGGAR Anvisningar till elever och bloggar 4 Finns hälsa och skönhet på burk? Millas fall istock.com/teksomolika Utgångspunkter för arbetet Lär känna Milla genom att läsa Millas
Läs merSå klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården
t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Läs merTÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN
TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet
Läs merVarför har vi en cafeteriapolicy?
Varför har vi en cafeteriapolicy? Fakta om kroppen och hjärnan Text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text. Text text text
Läs merFöräldrars attityder till barns kost och hälsa november 2006. Ipsos-Eureka
Föräldrars attityder till barns kost och hälsa november 06 Ipsos-Eureka Studiens genomförande Metod I denna studie har online intervjuer tillämpats som insamlingsmetod för data (CAWI). Datainsamling har
Läs merLängd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Läs merDen livslånga baksmällan
Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje
Läs merFacit Spra kva gen B tester
Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1
Läs merLUPP om Trygghet och hälsa
LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.
Läs merSmarta skolkaféer i Halland
Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merSlå hal på myterna om tandvård
Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,
Läs merBarns och ung- domars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs merKommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Läs merTORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.
TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merKundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen
Kundpanelrapport Mat i vardagen och under helgen Solna maj 2010 Mat i vardagen och under helgen Hur ser svenskarnas matvanor ut under helg respektive vardag? Det är den grundläggande frågeställningen i
Läs mer