Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Transkript

1 Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfrihet Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

2 Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Tolerans, definierat som endera av följande a) ett behov att påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå rus eller annan önskad effekt b) påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen Abstinens, vilket visar sig i något av följande: a) abstinenssymptom som är karaktäriska för substansen b) samma substans (eller liknande substans) intas i syfte att linda eller undvika abstinenssymptom Substansen används ofta i större mängd eller under längre period än vad som avsågs Det finns en varaktig önskan om eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera substansbruket Beroende (DSM IV) Minst 3 av 7 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen (t ex att besöka fler olika läkare för att få recept), nyttja substansen (t ex kedjeröka) eller hämta sig från substansbrukets effekter Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsmässiga aktiviteter överges eller minskas på grund av substansbruket Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats eller förvärrats av substansen (t ex fortsatt bruk av kokain trots vetskap om kokainbetingad depression, fortsatt drickande trots vetskap om magsår som förvärrats av alkoholen) Beroende (ICD 10) Minst 3 av 6 kriterier ska vara uppfyllda under det senaste året Ett starkt behov ("sug") eller tvång att ta substansen Svårigheter att kontrollera konsumtionen av substansen Förekomsten av abstinenssymtom Toleransökning Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador

3 Jenny Häggkvist Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Beroende Drogsug ( craving craving ) Triggers/stimuli pga. betingning Stress Primingdos Min älskare var kall och grym och knappast trogen. Men jag upphörde aldrig att älska honom. Varje gång g jag ser en film där d r folk tar kokain vill jag ha det. Det är r nästan n så s jag känner k smaken i strupen. Patti Davis, Times 2001

4 Amygdala aktiverad Naturfilm Maximal skattning av drogsug Svettningar, hjärtklappning Kokainfilm Adapted from Childress et al 1999 Orbitofrontalcortex Droginducerad Craving Craving Adapted from Volkow, N. D. et al. Cereb. Cortex 2000 Alkoholsug fmri Alkoholister (>24 ( h sen senaste intaget) samt personer med sporadiskt bruk En klunk alkohol (öl/vin/sprit) ( + presentation av alkoholkopplade bilder, bilder på p andra drycker samt som inte förest f reställde något n alls Skattning av alkoholsug + fmri Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29:

5 Alkoholsug fmri Nucleus accumbens välbefinnande Orbitala frontala cortex impulskontroll (överaktiverad vid tvångssyndrom) Anterior cingulate värdering av stimuli och ihopkoppling till positiv känsla k Korrelation hjärnaktivitet skattning av alkoholsug H. Myrick et al Neuropsychopharm 2004;29: Beroende Drogsug ( craving craving ) Aktivering av specifika områden i hjärnan som t.ex. amygdala och anterior cingulate vid drogrelaterade stimuli Aktivering av orbitofrontalcortex (OFC) vid drogrelaterade stimuli samt vid droginducerad craving liknar aktiveringen som ses i OFC hos patienter med tvångssyndrom (OCD) Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

6 Beroende Prefrontala cortex Beslutsfattande Riskvärdering Personlighet Kontroll, motivation Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Kontrollperson Kokainmissbrukare

7 Alkohol och Frontal loberna Alkoholist Kontrollperson Iowa gambling test Små vinster & Små förluster Vinst på långsikt Stora vinster & Stora förluster Förlust på långsikt Prefrontala cortex Minskad aktivitet i PFC leder till en minskad kontroll Svårigheter med långsiktig planering Fortsatt drogintag även om patienten utrycker att den vill sluta Personligheten påverkas

8 Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser Jenny Häggkvist Beroende Abstinens Symtomen är ofta de motsatta från de effekter som själva substansen ger Varierar mellan de olika beroendeframkallande preparaten och kan yttra sig både i fysiska och psykiska symtom I vissa fall kan abstinens reaktionerna vara direkt livshotande och kräver då sjukhusvård Beroende Abstinens Alkohol Autonom hyperaktivitet (svettning, hjärtklappning) Handtremor Sömnstörningar Illamående Motorisk aktivering hallucinationer Krampanfall Delirium tremens (svår ångest/oro, förvirring, svåra hallucinationer, aggressiv, kardiovaskulär kollaps) Centralstimulerande: Oftast psykiska abstinenssymptom Trötthet Depression Motorisk hämning Opiater Kraftig fysisk abstinens Influensaliknande symptom, muskelvärk, svettningar, feber, rinnande näsa Diarré Kräkningar, illamående Nedstämdhet

9 Normal GABA Glutamat ALKOHOL - MISSBRUK Alkohol Abstinent GABA Glutamat Glutamat GABA Normal Endorfin Dynorfin HEROIN - MISSBRUK Akut Heroin Abstinent Heroin My agoinist Dynorfin Dynorfin Endorfin Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Kontrollförlust Tolerans Abstinens Fortsätter trots konsekvenser

10 Jenny Häggkvist Dopaminfrisättning vid belöningar Beroendeframkallande droger ex amfetamin 200% 150% 100% Sex Mat Tid Kontroller Missbrukare Kokain Amfetamin Dopamin- 1000% frisättning (% av basal nivå) Dopamin- receptorer Heroin Alkohol Adapted from Volkow et al 2004

11 Dopamin receptor nivåer Morgan et al 2002 Nature Neuroscience Dopamin- receptor nivå Czoty et al. Psychopharmacology (2004) Tolerans samt naturliga belöningar - Akut: Frisättning av Dopamin - Kroniskt Frisättning av Dopamin samt antal Dopaminreceptorer Tolerans samt minskad känslighet k för f r naturliga belöningar

12 Vad är r beroende? Begär Drogtagandet tar över Abstinens Kontrollförlust Tolerans Fortsätter trots konsekvenser Strukturella förändringar f i hjärnan och alkohol Region Frontala cortex (nervceller) Icke komplicerade alkoholister (ingen leversjukdom eller Wernike-Korsakoff) 77% Wernicke (tiaminbrist) 80% Korsakoff (kronisk irreversibel Wernicke) 84% Thalamus 100% 52% 36% Cerebellum - lillhjärnan 95% 57% - Axoner 98% 79% 83% Initialt drogtagande Genetiska faktorer Miljöfaktorer Stress Drogens effekt Tvångsmässigt drogtagande Beroende Drogfri Återfall Långvarig drogfrihet Tillfrisknande?

13 Hur påverkas p hjärnan vid långtidsbruk av droger? Hjärnan efter droger Frisk kontrollperson Kokainmissbrukare (10 dagar) Kokainmissbrukare (100 dagar) Adapted from Volkow et al 1993 Synapse 14: Innan amfetaminbehandling Efter 10dagars amfetaminbehandling 4veckor 6 månader Droger har långtids ngtids- konsekvenser i hjärnan 1år Flera år Adapted from Melega et al 1997 Brain Research 766(1-2); Jenny Häggkvist

14 Jenny Häggkvist Alkohol Alkoholist Frisk försöksperson Alkohol 10 dagar senare 60 dagar senare Adapted from Nicolas et al 1993 Journal of Nuclear medicin

15 Sammanfattning Grundforskning 1. Belöning ning: Dopamin i N.Acc 2. Motivation: Aktivitet i belöningssystemet minskat intresse för naturliga belöningar 3. Kontroll: Aktivitet i PFC 4. Inlärning/ rning/drogsug drogsug: Aktiveras av cues Intervention 1. Reducera de belönande effekterna: Farmakologiskt 2. Öka värdet på icke drogrelaterade belöningar: Farmakolgiskt och beteende terapi 3. Öka den inhibitoriska kontrollen: Kognitiv beteende terapi 4. Försvaga inlärda drogresponser Kognitiv beteende terapi Sammanfattning - Alla beroendeframkallande ämnen aktiverar hjärnans belöningssystem och kidnappar hjärnan rnan - Hjärnan förändras f med långvarigt l drogmissbruk förändringar kan kopplas till kriterier för f r beroende - Hjärnan kan återh terhämta sig men det tar tid!