RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Transkript

1 RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar, specialklubbar och SKK och skall ge en beskrivning av nuläget vad gäller hälsa, mentalitet, exteriör och jaktliga egenskaper. I dokumenten beskrivs också vilka målsättningar och avelsmål som rasklubben och specialklubben har satt upp. Det skall göras utvärderingar varje år hur arbetet går för att nå de uppsatta målen.

2 Utvärdering av RAS Följande punkter är utvärderade 2014: Registreringstatistik / Importstatistik Inavelsgrad Mål under 2,5 %. Jaktprovsstatistik Pristagarprocent på årskull Mål 32%. Utveckling olika jaktegenskaper som bedöms på jaktprov. Hälsa/ HD / Årskull. Hälsa / ED. Hälsa övrigt. Hanhundsanvändning. Exteriör Mål 10% CK av 5åriga hundar eller äldre.

3 Registreringsstatistik Registeringen av antalet Jämthundar ökade från 1935st under år 2013 till 2135st år Det ger en ökning med 151 st och 10%.

4 Import Registrering av importerade Jämthundar ökade från 109 st till 151 st. Importen motsvarar7% i dag. Nya importbestämmelser gör nog att importen kommer att minska. Registrering importer

5 Importens andel.

6 Jämthunden är den näst största rasen i Sverige. Jämthunden ligger tvåa i SKKs registreringsstatistik, efter Labrador retriever. Totalt registrerades det hundar hos SKK 2014 så ca 4% av alla registrerade hundar är jämthundar. 61% av alla älghundar som registreras är i dag jämthundar.

7 Registreringsstatistik Finland Jämthunden är även en stor ras i Finland jämthundar registrerades Registreringar Finland

8 Registreringsstatistik i Norge Registreringarna ökar i Norge. 422 Jämthundar registrerades i Norge. Registreringar Norge

9 Registreringsstatistik Norden Jämthundens registreringar ökar i Norden. Totalt så registrerades det 4012 Jämthundar i Sverige, Norge och Finland under Sverige ökar 10% (2135 st), Norge ökar 19% (422), Finland ökar 6% (1455 st).totalt var det en ökning i Norden med 9%. Registrering Jämthund i Norden 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 Norge Finland Sverige 1,500 1,

10 Inavelsgrad Rasens genomsnittliga inavelsgrad är 0,8% och ligger klart under målet på 2,5%. En ökande import, fler jaktprovsmeriterade hundar och fler registreringar ger en större bredd.

11 Pristagarprocent Pristagarprocenten är nu uppe i 25% för hundar födda 2008 ( 5 år) vilket är bästa resultatet hittills i Jämthunden historia. Målet är 32% så vi har en bit kvar att vandra. Men trenden är upp ca 6% mellan 2000 och Pristagareprocent per årskull 30% Prov genomförda tom % 20% 15% 10% 5% 0% % PristagareHittaälghund

12 Utvärdering tidig jakt Tidig jakt är ett bra mått på hundar som har bra genetiska förutsättningar för att bli bra jakthundar. Därför mäter vi hur stor andel av varje årskull som klarar att ta pris året efter födelseåret. Trendlinjen är klart positiv. Enstaka år kan värden ändras beroende mycket snö tidigt under höstarna. 14% Procent pristagare året efter födelseår 12% 10% 8% 6% % Linjär (%) 4% 2% 0% Födelseår

13 Utvärdering medelpoäng Kvaliten på de som startar på prov mäts genom att utvärdera medelpoängen på alla ettåringar. Medelpoängen på ettåringar har en svagt ökande trend. 75 Medel poäng Prisprov ettåringar MedelPrisprov Linjär (MedelPrisprov) Födelseår

14 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Tempo i söket Tempo i söket fick en dipp under 2013 men har repat sig igen Tempo i sök, moment Tempo i sök, moment1 Linjär (Tempo i sök, moment1) Födelseår

15 Utvärdering Jaktegenskaper 1 åringar Sökets omfattning Trenden för sökets omfattning är att det blivit en liten försämring.( Ca 0,1 poäng.) Åtgärd: Vi bör rekommendera hanar med ett högre egenskapsindex på sökets omfattning. 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 Söket omfattning, moment2 Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare Linjär (Söket omfattning, i denna statistik så är inga KEB med. Alltså inga 5 poängare) Födelseår

16 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Förmåga att finna älg. Trenden är en förbättring i detta moment. 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 Förmåga_finna_älg Förmåga_finna_älg Linjär (Förmåga_finna_älg) Födelseår

17 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Avstånd till upptagsplatsen Trend kan inte utläsas. Åtgärd: Ingen åtgärd. Avikelsen 2005 kan ha samband med tidig och stor snömängd detta år. 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 Avstånd_upptagsplats Avstånd_upptagsplats Linjär (Avstånd_upptagsplats) Födelseår

18 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskall på upptagsplats Kurvan viker uppåt vilket är glädjande. Åtgärd: Vi bör se upp med för heta hundar. Vi bör kommunicera till uppfödare att vi önskar att man lägger större vikt vid bra ståndegenskaper och att man fokuserar på hundar med bra index på egenskapen. 7,6 Ståndsskall_upptagsplats 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 Ståndsskall_upptagsplats Linjär (Ståndsskall_upptagsplats) Födelseår

19 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ståndskallets kvalitét Trenden är en markant förbättring. (Ca 0,9 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Ett tecken på att våra hundar skäller mer fast ståndskall under provdagen. 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 Ståndsskall_kvalitet 6,2 Ståndsskall_kvalitet Linjär (Ståndsskall_kvalitet) Födelseår

20 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Vilja att förfölja flyende älg Trenden är en markant förbättring. ( ca 0,5 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. 9,5 9,4 9,3 9,2 9,1 9 8,9 8,8 8,7 8,6 Vilja_att_förfölja 8,5 Vilja_att_förfölja Linjär (Vilja_att_förfölja) Födelseår

21 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Ställande av flyende älg Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,0 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. 8 Ställande_flyende_älg Ställande_flyende_älg Linjär (Ställande_flyende_älg) Födelseår

22 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltid Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,1 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd. Skalltiden speglar mycket av hundens jaktliga förmåga så det är ett utmärkt resultat Skalltid 0 Skalltid Linjär (Skalltid) Födelseår

23 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skallets hörbarhet En trend mot en försämrad hörbarhet verkar var bruten. Åtgärd: Vi bör rekommendera hanhundar i avel som har högt index i hörbarhet. 8,2 Skall_hörbarhet 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 Skall_hörbarhet Linjär (Skall_hörbarhet) Födelseår

24 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Skalltäthet Vi kan inte utläsa någon trend på skalltätheten. Åtgärd: ingen åtgärd Vi hittar ingen förklaring till att medeltalet slår så mycket mellan årskullarna. 8,2 Skalltäthet 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 Skalltäthet Linjär (Skalltäthet) Födelseår

25 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Samarbete Vi kan utläsa en trend mot att hundarna uppvisar ett sämre samarbete och kontakt med föraren.( ca 0,5 poäng) 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 Samarbete 6,2 Samarbete Linjär (Samarbete) Födelseår

26 Utvärdering jaktegenskaper 1 åringar Lydnad Vi har inte någon tydlig trend på lydnadsmomentet. 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 Lydnad 4,4 Lydnad Linjär (Lydnad) Födelseår

27 Utvärdering jaktegenskaper Vi har jämfört hanar och tikars egenskapspoäng och ser att det skiljer betydligt i vissa moment. (Obs detta är index mot rasmedel som är 100.) Jämförelseindex egenskapspoäng hanar och tikar Jämthund Hanar Tikar

28 HD Jämthunden har en fortsatt mycket bra HD status med 93,5% felfria hundar. 94,0% 93,0% 92,0% 91,0% 90,0% 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% Procent HD fria hundar ( A eller B) 85,0%

29 HD Drygt 35% av registrerade Jämthundar HD röntgas. 45% % HD röntgade 40% 35% 30% 25% 20% % HD röntgade 15% 10% 5% 0%

30 ED Det är nu många fler som även ED röntgar sina hundar och det beror nog till stor del på kravet att alla hundar som är födda 2009 eller senare skall vara ED röntgade om de skall användas i avel. % ED röntgade 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

31 ED Jämthunden har också en bra ED status med 93% ED fria hundar. % Ed fria hundar 95% 94% 93% 92% 91% 90% 89% 88% 87% 86% 85%

32 Hanhundsanvändning Diagram som visar pristagarprocent på hanar med mer än 5 kullar. (Hanar födda 2004 eller senare). Bland de mest använda hanarna höjs pristagarprocenten.

33 Hanhundsanvändning Här visas de hundar som fått störst inflytande på aveln i Sverige. De är rangordnade efter antal barnbarn i Sverige. ( 2014) reg Nr Namn Född Avkommor Sv, Barn barn S35062/90 ÄLGNÄSET JEPPE S27466/96 KLÖVKAMPENS URO S10650/98 NISSAS FONI S54212/98 KASTOR S48773/2003 FISKTJÄRNLIDENS BURRE S13127/98 NISSAS EMPPU S50476/92 LÖVKLÄPPENS GREY S28827/93 ALVIKSGÅRDENS RASK SF27610/90 PALAVARIN KÖTTI S54070/98 HÄRKILAS NITO I S37254/96 LUNDBERGS VEIJKO S28838/90 DRAGMYRANS TILL S21486/2001 TRÄTAR MYRENS MAC S33764/98 NOLIBERGETS TROLL S30864/99 JOJJE

34 Exteriör Nedanstående diagram visar procent CK i olika årskullar. Trenden går mot en förbättrad exteriör och målet som är satt till 10% CK av registrerade hundar har träffats i årskullen 2008 och överträffats i årskull 2010 och % Exteriör 12% 10% 8% 6% % CK 4% 2% 0%