Riktlinjer för hälsofordringar i järnvägstrafik

Transkript

1 Klass Dokumenttitel A Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A Policydokument (7) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare Staben Human Resources Peter Ryd Kine Jangren Innehåll 1 Inledning Säkerhetstjänst Speciella fordringar Vissa sjukdomar och symtom samt förhållanden Undersökningsförfarande Kamratomhändertagande efter olyckor Inledning Detta dokument ingår i vårt ledningssystem för arbetsmiljö och trafiksäkerhet och innehåller riktlinjer för hälsokrav på personal med arbetsuppgifter för betydelse av trafiksäkerheten. Kraven baseras på järnvägslagen (2004:519), Järnvägsstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för järnvägsföretag (JvSFS 2007:1), Järnvägsstyrelsens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten (BV-FS 2000:4). Även formerna för omhändertagande av lokförare och annan personal som utsätts för obehagliga händelser, främst påkörning av personer i spårområdet behandlas. Gällande utgåva av detta dokument finns alltid i Våra Dokument. Om dokumentet skrivs ut eller sparas elektroniskt kan giltigheten inte längre garanteras, eftersom en ny utgåva kan bli publicerad. Utskrivna eller sparade utgåvor måste därför alltid kontrolleras mot uppgifterna i Våra Dokument innan de används.

2 A (7) 2 Säkerhetstjänst Följande personal fullgör säkerhetstjänst vid Green Cargo (kategorier enligt BV-FS 2000:4, 1 inom parentes) A... Förare av fordon och radioloksoperatörer (2) Anm; I Green Cargo dokument C A betecknade som funktionerna 31, 32, 33, 34, 37, 38, 41, 42, 43 och 43NO B... Växlingsledare, signalgivare och tillsyningsman vid vagnuttagning (3) Anm; I Green Cargo dokument C A betecknade som funktionerna 27, 28, 29, 30 och 35 C... Bromsprovare, säkerhetssynare vagnar i godståg, kontrollant av tågs sammansättning (6) Anm; I Green Cargo dokument C A betecknade som funktionerna 21, 23 och Hinder för säkerhetstjänst Arbetstagare i säkerhetstjänst enligt ovan ska snarast informera lokal chef/arbetsledning om han eller hon är medveten om eller misstänker att det egna hälsotillståndet har förändrats så att kraven i detta dokument inte uppfylls. Följande avsteg utgör formellt hinder för säkerhetstjänst: hälsoundersökning enligt detta dokument har inte genomförts; medicinska krav enligt BV-FS 2000:4 uppfylls inte; direkt inblandning i olycka eller alvarligt tillbud; missbruk av alkohol, eller bruk av narkotika; missbruk av läkemedel enligt avsnitt 4.1.2; vägran att delta i drogtest

3 A (7) 3 Speciella fordringar 3.1 Syn För framförande av fordon (A, kategori 2) gäller att den binokulära synskärpan ska uppgå till minst 1,0 med eller utan korrektion varav det sämsta ögats synskärpa ska uppgå till 0,5. För växlingsledare och signalgivare (B, kategori 3), gäller motsvarande 0,8 respektive 0,3 för binokulär-/sämsta ögats synskärpa. För bromsprovare, säkerhetssynare vagnar i godståg och kontrollant av tågs sammansättning (C, kategori 6) gäller binokulär synskärpa lägst 0,5; vid enögdhet 0,6. Om erforderlig synskärpa endast kan uppnås med korrektionsglas får dess styrka inte överstiga +5 D eller 8D i den mest brytande meridianen. Astigmatism får högst vara 2D. För kategori 2 och 3 krävs normalt synfält på vardera ögat. För kategori 6 tillåts synfältsdefekt på det ena ögat, förutsatt att defekten helt kompenseras av det andra ögat. Normal rörlighet av ögonen och full rörlighet vid sidovridning av huvudet fordras för samtliga kategorier. Dubbelbilder får inte förekomma i någon blickriktning. Kontaktlinser är tillåtna, om de utan besvär kan användas hela den tid ett arbetspass i trafik omfattar och om de inte medför någon risk för att färger feltolkas. Synkraven ska dock uppfyllas även med korrektionsglas, för vilka också gäller att de utan besvär ska kunna användas under hela arbetspasset. Skyldighet att bära korrektionsglas alternativt kontaktlinser föreligger för erhållande av erforderlig synskärpa. Den som i arbetet behöver korrektionsglas för seende på nära håll ska bära sådana eller ha dem tillgängliga. Förekomst av progressiv ögonsjukdom och avsaknad av mörkerseende utgör hinder för säkerhetstjänst. Defekt färgsinne utgör hinder för säkerhetstjänst. Färgade glasögon, som medför risk för förväxling av färgade signaler, får ej användas. 3.2 Hörsel Den som ska påbörja säkerhetstjänst ska ha normal hörsel. Vid tonaudiometri ska frekvenserna 500, 1000 och 2000 Hz höras av vardera örat vid en ljudstyrka av 20 db och frekvensen 3000 Hz vid 40 db. Efter minst fem års säkerhetstjänst kan en måttlig hörselnedsättning godtas. Vid tonaudiometri ska frekvenserna 500, 1000 och 2000 Hz höras av vardera örat vid 40 db och frekvensen 3000 Hz vid 60 db. Om hörselskydd ska bäras under säkerhetstjänst, får skyddens ljuddämpande förmåga ej vara större än att ljuduppfattningen, vid bärande av skydden, motsvarar lägst de som anges i närmast ovanstående stycke. (Se kommentar i BV-FS 2000:4, 15.) För arbetsuppgifter som endast omfattar arbetsuppgifter enligt kategori 6 är det tillräckligt om vanlig samtalsstämma kan uppfattas med ena örat på fyra meters avstånd. Hörapparat får användas om relevanta hörselprov liksom praktiska prov visar att villkoren enligt ovan kan säkerställas. (Se kommentar i BV-FS 2000:4, 15.)

4 A (7) 4 Vissa sjukdomar och symtom samt förhållanden I säkerhetstjänst får inte användas personal som lider av: Hjärtsjukdomar, förhöjt blodtryck eller kärlsjukdomar med risk för medvetandestörningar; Diabetes mellitus som är tablett- eller insulinbehandlad; Epilepsi eller andra neurologiska tillstånd som kan leda till akuta medvetandestörningar; Yrselsjukdomar; Vakenhetsstörningar; Psykiska störningar; Demens eller andra kognitiva störningar som påverkar uppmärksamheten, koncentrationsförmågan eller minnet; Övriga sjukdomar som kan nedsätta vakenheten eller medföra ett försämrat omdöme; Rörligheten får inte genom sjukdom, fysiskt handikapp eller funktionshinder vara så nedsatt att det innebär risk för trafiksäkerheten. (Se även kommentarerna i BV-FS 2000:4, samt 13.) Vid sammanhängande sjukskrivning mer än fyra veckor ska; om inte sjukskrivningsperioden bedöms som irrelevant för säkerhetstjänsten, förnyad läkarundersökning enligt avsnitt 5.1 genomföras. Läkarundersökning ska även ske efter upprepad sjukfrånvaro som saknar godtagbar förklaring. Personal i säkerhetstjänst, som drabbats av symtom, sjukdom eller handikapp, som kan tänkas inverka på säkerheten, ska läkarundersökas före fortsatt säkerhetstjänst. Då en trafikfarlig sjukdom förbättrats eller ej längre ger symptom (t ex tillstånd efter hjärtinfarkt) och man bedömer att trafikrisken minskat ska i princip dispensansökan göras. Detsamma gäller när man bedömer att ett missbruk upphört och att prognosen för fortsatt drogfrihet är god. Återgång i säkerhetstjänst i sådana fall kan endast ske efter beslut av Järnvägsstyrelsen Drogmissbruk Missbruk av alkohol och bruk av narkotika utgör hinder för säkerhetstjänst. Vid nyanställning enligt avsnitt 5.1 ska provtagning för detektion/förekomst av cannabis, amfetamin, opiater och kokain genomföras. Fortlöpande slumpmässiga tester utförs årligen på 25% av personalen inom de personalkategorier som redovisas under punkten 2, denna föreskrift. Provtagning sker för detektion av såväl narkotika, enligt ovan som alkohol. För testernas genomförande ansvarar, på uppdrag av lokal chef, avtalad entreprenör. Testresultaten handläggs av auktoriserad MRO-läkare vid företagshälsovården Läkemedel Missbruk av läkemedel utgör hinder för säkerhetstjänst. Läkemedel, som påverkar reaktionsförmåga och vakenhet, får endast efter samråd med läkare användas i anslutning till tjänstgöring.

5 A (7) 5 Undersökningsförfarande 5.1 Vid anställning eller inhyrning av personal Den som ska påbörja eller utbildas för säkerhetstjänst ska tidigast sex månader dessförinnan undersökas av legitimerad läkare. Detta gäller även för inhyrd personal som fullgör säkerhetstjänst enligt avsnitt 2 om inte vederbörande kan uppvisa intyg som motsvarar de för säkerhetstjänsten uppställda kraven i detta dokument. Efter avbrott i säkerhetstjänst på ett år eller mer, eller vid övergång till funktion inom trafiksäkerhetsarbetet som innebär skärpta hälsokrav, ska ny undersökning göras. 5.2 Periodisk undersökning Personal i säkerhetstjänst ska genomgå periodisk undersökning vart femte år upp till och med 45 års ålder. Därefter vart tredje år i intervallet år samt varje år från och med 60 års ålder. När åldersgränserna 46 respektive 60 år passeras mellan två periodiska hälsoundersökningar, ska nästa undersökning infalla enligt det intervall som gällde vid den föregående undersökningen. Det får dock aldrig gå mer än tre år respektive ett år till nästa periodiska hälsoundersökning från det att en person fyllt 46 respektive 60 år. Intervallet får inte överskridas med mer än tre månader, räknat från tidpunkten för föregående undersökning. Lokal chef ansvarar för att undersökningsresultat inrapporteras i personalregistret. 5.3 Rutiner vid undersökning Undersökning beställs av lokal chef hos företagsläkaren vid respektive företagshälsovårdscentral med hjälp av Järnvägstyrelsens "blankett för hälsoundersökning". Blanketten kan hämtas från styrelsens hemsida: Järnvägsstyrelsen Till blanketten bifogas, vid förnyad och periodisk undersökning, uppgift om sjukledighet de senaste tre åren. Sedan undersökning inklusive eventuell undersökning av specialist utförts återsänds läkarutlåtande via Järnvägsstyrelsens "Blankett för läkarutlåtande" till beställaren med undersökningsresultatet. Om förbehåll/föreskrifter antecknats på blanketten ska den undersökte vid undersökningstillfället eller genom chefs försorg bekräfta mottagandet av denna information. Lokal chef ansvarar för att vederbörande inför återgång i säkerhetstjänst genomgår förnyad läkarundersökning. Lokal chef ansvarar för att undersökningsresultat/läkarutlåtande inrapporteras i personalregistret och att eventuella förbehåll hanteras mot beaktande av gällande sekretessbestämmelser Arkivering av hälsointyg De hälsointyg som den av Green Cargo anlitade företagshälovården utfärdar enligt punkt 5.3 ska arkiveras hos division Operations produktionsområde och då hos respektive personalhandläggare. Intyget för respektive medarbetare sparas tills vederbörande har genomgått en förnyad hälsoundersökning och ett nytt intyg har anlänt. Om ett intyg innehåller uppgifter om undantag enligt 18 i BV-FS 2000:4, så ska intyget sparas så länge undantaget gäller. 5.4 Dispensansökan Sverige Den som enligt läkarutlåtande ej fyller hälsokraven kan ansöka om undantag från dessa hos Järnvägsstyrelsen. Ansökan ska göras av den enskilde och ska innehålla namn, personnummer, hemadress och sökt säkerhetstjänst (kategori 1-6).

6 A (7) Till dispensansökan bifogas läkarutlåtande, samt utlåtande från vederbörande chef. Till utlåtandet ska intyg som beskriver arbetsuppgifterna och ledningens uppfattning om trafiksäkerhetsrisken liksom om man kan genomföra inskränkningar i arbetsuppgiften samt i så fall vilka. I missbruksfrågor bifogas en handlingsplan som visar vilka åtgärder som planeras och hur den medicinska uppföljningen ska ske. Dispensbeslut meddelas sökanden, kopia går till läkare som skrivit utlåtandet. Sökanden överlämnar dispensbeslutet eller kopia därav till sin chef. Beslut om dispens ska sparas för den tid det gäller. 5.5 Dispensansökan Norge För personal som enligt läkarutlåtande ej uppfyller hälsokraven kan ansökan om undantag från dessa tillställas Statens jernbanetillsyn. Ansökan ska göras av personalansvarig chef och innehålla ledningens uppfattning om vilken påverkan sjukdom, nedsättning av syn eller hörsel eller annat förhållande där hälsokraven ej uppfylls, har på de arbetsuppgifter aktuell personal ska utföra. Statens jernbanetillsyns bedömning av om sakliga skäl till att undantag föreligger utgår från en helhetsbedömning där undantagets betydelse för trafiksäkerheten är det centrala momentet. Ansökan om undantag av annat än skäl än ovan angivna får endast göras i samråd med CSA. 5.6 Tjänstbarhet för personal som varit inblandad i olyckshändelser- allvarliga tillbud Personal i säkerhetstjänst Personal i säkerhetstjänst ska tas ur denna tjänst: Efter att ha varit inblandad i eller varit vittne till olyckshändelse där människor avlidit eller svårt skadats och/eller där svåra materiella skador uppstått. Efter olyckshändelse av mindre allvarligt slag än vad som avses ovan när den anställde själv begär att få bli avlöst. Den drabbade omhändertas genom den organisation för kamratstöd som ska finnas på varje arbetsställe. Se avsnitt Särskilda tillämpningsföreskrifter för åkande personal Lokförare tas ur tjänst på olycksplatsen/platsen för tillbudet. Undantag härifrån kan endast göras av räddningsledare enligt 44 Räddningstjänstlagen Återgång i tjänst Personal i säkerhetstjänst som har tagits ur tjänst efter att ha varit inblandad i tillbud eller olyckshändelse ska läkarundersökas före återgång i säkerhetstjänst (BV-FS 2000:4 5 ). Sådan undersökning ska göras snarast möjligt efter händelsen Personal i övrig verksamhet Personal i övrig verksamhet kan också utsättas för händelser enligt ovan. I vissa fall kan det bli nödvändigt att låta vederbörande gå ur tjänst. Återgång i tjänst sker i samråd mellan personen i fråga, arbetsledningen/företagshälsovården. För samtliga personalkategorier gäller att vederbörande snarast ska konsultera företagshälsovården. Arbetstagare som avbryter tjänstgöringen ska med oavkortad lön vara befriad från den ordinarie arbetstid som skulle ha fullgjorts före den tidpunkt då antingen sjukskrivning träder i kraft eller i annat fall arbetstagaren med hänsyn till turfördelningen av praktiska skäl kan återgå i tjänst. Under denna tjänstebefrielse får han även behålla eljest utgående tjänstgöringstillägg.

7 A (7) 6 Kamratomhändertagande efter olyckor På olika håll i landet har det byggts upp organisation för kamratomhändertagande av lokförare m.fl. som varit med om olyckor där människor dödats eller allvarligt skadats, eller där skador av stort materiellt värde uppstått. All personal i säkerhetstjänst, som varit med om sådana händelser ska snarast tas ur tjänst. Innan de återgår i säkerhetstjänst ska de undersökas av företagsläkare. Kamratomhändertagandet, som det har organiserats på olika håll i landet, har fungerat bra. Efter upplevelser av den art som beskrivits ovan är det naturligt, att inblandad personal genomgår en psykisk krisreaktion. Hur reaktionen sker och i vilken omfattning beror på individuella faktorer. En viss upplevelse kan medföra kraftigare reaktion hos en individ än hos en annan. Man kan heller inte alltid direkt efter händelsen se på vilket sätt eller hur kraftigt den enskilda individen kommer att reagera. De allra flesta behöver hjälp och stöd för att gå igenom den psykiska krisen på ett så bra sätt som möjligt. Det akuta omhändertagandet görs bäst av en arbetskamrat då denne oftast känner individen och är förtrogen med arbetsförhållandena. Den drabbade får tillfälle att beskriva och diskutera händelseförloppet och hur han/hon reagerade. Den drabbade lämnas inte ensam och får hjälp att komma hem. Ytterligt få reagerar så kraftigt, att de behöver hjälp på sjukhus i det akuta skedet. Innan återgång i säkerhetstjänst gör företagsläkaren en bedömning av hur krisbearbetningen fortskridit. Det är viktigt att alla, som tagits ur tjänst sedan gör ytterligare ett besök hos företagsläkaren efter cirka en månad. En mindre andel (c:a 10 %) besväras då fortfarande av symtom, som utlösts av den svåra upplevelsen. Dessa kan behöva mer kvalificerad hjälp för den fortsatta krisbearbetningen. Ibland drabbas en hel grupp anställda i säkerhetstjänst, exempelvis ett växlingslag, av en olyckshändelse, som är känslomässigt uppskakande, t ex när en kamrat dödas eller allvarligt skadas. Det är då viktigt, att hela arbetsgruppen snarast tas ur tjänst. Bearbetning av den akuta reaktionen sker då lämpligen i grupp, s k debriefing. Sådan kan ibland arrangeras på arbetsplatsen eller genom företagshälsovårdens försorg. Lämpligen samlas gruppen ytterligare en gång för uppföljning efter ett par månader. Även då krisbearbetning skett genom s k debriefing gäller, att den enskilda individen före återgång i säkerhetstjänst ska undersökas av företagsläkare. Ytterligare en undersökning bör, som tidigare beskrivits, göras efter cirka tre månader.