Bilaga 3 Naturinventering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 3 Naturinventering"

Erik Mattsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum: Utförare:MiljötjänstNordAB 2011

2 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län Maj 2011 Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt

3 Innehållsförteckning Inventering och värderingsmetodik... 4 Byråstudie... 4 Fältinventering... 4 Sammanställande av fältdata... 4 Resultat... 6 Kända naturvärden... 6 Inventeringsresultat... 7 Slutsats Hänsyn i den fortsatta projekteringen Appendix (fotobilaga) Miljötjänst Nord AB Mobil mattias@miljotjanst-nord.se Foton: Mattias Åkerstedt

.. 7 Slutsats... 10 Hänsyn i den fortsatta projekteringen... 10 Appendix (fotobilaga).

4 Inledning Miljötjänst Nord AB har på uppdrag av Gothia Vind AB genomfört en naturvärdesinventering av ett planerat vindkraftsområde vid Fjällboheden i Skellefteå kommun (figur 1). Inventeringens syfte var att identifiera särskilt skyddsvärda miljöer och lokalisering av dessa, men samtidigt samla information för att ge läsaren/myndigheter en bild över området i sin helhet. Rapporten ska sedan utgöra underlag för planering och konsekvensbedömning av ett vindkraftsprojekt. Figur 1 Den röda cirkeln markerar inventeringsområdets lokalisering.

Inventeringens syfte var att identifiera särskilt skyddsvärda miljöer och lokalisering av dessa, men samtidigt samla information för

5 Inventering och värderingsmetodik Byråstudie Innan fältinventering gjordes en översiktlig genom av området med hjälp av ortofoton och sedan tidigare känd data från skogsstyrelsens databas skogens pärlor och Västerbottens länsstyrelse GISdatabas. Fältinventering Fältinventeringen genomfördes under maj månad och tillvägagångssätt var att undersöka planerade vägsträckningar och vindkraftverk. Vid inventeringarna användes GPS och en digitalkamera för fotodokumentation. Skog och myrmark undersöktes främst utifrån; Typ av biotop- markvegetation och träd Struktur förekomst av olika nyckelelement (död ved, gamla träd, källor etc.) Historik mänsklig påverkan, störningsprocesser etc. Artinnehåll signalarter och förekomst av rödlistade arter Sammanställande av fältdata Efter fältarbetet indelades och värdeklassbedömdes områdena efter en fyragradig skala, där klass 1 motsvarar ett område med mycket höga värden och klass 4 motsvarar ett område som är hårt påverkat av mänsklig aktivitet. Kriterierna för värdeklassbedömningen är enligt följande; Värdeklass 1: Mycket höga naturvärden i orörda, nära på urskogsartade områden, som har rikligt med gamla träd samt liggande och stående död ved. Rödlistade arter finns alltid, ytterst få spår av mänsklig påverkan. Värdeklass 2: Höga naturvärden, naturskogsartad skog med god förekomst av död ved. Området hyser eller kan med stor sannolikhet hysa rödlistade arter, och det finns strukturella förutsättningar för att dessa arter långsiktigt ska finnas kvar. Det är mycket sparsamt med spår från mänsklig påverkan, som exempelvis plockhuggning. Värdeklass 3: Området hyser vissa värden t.ex. förekommer det död ved och enstaka äldre träd. Enstaka signalarter och eventuellt rödlistade arter kan hittas sparsamt i området. Människans påverkan på området är inte helt försumbara. Värdeklass 4: Området är stark påverkat av mänsklig aktivet och inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade.

Vid inventeringarna användes GPS och en digitalkamera för fotodokumentation.

6 Framför allt studerades i detta fall strukturen på skogen eftersom inventeringen skedde under våren (hösten är bäst för skogliga inventeringar). I övrigt eftersöktes specifika arter som är naturvärdesindikatorer, så kallade signalarter, vars förekomst indikerar skyddsvärda miljöer med höga naturvärden. I sådana miljöer kan också rödlistade arter förekomma. Hotade och missgynnade arter sammanställs av ArtDatabanken i rödlistor där arterna grupperas efter hotbilden och utdöenderisken. De arter som klassificeras som hotade betecknas enligt rödlistan CR, EN och VU. En nära hotad art (NT) är nära att uppfylla kriterierna för en sårbar art (VU) och är således också nära att klassificeras som hotad. Källa:

I sådana miljöer kan också rödlistade arter förekomma. Hotade och missgynnade arter sammanställs av ArtDatabanken i rödlistor där arterna grupperas efter hotbilden och utdöenderisken.

7 Resultat Kända naturvärden I området finns det sedan tidigare inga kända biotopskydd, nyckelbiotoper eller av Skogsstyrelsen, utpekade naturvärden. Det finns dock utpekad sumpskog i området, men den som berörs av vindkraft eller anläggning av vägar är idag påverkad genom bl.a. utdikning. Geologiska värden i form av isälvsrännor finns i området, främst i vindkraftparkens sydligare delar (figur 2). Figur 2 Kända naturvärden i projektets omgivning. Underlag hämtat från skogens pärlor.

Det finns dock utpekad sumpskog i området, men den som berörs av vindkraft eller anläggning av vägar är idag påverkad

8 Inventeringsresultat Skogen i området består i huvudsak av tallskog och contorta växande på såväl fattig mark, frisk mark och mosse. Inom projektområdet finns även hävdad myrmark där det förekommit myrslåtter. De centrala och nordvästra delarna är delvis av en fuktigare karaktär, men här är också skogen avverkad på det som tidigare innan urdikning kunde ha benämnts som myr. Det gäller delar av (figur. I övrig består skogen främst av frisk tallskog i olika åldersklasser från ungskog till gallrad skog. Figur 4 Foto mellan befintlig väg och verk nr 10. Figur 3 Foto mellan befintlig väg och verk 10.

De centrala och nordvästra delarna är delvis av en fuktigare karaktär, men här är också skogen avverkad på det som tidigare innan urdikning kunde ha

9 En myrpassage är planerad mellan vindkraftverk nr 4 och 7 (figur 4). Myren är urdikad och det har även skett avverkning på denna delvis skogsbevuxna myr. Figur 4 Myrmark där en planerad väg ska dras. Figur 5 Dikning vid myrpassagen.

10 Söder om just denna planerade vägdragning finns myrmark (mosse) samt urdikad sumpskog som håller enstaka äldre träd och stående döda träd, även om avverkning skett även här (figur 6). Här noterades även lunglav och lavskrika och området värden. Det kommer dock inte beröras av någon planerad vägsträckning. I de östra delarna av projektområdet växer tallskogen på fattigare mark av hedkaraktär (verksplaceringar 1-och även här är marken kraftigt brukad utan naturvärden. I området mellan korktaggsvampar (obestämda) i anslutning till en mosse. Påverkan var dock inte obetydlig även i detta område samt att det inte kommer att påverkas av någon vägdragning. Isälvsrännorna som går genom landskapet kommer att påverkas vid tre nyetablerade vägdragningar (figur 7). Figur 6 Mosse med äldre träd. Figur 7 Isälvsrännor i vindkraftparkens närområde.

I de östra delarna av projektområdet växer tallskogen på fattigare mark av hedkaraktär (verksplaceringar 1-och även här är marken kraftigt brukad utan naturvärden.

11 Slutsats Fjällboheden ligger i ett landskapsavsnitt där det finns få naturvärden. Denna inventering var framförallt riktad till de områden där det planeras ingrepp i form av vägar och vindkraftverk. Dessa områden är kraftigt påverkade av skogsbruk och hyser inga värden för naturvården (klass 4). Detta kan konstateras utifrån framförallt strukturen på skogen (brukad och avsaknad av nyckelelement såsom död ved). Detta tycks även vara fallet för hela detta berg även om all mark inte undersökt. Ingen vidare undersökning under hösten i någon del av projektområdet anses nödvändig. Det finns i övrigt endast mycket små bäckar i området och de som finns är i själva verket urdikningar. Vattendragen är därmed på inget sätt skyddsvärda. Några isälvsrännor finns i området som är påverkade och kommer att påverkas ytterligare. Hänsyn i den fortsatta projekteringen Ur naturvårdssynpunkt är lokaliseringen lämplig. Bedömningen är att det inte krävs någon särskild anpassningsåtgärd förutom allmän hänsyn vid en eventuell utbyggnad. Isälvsrännor är i delar redan påverkade av befintlig infrastruktur. Ytterligare påverkan kommer att vara svår att undvika vid ytterligare vägdragning, vilket kommer att medföra en viss negativ påverkan på geologiska värden.

Detta kan konstateras utifrån framförallt strukturen på skogen (brukad och avsaknad av nyckelelement såsom död ved). Detta tycks även vara fallet för hela detta berg även om all mark inte undersökt.

12 Appendix (fotobilaga) Denna bilaga redovisar bilder vid varje tilltänkt vindkraftsplacering (ej exakt på koordinaten alla gånger men visar hur skogen ser ut i området) samt korta beskrivningar över vägavsnitten. Figur 1 Verksplaceringar. Figur2 Verk nr 1. Vindkraftverket ska placeras på en ungskog av tall. Vägen till vindkraftverket går över en hed med gallrad tallskog.

beskrivningar över vägavsnitten. Figur 1 Verksplaceringar. Figur2 Verk nr 1.

13 Figur 3 Verk nr 2. Vindkraftverket ska placeras på en ungskog av tall. Vägen fram till vindkraftverket går över gallrad tallskog och nybrutet hygge. Figur 4 Verk nr 3. Vindkraftverket ska placeras i avverkningsmogen tallskog. Vägen fram till vindkraftverket följer en nybruten väg nästa hela vägen fram till den tilltänkta placeringen.

Figur 4 Verk nr 3. Vindkraftverket ska placeras i avverkningsmogen tallskog.

14 Figur 5 Verk nr 4 och 5. Vindkraftverken är placerade i ett större skogsavsnitt av produktionsskog med liknade ålder på träden, framförallt tall. Det gäller även vägen till vindkraftverk nr 5 och 4. På ett par ställen sker passage över mosse som dock är urdikad. Figur 6 Verk nr 6. Vindkraftverket ska placeras på en ungskog av tall och vägen fram till vindkraftverket följer i huvudsak en befintlig väg.

träden, framförallt tall. Det gäller även vägen till vindkraftverk nr 5 och 4.

15 Figur 7 Verk nr 7. Vindkraftverket ska placeras på en ungskog av tall och vägen från väster går genom samma ungskog. Markpåverkan i området är betydande då djupa plogningar/dikningar skett var 4-5 m i denna ungskog. Planerad väg mellan verk nr 7 och nr 4 passerar myr som dock är påverkad genom avverkning och utdikning. Figur 8 Verk nr 8. Vindkraftverket ska placeras i produktionsskog av främst tall. Närmast befintlig väg finns lite fuktigare mark av karaktären mosse.

Planerad väg mellan verk nr 7 och nr 4 passerar myr som dock är påverkad genom avverkning och utdikning.

16 Figur 9 Verk nr 9. Vindkraftverket ska placeras i ungskog av contorta. Figur 10 Verk nr 10. Vindkraftverket ska placeras i gallrad tallskog. Vägen till vindkraftverk nr 10 och nr 9 passerar på några ställen lite fuktigare mark som dock är påverkad av dikning. Det finns även en nybruten väg mellan det planerade verket som ytterligare har stört hydrologin i området.

Vägen till vindkraftverk nr 10 och nr 9 passerar på några ställen lite fuktigare mark som

Relevanta dokument

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

NATURVÄRDESBEDÖMNING AV SKOGAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERADE VINDKRAFTSPROJEKT 1 Miljötjänst Nord AB December 2011 Mattias Åkerstedt INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 LOKALISERING...