Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Transkript

1 Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation

2 Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen i biologi för årskurs 1-3 ska undervisningen behandla enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem samt djur växter i närmiljön samt namn på några vanligt förkommande arter. Ett mål för undervisningen kan vara att eleverna ska kunna föreslå näringskedjor med arter från sin närmiljö. Den här uppgiften testar i första hand elevens förståelse av begreppet näringskedja, utan krav på exempel från någon speciell miljö. Näringskedjor är mycket enkla modeller som visar hur de levande organismerna i ett ekosystem är beroende av varandra - hur näring energi överförs från växter till djur i flera led. En näringskedja har en början ett slut. Eleverna bör ha mött begreppet näringskedja innan uppgiften genomförs. Näringskedjor börjar alltid med organismer med fotosyntes. Dessa kallas producenter. Det kan vara en grön växt, växtplankton, alg eller något från en grön växt såsom frön eller frukter. Djur har olika föda. En del djur är växtätare andra är rovdjur eller allätare. Djuren kallas konsumenter. Näringskedjan slutar med en toppkonsument, ett djur som i naturen normalt inte har någon fiende. Ofta sätter man ut pilar i näringskedjan som visar i vilken riktning näringen går. Pilarna går då från växterna till djuren. Vi har valt att inte sätta ut pilar eftersom de kan vara förvirrande. Elever vill gärna sätta pilar som går i motsatt riktning. Näringskedjor kan vara korta eller långa. Vi har valt en kort näringskedja som exempel. När eleverna gör sina egna näringskedjor kan de naturligtvis vara längre. En av de viktigaste lärdomarna som arbete med näringskedjor kan ge är att de visar på vårt beroende av växter. En näringskedja kan inte börja med en mus, blåmes eller abborre. Alla djur måste ha ätit något för att kunna leva. Man kommer alltid till en växt i början. Som modell innehåller näringskedjan levande organismer. Nedbrytarna brukar inte ingå. 1/4

3 Näringskedjor kan användas för samtal om hur förändringar i naturen påverkar organismerna. Man måste då tänka på att djur oftast kan inta olika sorters föda vilket ytterligare komplicerar hur en förändring i naturen påverkar organismerna respektive näringskedja. En ytterligare fortsättning kan vara att arbeta med näringsvävar. En annan fortsättning som leder till diskussion om materiens kretslopp är att ställa frågor om vad som händer med döda växter djur låta eleverna diskutera nedbrytarnas roll. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna diskutera hur växter djur är anpassade till att undgå att bli uppätna hur djur är anpassade till att vara rovdjur. 2/4

4 Matris: förklara Hållplats1 Hållplats 2 Hållplats 3 Eleven kan beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband i vardagliga termer utifrån egna erfarenheter, men beskrivningen/förklaringen är ofullständigt eller inte helt korrekt. Eleven kan beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband i vardagliga termer utifrån egna erfarenheter. Eleven kan dessutom ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband, men det naturvetenskapliga innehållet är inte nödvändigtvis helt korrekt, relevant eller fullständigt. Eleven kan använda korrekta relevanta kunskaper i naturvetenskap för att beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband på ett med hänsyn till årskursen lämpligt sätt. I varje ruta nedan anges elevsvar från en elev. De flesta elever ger två olika exempel på näringskedjor vi har bedömt dessa som en helhet där vi till exempel tagit hänsyn till ifall bägge näringskedjorna börjar med en producent slutar med en toppkonsument eller endast en av dem. Att eleverna ger exempel på två näringskedjor att de bedöms som en helhet ger större tillförlitlighet vid bedömningen. Exempel på svar före hållplats 1 Får - varg - jägare Eleven ger endast ett exempel som inte har en växt i början. Eleven skiljer inte på att bli dödad för att bli uppäten på att bli dödad av andra orsaker. Eleven behöver träna på att göra näringskedjor då uppmärksammas på att näringskedjor börjar med växter att det handlar om födointag inte endast på att bli dödad/skjuten. 3/4

5 Exempel på svar på hållplats 1 Gräs ko - jag Den första näringskedjan är ok men i den andra särskiljs inte näringskedja från kretslopp livscykler tydligt. Eleverna behöver uppmärksammas på att näringskedjor börjar med växter på skillnaden mellan näringskedjor, kretslopp livscykler. Eleverna bör uppmuntras att fundera över om kedjorna kan börja med vatten uppmärksammas på att näringskedjor beskriver samband mellan levande organismer i naturen. Där finns till exempel inte ost naturligt. Ägg höna ägg - jag Mask fisk - människa Fisk gädda - människa Kossan dricker vatten, människan dricker mjölk från kossan (vatten - ko - mjölk - människa) Grisen äter äpple, människan äter grisen (äpple - gris - människa) Mat på tallrik - flugor - trollsländafisk - haj (mat - flugor - trollslända - haj) Gräs - ko - mjölk - ost - mus - katt Eleven kan enkelt beskriva en näringskedja men har inte en växt i början på någon av näringskedjorna. Eleven kan på ett enkelt sätt beskriva en näringskedja men den första kedjan börjar inte med en växt innehåller annat än levande organismer. Kossan kan inte leva på vatten. Eleven kan på ett enkelt sätt beskriva en näringskedja men är inte konsekvent med att tydligt börja med en växt. Kedjorna innehåller länkar som inte är klart definierade eller som inte är organismer. Exempel på svar på hållplats 2 Räkan äter plankton, räkan äts av en fisk fisken äts av en människa (plankton räka fisk människa) Eleverna föreslår rimliga kedjor av organismer men är inkonsekventa med att ha med växterna i början. Om plankton är växt- eller djurplankton är oklart. Kedjorna slutar med toppkonsumenter alla leden består av organismer. Eleverna bör uppmuntras att göra fler näringskedjor med djur från vår närnatur speciellt fundera över kedjornas början slut. Eleverna kan uppmuntras att föreslå arter, till exempel genom frågorna Vilka fåglar äter myggor? Vilka fiskar äter räkor? Gräs, antilop lejonet äter antilopen (gräs antilop lejon) Fiskar äter maskar, hajar äter fiskar (mask fisk - haj) Hästar äter gräs, människor äter hästar (gräs häst - människa) Gräs rådjur människa Mygga fågel räv 4/4

6 Exempel på svar på hållplats 3 Fisk äter sjögräs, haj äter fisk (sjögräs - fisk - haj) Näringskedjorna börjar konsekvent med växter/frön slutar med en toppkonsument. Rimliga organismer används för att bilda näringskedjorna. Exemplen kan i huvudsak tänkas hämtade från elevens närnatur eller erfarenheter. Eleven bör uppmuntras att göra fler näringskedjor med djur från vår närnatur. Eleverna kan uppmuntras att föreslå arter, till exempel genom frågorna Vilka fiskar äter växter? Vilka fåglar äter frön? Eleven bör uppmuntras att generalisera med ord beskriva hur näringskedjor är konstruerade. Eleven kan uppmuntras att fundera över konsekvenser om det sker förändringar i något av leden. Ko äter gräs, människan äter ko (gräs ko - människa) Fåglar äter frö katten äter fågeln (Frö - fågel -katt) Hamstrar äter torkade grönsaker, katten äter hamstern (torkade grönsaker - hamster - katt) Insekter äter blad fisken äter insekter björnen äter fisken människan äter björnen (blad- insekter - fisk - björn- människa) Antilopen äter gräs lejonet äter antilopen (gräs - antilop lejon) 5/4