Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019
|
|
- Maja Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019
2 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning Viktiga ingångsvärden Områden där medel för åtgärder kan sökas Åtgärder för att öka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsstruktur Åtgärder för att stärka samordning och ledning och informationsoch cybersäkerhet samt säkerhetsskydd Åtgärder kopplade till informationspåverkan och påverkanskampanjer samt den enskilda individens kunskap inom det psykologiska försvaret Åtgärder avseende förstärkningsresurser... 9
3 samhällsskydd och beredskap 3 (10) 1. Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) disponerar cirka 1,3 miljarder kronor för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser genom anslag 2:4 Krisberedskap. Dessa medel är ett viktigt styrinstrument för att intensifiera arbetet med samhällets krisberedskap och civilt försvar. Denna inriktning avser den del av anslag 2:4 Krisberedskap som benämns utvecklingsprojekt (anslagspost 5 Krisberedskap samt villkor 1) och avser centrala myndigheter. 1 Länsstyrelserna tilldelas i första hand medel från anslaget genom anslagspost 5 och villkor Inriktningen konkretiseras genom identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i den nationella risk- och förmågebedömningen 2018 (NRFB) 3. I NRFB identifieras ett antal allvarliga brister och sårbarheter som samhällets aktörer behöver kraftsamla kring. MSB bedömer utifrån detta att anslaget särskilt bör bidra till att stärka förmågan inom sju prioriterade områdena som anges i MSB regleringsbrev Stora delar av samhället är kritiskt beroende av dessa områden, och det finns därmed en stark koppling till utvecklingen av skyddet av samhällsviktig verksamhet på nationell nivå och till en sammanhållen totalförsvarsplanering. Därutöver beaktas andra underlag som NRFB hänvisar till för djupare kunskap inom specifika områden 4. Vissa förmågeskapande åtgärder som identifierats i NRFB kan finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap vilket anges i denna inriktning. Det avser åtgärder som inbegriper flera aktörer eller större tillfälliga åtgärder hos en aktör eller sektor som är av väsentlig betydelse för krisberedskapen. 2. Viktiga ingångsvärden Generella ingångsvärden som är viktiga oavsett inom vilket område en åtgärd sker anges nedan. De konkreta åtgärder som finansieras via anslaget ska främst ske inom de sju prioriterade områdena. Vidare bör civilt försvar och höjd 1 Som anges i bilaga till Krisberedskapsförordningen eller som har pekats ut efter särskilt beslut av regeringen eller av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 Förutom investeringar samt större planeringsinsatser vid internationella/nationella övningar efter samråd med MSB där länsstyrelserna omfattas av denna inriktning 3 NRFB 2018, MSB dnr exempelvis Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, aktörsgemensam CBRNE- strategi, Sveriges strategi för oljeskadeskydd, NIS-direktivet avseende informationssäkerhet
4 samhällsskydd och beredskap 4 (10) beredskap, inkludering av frivilligorganisationer och näringsliv samt övning och erfarenhetsåterföring beaktas. Fortsatt fokus på förmågehöjande arbete inom sju prioriterade områden Det är viktigt att samhället har fortsatt fokus på förmågehöjande arbete inom de sju prioriterade områdena som redovisades i den nationella risk- och förmågebedömningen De sju områden som prioriteras är energiförsörjning, livsmedelsförsörjning inklusive dricksvatten, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet. Stora delar av samhället är kritiskt beroende av dessa områden, och det finns därmed en stark koppling till utvecklingen av skyddet av samhällsviktig verksamhet på nationell nivå och till en sammanhållen totalförsvarsplanering. Planera för civilt försvar och höjd beredskap Planering och förberedelser för höjd beredskap har återupptagits. Civila aktörers planering inför höjd beredskap tar sin utgångspunkt i samhällets krisberedskap. Arbetet med civilt försvar kräver dock särskilda åtgärder som inte omhändertas av den fredstida krisberedskapen. 5 Planeringen för höjd beredskap kommer att ställa höga krav på samtliga aktörer avseende bland annat förmåga till operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, riskkommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter. Samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten behöver utvecklas. Involvera frivilligorganisationer Många frivilligorganisationer gör viktiga insatser för vår gemensamma säkerhet och beredskap. Den försvarspolitiska inriktningen och Försvarsberedningens senaste rapport lyfter fram vikten av frivilligt engagemang för såväl krisberedskapen som totalförsvaret. Regeringen anser att berörda aktörer i högre grad bör eftersträva samverkan med frivilligorganisationer under såväl fredstida kriser som under höjd beredskap. 6 De frivilliga försvarsorganisationerna 7 har en 5 Försvarsdepartementet. (2015). Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar (Prop. 2014/15:109). 6 Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning, Sveriges försvar Svenska försvarsutbildningsförbundet, Insatsingenjörernas riksförbund, Flygvapenfrivilligas riksförbund, Frivilliga automobilkårernas riksförbund, Frivilliga flygkåren, Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund, Frivilliga radioorganisationen, Försvarets personaltjänstförbund, Svenska blå stjärnan, Föreningen svenska röda korset i fråga om medverkan i totalförsvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sjövärnskårernas riksförbund, Svenska brukshundklubben, Svenska fallskärmsförbundet, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska skyttesportförbundet, Sveriges civilförsvarsförbund, och Sveriges bilkårers riksförbund.
5 samhällsskydd och beredskap 5 (10) särskild roll i totalförsvaret eftersom de bidrar till det militära och civila försvaret genom att förmedla kunskap och kompetens, stärka engagemanget för totalförsvaret och utveckla samhällets funktionalitet under höjd beredskap och krig. Detta stärker även krisberedskapen. 8 Samverka med näringslivet Samhället är beroende av varor och tjänster som näringslivet tillhandahåller. Flera samhällsviktiga verksamheter som tidigare var i offentlig regi ägs, drivs och förvaltas idag av både svenska och utländska företag. Av den anledningen är det viktigt att beredskapsplaneringen även inkluderar privata aktörer. Öva och ta tillvara erfarenheter Statliga myndigheter har ett ansvar för att deras personal får den övning som behövs för att myndigheten ska kunna lösa sina uppgifter vid en krissituation. De ska genomföra en planlagd övningsverksamhet i syfte att uppnå detta mål, och är även ålagda att delta i den övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde.9 Enligt MSB:s övningsinriktning för tvärsektoriella övningar ska statliga myndigheter också ta fram fleråriga övningsplaner.10 Tvärsektoriell övningsverksamhet är en kritisk del i arbetet med att utveckla ett effektivt civilt försvar, och därmed även totalförsvaret. Det behöver säkerställas att det finns finansiering för medverkan i och anordnande av övningar. Det är också viktigt att arbeta med erfarenhetsåterföring för att undvika att upprepa redan kända misstag. Former för systematisk erfarenhetsåterföring och uppbyggnad av kunskap och förmågor, från bl.a. övningar, inträffade händelser, tillsynsuppdrag och forskning, behöver utvecklas. Vidare behöver former för spridning av den samlade kunskapen till berörda aktörer på alla nivåer utvecklas. Medel för utvärdering av projektet kan inkluderas i ansökan. För att få en ökad kunskapsavtappning från relevant forskning är det även möjligt att ansöka om utvecklingsprojekt som tillvaratar och implementerar forskningsresultat. Syftet är att få en tydligare koppling mellan forskning och utveckling. Observera dock att medel för forskning söks via MSB:s forskningsutlysningar. 8 Försvarsdepartementet. (2017). Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret , s Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, 9 (SFS 2015:1052). 10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2016). Övningsinriktning under 2017, 2018 och 2019 för tvärsektoriella övningar på nationell och på regional nivå.
6 samhällsskydd och beredskap 6 (10) 3. Områden där medel för åtgärder kan sökas Inom nedanstående områden välkomnas projektansökningar som avser konkreta åtgärder för att stärka den nationella förmågan att förebygga och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. 3.1 Åtgärder för att öka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsstruktur sektorsövergripande planering för att säkerställa funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur inom i första hand följande områden: energiförsörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet. planering och förberedelser för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster näringslivets medverkan i den samlade beredskapen, inklusive ev. ersättningar enligt gällande regelverk avseende försörjningsberedskap Aktörerna behöver stärka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och informationsinfrastruktur. Det innebär att genom sektorsövergripande planering identifiera nationell samhällsviktig verksamhet och nationell kritisk infrastruktur samt utveckla krav på funktionalitet hos samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur vid kriser och höjd beredskap. Aktörerna bör också verka för att kunna prioritera kritiska leveranser till samhällsviktiga verksamheter, vilket inkluderar identifiering av näringslivets medverkan i den samlade beredskapen samt planera och förbereda för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster. Aktörerna kan även behöva se över om det finns utvecklings- och anpassningsbehov för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap. Relationerna mellan det offentliga och det privata förändras i allt snabbare takt. Privatiseringar och avregleringar av sådan verksamhet som traditionellt setts som statliga och offentliga kärnområden har skett inom många områden. Privata aktörers ansvar är centralt i frågor som gäller samhällssäkerhet. Att stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under störda förhållanden uppnås genom systematiskt säkerhetsarbete. Kunskapen om beroenden i och mellan samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur med utgångspunkt i sektors- och (geografiskt) områdesöverskridande
7 samhällsskydd och beredskap 7 (10) beroenden behöver stärkas och en nationell kartläggning av beroenden behöver inledas. Informationsinfrastrukturen behöver bli mer robust, vilket inkluderar stärkt förmåga att arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet samt förebygga, upptäcka, och hantera incidenter. Anpassningen av den samhällsviktiga verksamheten till extremare väderhändelser, såsom åtgärder på byggnaden och infrastruktur och anpassning av verksamheter och processer, behöver förbättras. MSB bedömer att aktörerna i större utsträckning behöver arbeta med att skydda sin verksamhet mot konsekvenserna av pågående klimatförändringar. 3.2 Åtgärder för att stärka samordning och ledning och informations- och cybersäkerhet samt säkerhetsskydd sektorsövergripande förmågor för ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning. De sektorsövergripande förmågorna till ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning behöver öka. Aktörerna behöver även stödja utvecklingen av räddningstjänstens förmåga till samverkan och ledning vid omfattande och komplexa räddningsinsatser inklusive en ändamålsenlig organisation. Aktörerna behöver utveckla sin förmåga att arbeta aktörsgemensamt enligt gemensamma grunder för samverkan och ledning som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap. Det finns sårbarheter och brister i aktörernas arbete med informations- och cybersäkerhet. Särskilt bör förmågan att kommunicera säkert och att arbeta med uppgifter som omfattas av försvarssekretess stärkas. Aktörerna behöver se över sina rutiner för och prioritera att utveckla förmågan att identifiera och hantera uppgifter som omfattas av försvarssekretess så att planeringen för civilt försvar kan ske på ett informationssäkert sätt. En återupptagen planering för civilt försvar ställer höga krav på att aktörerna har ett fullgott säkerhetsskydd. MSB bedömer att det finns behov hos många aktörer att stärka säkerhetsskyddet eftersom säkerhetsskydd är en central del för att kunna planera för höjd beredskap. De aktörer som klassat sina informationstillgångar och identifierat att man hanterar uppgifter som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet måste skyndsamt agera för att säkerställa fullgott säkerhetsskydd för denna information. MSB bedömer att aktörerna behöver prioritera att skapa förmåga att hantera hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet så att en återupptagen beredskapsplanering för civilt försvar kan genomföras på ett informationssäkert sätt.
8 samhällsskydd och beredskap 8 (10) MSB ser att tillgången till säkra kommunikationer som stödjer samverkan och ledning hos samhällsviktiga verksamheter behöver öka genom investeringar i fysisk infrastruktur. Förmågan att verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats behöver öka. MSB menar också att uthålligheten vid ledningsplatserna behöver stärkas avseende vatten, el och tekniska system. Rutiner behövs för att regelbundet testa uthålligheten. Behov av stöd som avser ledningsplatser specifikt hanteras genom direktkontakt med MSB och enheten för samverkan och ledning, UB- SOL. 3.3 Åtgärder kopplade till informationspåverkan och påverkanskampanjer samt den enskilda individens kunskap inom det psykologiska försvaret åtgärder för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga inom det psykologiska försvaret åtgärder för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde medför att samhället behöver kunna möta påverkansaktiviteter, hybridhot och agera i en gråzonssituation. Påverkansaktiviteter hotar ytterst vår suveränitet men kan även hota målen för vår säkerhet, d v s liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden. Påverkansaktiviteter skapar och bidrar till polarisering och annan osäkerhet i samhället, vilket bland annat ställer krav på korrekt och snabb informationssamordning mellan berörda aktörer och på krisinformation. Samtidigt som förmågan att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer från främmande makt såväl i fredstid som under höjd beredskap behöver utvecklas, behöver samhällets förmåga att identifiera och möta informationspåverkan från extremistiska rörelser och dess effekter på målen för vår säkerhet utvecklas. Samhället måste i detta arbete inte bara kunna hantera hot mot samhällets funktionalitet utan även hot som påverkar grundläggande värden såsom demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri och rättigheter. Berörda aktörer behöver stärka sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer. De bevakningsansvariga myndigheterna spelar en viktig roll, men även andra myndigheter och andra aktörer berörs exempelvis mediaföretag. Även den enskilda individens förmåga till källkritiskt tänkande är en viktig byggsten. Berörda aktörer behöver fortsätta bygga upp sin kunskap
9 samhällsskydd och beredskap 9 (10) om att identifiera och möta påverkanskampanjer. Av särskild vikt är att vidareutveckla förmågan till samlade bedömningar baserade på normalbilden. Den enskilda individen ska utifrån sina egna förutsättningar ta ansvar för sin egen säkerhet. MSB bedömer att riskmedvetenheten generellt inte är tillräckligt hög, vilket medför att många personer låter bli att vidta åtgärder för att skapa en hemberedskap och förbereda sig inför en kris. Det görs inte heller tillräckligt för att inkludera den enskildas beredskap i planeringen av krisberedskap och civilt försvar. Offentliga aktörer bör bedriva och utveckla ett förebyggande kommunikationsarbete gentemot enskilda. 3.4 Åtgärder avseende förstärkningsresurser planering och förberedelser för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser inklusive från frivilligsektorn, i hela hotskalan Resurser inbegriper materiella och personella resurser som skapar en grundläggande robusthet eller är tillgängliga för att förebygga, motstå eller hantera samhällsstörningar. 11 Vid en samhällsstörning utgör personella och/eller materiella resurser ofta en kritisk faktor och berörda myndigheter och organisationer måste ha uthållighet och förmåga att prioritera de mest angelägna behoven i användningen av befintliga resurser. Större händelser som innebär ett omfattande insatsarbete har även påvisat ett behov av att kunna begära, ta emot och använda sig av förstärkningsresurser från andra aktörer, både nationella och internationella. Ideella organisationer, trossamfund och frivilligorganisationer utgör en viktig del av de förstärkningsresurser som bör användas vid kris eller höjd beredskap. Aktörerna behöver genomföra behovsanalyser och resursinventeringar av personella och materiella resurser. Aktörerna behöver ha förberedda arbetssätt för att ta emot stöd från andra aktörer, såväl nationella som internationella samt ingå avtal och överenskommelser om förstärkningsresurser. Frivilliga behöver involveras på ett effektivt sätt i offentliga aktörers arbete i synnerhet i det förberedande arbetet, exempelvis vid övningar. De frivilliga behöver också involveras mer i arbetet med totalförsvarsplaneringen. 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap, s. 10.
10 samhällsskydd och beredskap 10 (10) Ändamål och finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap Anslagsposten ska användas för att finansiera utveckling inom en rad åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. Anslaget får även i viss utsträckning finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla förmågan till höjd beredskap för det civila försvaret. Regeringen anger dessutom att nedanstående förutsättningar 12 måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar och villkor för finansiering från anslaget återfinns i dokumenten Finansieringsprinciper och Allmänna villkor, som liksom övrigt som behöver beaktas vid planering och genomförande finns på MSB.se. 12 budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6, bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63
Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Inriktning för projektmedel till myndigheter 2020-2021 - Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tidigare
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter...
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2018
Nationell risk- och förmågebedömning 2018 2018 Nationell risk- och förmågebedömning 2018 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Illustrationer:
Läs merLägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB
Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merÖvningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merMötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017
ötesplats S - anslag 2:4 Krisberedskap 22 mars 2017 ervärdet med anslag 2:4 Förstärkning över viss tid, utöver ordinarie finansiering Smörjmedel för ökad förmåga inom särskilt viktiga eller eftersatta
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merÖppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017
Öppen sammanfattning Sida 1 (7) Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017 I maj 2017 fick vi Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merPlaneringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016
Planeringen för det civila försvaret ska återupptas OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Hur är det med beredskapen? Vi avvecklade: Oljebergrum, lager av livsmedel etc., skyddsmasker till alla, skyddade
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2019
Nationell risk- och förmågebedömning 2019 2019 Nationell risk- och förmågebedömning 2019 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Tryck: DanagårdLiTHO
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merÖverenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merÖvergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap
Läs merSäkerhet, krisberedskap och höjd beredskap. Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB
Säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB MSB ska bidra till samhällets förmåga att Vad gäller allt från
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merRegleringsbrevsuppdrag 26
MSB-51.1 åå samhällsskydd och beredskap 1 (13) Regleringsbrevsuppdrag 26 Samverkan mellan Försvarsmakten och civila verksamheter vid allvarliga olyckor och kriser samhällsskydd och beredskap 2 (13) Innehållsförteckning
Läs merFrivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merGrundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande
Läs merGräns för utkontraktering av skyddsvärd information
Promemoria 2017-07-24 Statsrådsberedningen Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information 1. Regeringen avser att sätta en gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Enligt Säkerhetspolisen
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merPlan för ökad civilförsvarsberedskap KS
Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merKommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens
Läs merPlan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-
1 Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-2023 Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Gäller för: Kommunens alla verksamheter Giltig fr.o.m.: Dokumentansvarig: Beredskapssamordnare/säkerhetssamordnare Senast
Läs merInformation från Länsstyrelsen Skåne
Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19 Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål
Läs merDu behövs Din insats gör skillnad
Du behövs Din insats gör skillnad FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER Titel: Du behövs. Din insats gör skillnad. Illustrationer: Dan Hyllengren Larsson Produktion: Combitech och Kreab Publikationsnummer:
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enhet: Enheten för planering och försörjning
Läs merInriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015
samhällsskydd och beredskap 1 (26) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning och planering Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2015 samhällsskydd och beredskap 2 (26) Innehållsförteckning
Läs merFred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merFRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER
FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER 18 FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER BILKÅREN Rekryterar och grundutbildar fordonsförare på tunga behörigheter h Försvarsmakten,Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Läs merBilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete
Läs merCivila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR
Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merKommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap
bedömn ingar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (28) Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap Uppdrag till MSB avseende kommuners
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merKommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.
Kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar Dir. 2018:79 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018. Sammanfattning Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationer
Läs merSamverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ
Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ Örjan Martinsson Kustbevakningen Representanter från kommuner och landsting NRFB, RSA mm mm Samverkansområdena enligt krisberedskapsförordningen
Läs merKSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell
KSLA 9 nov 2017 Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 (prop. 2014/15:109) Den försämrade säkerhetspolitiska
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merKRISHANTERING - BAKGRUND
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper Ansvar/roller krisberedskap? KRISHANTERING - BAKGRUND Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Bakgrund Vad är Grundprinciper
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merGrundläggande begrepp och regelverk
Grundläggande begrepp och regelverk Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid. Krigsdelegation i stället
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merAnförande av Nils Svartz på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 15 januari 2018.
1 Anförande av Nils Svartz på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 15 januari 2018. Det talade ordet gäller Eders Majestät, excellenser, bästa åhörare. Tack för möjligheten att få prata här på Rikskonferensen.
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merPerspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016
Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Workshop kring fyra frågor 1. Totalförsvaret: vad avser vi? 2. Vad innebär det för företagen? 3. Vilken roll kan SOFF spela? 4. Nästa
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2016
samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merKommittédirektiv. Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel 2018:64
1 Kommittédirektiv Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel 2018:64 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten
Läs merStockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se
1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila
Läs merKravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Promemoria 2017-04-18 Ju2017/ Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap Departementsråd Cecilia H Löfgren 070-22 00 414 cecilia.h.lofgren@regeringskansliet.se Kravprofil
Läs merKommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten
Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merGrundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018
Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar Version juni 2018 Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid.
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merRedogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018
1 samhällsskydd och beredskap 1 (9) Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 Redovisning enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters
Läs merAnsvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Näringslivets roll i totalförsvaret Förr, nu och i framtiden Innehåll Bakgrund Historik Hur
Läs merInriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014
samhällsskydd och beredskap 1 (30) Enheten för inriktning och planering Anna Anteskog 010-240 40 47 anna.anteskog@msb.se Inriktning för anslag 2:4 Krisberedskap 2014 Inriktningen avser de medel som fördelas
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merForskning för ett säkrare samhälle
FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare
Läs merRisk-och sårbarhetsanalyser Sekretess
Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess Agenda Inledning Offentlighetsprincipen Sekretess Sekretess för risk-och sårbarhetsanalyser m.m. Försvarssekretess Sekretessreglerad uppgift/hemlig uppgift Offentlighetsprincipen
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merScenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan
Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan SAMFI 6 september kl. 9:00-9:40 Torbjörn Jonsson MSB Christina Hedlund PTS Agenda: 1. Inledning 2. Telo-konceptet 3. NISÖ 2018 4. Övningsstöd 5. Frågor
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merForskning planeras för ett säkrare samhälle
Forskning planeras för ett säkrare samhälle MSB:s forskningsplan 2018 MSB1116- juni 2017 Dnr 2017-2201 Innehållsförteckning Inledning... 3 Forskningsplan 2018... 3 MSB:s forskningsfält och portfölj...
Läs merPlanering och förberedelser pågår
samhällsskydd och beredskap 1 (12) Planering och förberedelser pågår Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider och vilka resultat som har uppnåtts vad avser civilt försvar samhällsskydd och beredskap
Läs merKunskapsutveckling för ett säkrare samhälle. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB organisation Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen för utveckling
Läs mer