Internationell politik

Transkript

1 Internationell politik Internationell politik under 1900-talet, del 2 (kap. 3-4) Rickard Mikaelsson, FD 1

2 Israel Palestina konflikten Ottomanska imperiets sönderfall Storbritannien kontrollerade mellanöstern Ostabila stater, krav på nya stater Kraftig judisk inflytning (10% 30% mellan ) Staten Israel Kraftig inflyttning efter Andra Världskriget Starkare krav för en judisk stat Judisk terrorism Storbritannien ville dra sig ur Lämnade över frågan till FN FN försökte skapa en ny stat (1947) Misslyckades, ingen acceptans Krig (1948) Staten Israel förklarade sin självständighet Palestinier fördrivs Fortsätta strider Araberna splittrade, judarna enade 2

3 3

4 Ökad oro under 1960-talet Ökande sovjetiskt inflytande i arabvärlden Nära relationerna mellan Israel och USA. Stöd och upptrappning Sovjet gav militäriskt och ekonomiskt stöd till Egypten, Syrien och Irak. Sovjet ville ha inflytande, men inte bli indragna i krig. Upptrappningen Egypten mobiliserade på grund av misstankar att Israel skulle angripa Syrien Snabb händelsespiral Tiranasundet blockaders, gav Israel tillgång till Röda Havet och Indiska Oceanen. Polemiken ökade Truppförstärkningar vid gränsen, krig verkar ofrånkomligt. 4

5 5

6 Ett fientligt grannskap Israel omgivet av fiender, inte råd att förlora ett krig Israel valde att slå först och slå hårt Inom loppet av sex dagar så hade Israel besegrat Egypten, Jordanien och Syrien. Stort nederlag för Arabvärlden och Sovjet De Sovjetiska vapensystem var inte bra Israel etablerade snabbt militärisk dominans Israel tog hela Sinaiöknen, Gazaremsan, Jerusalem samt Golanhöjderna. Sovjet accepterade en vapenvila utan israeliskt tillbakadragande. FN-resolution 242; Israeliskt tillbakadragande från Sinaiöknen. Arabländerna mobiliserade igen Understödda av Sovjet slöt Sovjet och Egypten ett vänskaps- och samarbetsavtal soldater utplacerades i landet och Sovjetiska baser byggdes. 6

7 Egyptens relationer med Sovjet 1972, sändes soldaterna hem Saddat, som tagit över i Egypten efter Nasser, inte fick löfte om stöd i händelse av krig. Saddat söker stöd i väst, inget stöd, åter stöd av Sovjet Sovjet ville förbättra relationerna och skickade stora vapenleveranser. Yom Kippur kriget (Oktoberkriget) Israel angrepps av Egypten och Syrien den 6 oktober 1973 Inledningsvis framgångar för arabstaterna, återtog förlorad mark. Sovjet stödde ett vapenstillestånd, skulle cementera de landvinster som arabstaterna gjort, men kriget fortsatte. USA inledningsvis långsamma att stödja Israel Rädsla att anklagas för att aktivt delta i konflikten Konsekvens: försämrade relationer med både Sovjet och arabvärlden. 7

8 Ny amerikansk position Kriget skulle kunna gå förlorat, inte acceptabelt In for a penny, in for a pound = stora mängder vapen Med den hjälpen vände krigslyckan och Israel slog tillbaka angreppet Risk för en större konflikt Sovjet rädda, hotade att intervenera om inte Israel accepterade vapenstillestånd Osäkert hur allvarligt hotet var, men styrkor i båda USA och Sovjet sattes i alarmberedskap. Risken för en större konflikt var överhängande Israel stoppade sin frammarsch innan Egypten var helt slagna. Stor besvikelse bland arabstaterna Bristande sovjetiska stödet Saddat sökte åter stöd i väst (1973) Åsikt: USA världens enda verkliga supermakten Sovjetiska samarbetsavtalet sades upp 1976 Sovjetiska militära närvaron reducerades till intet. 8

9 USA byter försvarsstrategi Mitten av 1970-talet, USA omvärdera MAD-strategin Inte längre trovärdigt att USA skulle gå till fullskaligt kärnvapen krig Mer flexibel användning av kärnvapen, fler konventionella vapen för att fortsätta vara avskräckande. President Carter Tog makten 1976, lovade att skära i militärutgifterna, men istället så ökade de. Stark nationell opinion om att landet skulle ha ett starkt försvar. Bakslag för Carter Revolutionen i Iran 1979 Sovjets invasion av Afghanistan

10 10

11 Upptakten till det afghansk-sovjetiska kriget Sovjet hade goda förbindelser med Afghanistan 1978; kommunistvänlig regim Ambition att reformera landet Jordreformer, utbildning för alla (kvinnor som män), och sänkt brudskatt. Reformer var för långtgående och för snabba Moskva oroad för fundamentalistiska grupperingarna i landet Sovjet missnöjd med Amin Den kommunistiska makthavaren i Afghanistan Amin hade låtit döda Sovjetvänliga konkurrenter Sovjet misstänkte att Amin hade kopplingar till USA Rädsla att Afghanistan skulle falla i amerikanska händer Sovjet valde de att invadera och dödade Amin. Det mer sovjetvänlige Babrak Karmal insattes som ny ledare Folkligt uppror mot den nya regimen och Sovjet 11

12 12

13 Mujaheddin i underläge Mujaheddin krigarna var dåligt tränade, undermålliga vapen. Vapen från fallna Sovjetiska styrkor Oorganiserade, plundring, förstört mer avancerad utrustning innan den kunde använda. USA i Afghanistan USA inledningsvis passiva Ville inte sälja amerikanska vapen och avslöja sin inblandning. Sovjetiska vapen köptes av korrupta militärer i främst Östeuropa. Begränsad verkningskraft på Sovjets helikoptrar Mujaheddin soldaterna behövde mer avancerade vapen Stingermissiler Ambition: ge Sovjet deras eget Vietnam 13

14 14

15 Krigslyckan vänder för Sovjet Stingermissilerna var effektiva Kostnaderna ökade för Sovjet Allmänheten i Sovjet okunnig om den verkliga situationen i Afghanistan Ökade dödstalen svåra att dölja Växande motstånd, allt mer offentlig när Gorbatjov tog makten Sovjet med liknande problem som USA Hur skulle man kunna dra sig ur Afghanistan på ett bra sätt? Hur skulle man kunna motivera insatsen och alla offer för den egna befolkningen? Tillbakadragande ifrånkomligt, inleddes 1988, avslutades Sovjet försökt nå ett fredsavtal i Afghanistan USA agerade bakom kulisserna för att förstöra processen. 15

16 President Reagan Starkt försvar viktigt, började utveckla nya vapensystem. Ny kapprustning Sovjet klagade över att USA bröt mot Salt-avtalen En upprustningen i USA skulle mötas av liknande upprustningar i Sovjet. USA hävdade att Sovjet hade brutit mot Salt-avtalen genom att utveckla sina vapen USA ville ha en extra säkerhetsmarginal Negativa reaktioner i Europa Stora proteströrelser Rädsla att Europa skulle bli skådeplats för ett kärnvapenkrig 16

17 Upptrappning i Europa Natobeslut 1979 att utplacera 572 kryssnings- och Pershing II-missiler i Västeuropa Svar på en ökning av SS-20 missiler i Sovjet. Sovjet ansåg att SS-20 missilerna enbart balanserade upp Storbritannien och Frankrikes kärnvapen samt den amerikanska bombplanen i Europa. Natobeslutet mötes därmed med ännu fler SS-20 missiler. Försök till förhandlingar Bröt ihop 1983 när USA började placera ut sina missiler Allt synligare kapprustning Reagans planer på ett strategiskt försvarsinitiativ (SDI) Lasersköld i rymden, skulle skjuta ner inkommande raketer. 17

18 Kalla kriget i Latin Amerika Inte enbart på Kuba. Traditionellt starka jordägare, armen och kyrkan dominerat i denna region 1970-talet, allt tydligare klyftor Kyrkan mer liberal och fattigare bönder krävde reformer. USA ingrepp Oro för växande socialistiskt inflytande Oro för förlorade resurser (företag) Självständighet och förändring misstänkliggjordes CIA understödda fascistiska regeringar 18

19 19

20 Iran-Contras affären Somozaregimen (Nicaragua) föll 1979, vänsterorienterad Sandinistregering Carter; halvhjärtat stöd till Sandinisterna Reagan; Sandinisterna skulle undermineras och helst störtas Rädsla för en Sovjet-Kubansk expansion. USA kunde inte direkt stödja Contra gerillan som slogs mot Sandinisterna. Nej av kongressen CIA sålde vapen till Iran (skulle få Hizbollah att släppa gisslan i Libanon), pengar gavs till Contra-gerillan, de köpte vapen. Avslöjades General Oliver North till kongressförhör, order ovanför Reagan hävdade okunskap och lyckades hålla sig undan åtal. 20

21 21

22 USA i Chile CIA agerade emot Allenderegimen i Chile ( ). Salvador Allende; folkligt vald, lovade reformer som skulle ge den fattiga befolkningen ökade resurser. Viktig industri, som kopparbrytning, skulle nationaliseras. Amerikanska företag i Chile oroliga för utvecklingen Rädsla för Allendes vänliga kontakter med Castro och Moskva CIA underminerade regimen, gav stöd till den oppositionella militären genomförde militären en kupp och tog makten Allende dödades under kuppen. General Pinochet tog kontroll över Chile och införde en militärdiktatur Tusentals människor fängslade och mördades 22

23 23

24 USA i El Salvador El Salvador styrdes av en militärdiktatur. USA gav regimen stöd Sandinisterna i grannlandet Nicaragua stödde den vänsterorienterade gerillan. Inbördeskrig, USA hjälpte regimen Rädsla för ett nytt Vietnam, USA sände ingen militär personal De mördade amerikanska nunnorna USA:s stöd minskade drastiskt 24

25 25

26 Slutet på kalla kriget Inledning: Sovjet tappade kontroll över Östeuropa 1989 Slut: Sovjet upplöstes år av konflikter, västvärlden och USA vinnare Varför slutade kalla kriget? Olika teorier Triumfalism två grenar. 1) Reagan administrationens betydelse. Reagan bröt med uppdämningspolitiken och strävade efter att vinna över ondskans imperium. Upptrappningen under 1980-talet som Sovjetunionen inte klarade ekonomiskt. 2) Inte Reagan administrationen specifik, utan uppdämningspolitiken i sin helhet, från Truman till Reagan. Interna motsättningar skulle splittra Sovjetunionen inifrån. 26

27 Faktorer både i Öst och Väst Kalla krigets slut berodde på både västlig politik och på grund av grundläggande förändringar inom Sovjetunionen under Michail Gorbatjov. Ny generation av ledare i Sovjet Ny generation av sovjetledare som insåg hur dåligt deras politiska system var Vilka att reformera Västvärldens politik bidrog till händelseutvecklingen Hela äran ges inte till den nya generationen av sovjetledare. Betydelsen av Gorbatjov Kalla kriget hade fortsatt utan Gorbatjov Reagan administrationens politik stärkte mer militanta grupperingar i Sovjet Reformerna i Sovjet designades i hög grad av Gorbatjov Toppmöten mellan Reagan och Gorbatjov Avskaffa de landbaserade medeldistansmissiler (INF-avtalet, Washington 1987). 27

28 28

29 Muren föll Gorbatjovs reformer tolkades i Östeuropa som ett tecken på att Sovjet hade börjat släppa på greppet Oppositionella grupper fick vind i seglen. 6 månader, fria valen i Polen i juni 1989 till Ceausescus fall i Rumänien i december 1989 föll kommunismen i Östeuropa. Tillspetsat Processen tog 10 år i Polen 10 månader i Ungern 10 veckor i Östtyskland 10 dagar i Tjeckoslovakien. Polen; Solidaritet vann valet 1989 (99 av 100 platser i Senaten). Ungern; center-höger-partierna vinnare Tjeckoslovakien; Medborgarforum under Vaclav Havel Östtyskland; Kristdemokraterna vann. 29

30 30

31 Sönderfall och konflikter Jugoslavien Kriget i Slovenien (1991) Kriget i Kroatien ( ) Kriget i Bosnien/Hercegovina ( ) Konflikten i Kosovo ( ) Konflikten i Makedonien (2001) 31

32 32

33 Sovjet/Ryssland Baltikum (1991) Kuppförsök i Ryssland (1991) Tjetjenien ( & ?) Georgien (1992-?) Abchazien & Sydossetien Nagorno-Karabakh ( ) Moldavien (1991) Irak Transnistrien (1991-?) Kuwait ( ) 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 Slut för idag 41