Provläsningsexemplar / Preview SIS FASTSTALLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SALJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER

Transkript

1 ~ c;::::::jqc;::::::j ; 0; = SS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD ss Standarden utarbet.ad av Fiirsta giltighetsdag Utgava Sid a BST, BYGGSTANDARDSERNGEN , (12 SS FASTSTALLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SALJER NATONELLA OCH NTERNATONELLA STANDARDPUBLKATONER Dimensionerande utetemperatur- Byggnaders Design outdoor temperature \. lnnehall Omfattning och tillampning 2 Definitioner 3 Beteckningar och storheter 4 Princip 5 Byggnaders tidskonstant 6 Dimensionerande utetemperatur Bilaga A - Normaltemperaturer fdr januari Bilaga B - Dimensionerande utetemperaturer or vissa orter Bilaga C - Exempel - Bestamning av DUT, Ej del av standarden Bilaga D - Litteratur 1 Omfattning och tillampning denna standard ges underla9 or bestamning av dimensionerande utetemperaturer, DUT. DUT ar en beraknad ute~e!>eratur som beror pa byggnadens utformning och belagenhet och som anvands for di ensionering av byggnadens varmeinstallation. DUT-vardena ar baserade pa extrema ut emperaturer vilka understigs en gang pa 30, 20, 10 respektive 5 ar. 2 Definitioner dimensionerande utetemperatur, DU n extrem utetemperatur, EUTn beraknad y etemperatur for vi1ken rums1uftens temperatur sjunker ett visst anta1 grader (.18 vidzn e &em utetemperatur som intraffar hi:igst en gang pa n ar r( tidskonstant mj. eltemperatur, for perioder med varaktighet fran 1-20 dygn, som upptrader med en f ekvens av en gang pan ar, dvs frekvensen lin forhallandet mellan den effektiva delen av en byggnads varmekapacitet och dess varmeeffektforluster p g a transmission, ventilation och luftlackning, (" <t (' 0 ~ 0 3 ~ / / i UD K 536.5:697.1 DUTn = dimensionerande utetemperatur i C EUTn = extrem utetemperatur i C A =area i m 2 c m n u T = specifik varmekapacitet i J/(kg. 0 C = massa i kg = 5, 10, 20 eller 30 ar = varmegenomgangskoefficient i w /(m 2 C = byggnadens tidskonstant i h ~ Beteckningen SS for svensk standard inf6rdes Svensk standard med beteckning SEN, SS e/ler SMS far beteckningen ss vid revidering.

2 Dimensionerande utetemperatur - Byggnaders Utgava 1 Sida == sankning av rumsluftens temperatur i C vid EUTn 8 jan ::: normaltemperatur for januari i C Specifik varmekapacitet, c, och varmegenomgangskoefficient, U, definieras i SS , Varmeisolering - Fysikaliska storheter - Terminologi. Varmegenomgangskoefficienten betecknades tidigare k. 4 Princip Vid bestamning av DUTn maste man forst ta stallning till med vilken statistisk frekvens rumsluften kan tillatas sankas med 3 C. Byggnadens tidskonstant, T, beraknas i enlighet med avsnitt 5. Normaltemperaturen for januari, Ojan hamtas fran bilaga A. tillagg till kartan i figur 5 redovisas normaltemperaturen for nagra observationsstationer i tabell 1. Med hjalp av 7fjan och T bestams sedan DUT 30, DUT 20, DUT 1 0 eller DUT 5 med hjalp av diagram men i figur, 2, 3 respektive 4. Alternativt kan for 21 svenska orter DUTn hamtas ur bilaga B, dar beraknade DUTvarden ges for byggnader med olika tidskonstant. Dessa DUTn-varden ar baserade pa verkliga januaritemperaturer och extrema utetemperaturer. Detta gor att tabellvardena i bilaga B kan skilja nagot fran de varden som bestams med hjalp av bilaga A och diagrammen i avsnitt 6. 5 Byggnadens tidskonstant Tidskonstanten ar ett matt pa den tid det tar for byggnadens innetemperatur att "svara pa" en hastig temperaturfdrandring utomhus eller ett avbrott i varmetillfdrseln. Kort tidskonstant betyder att byggnaden paverkas relativt snabbt av omgivningen. Ju langsammare byggnaden paverkas ju langre blir tidskonstanten. Tidskonstanten bestiims som kvoten av tillganglig varmekapacitet och varmeeffektforlusterna per grad temperaturdifferens inne- ute: "2:. c m 1 T ---- "J. U A+ Oven! 3600 dar ' \ "2:. c m == summan av byggnadsdelars och tunga inventariers varmekapacitet i Jrc Vid berakning av r tas endast byggnadens massa innanfor isoleringen med. "J. U A == sum man av transmissionsfdrlusterna i W ;oc ( Ovent == varmeeffektforluster p g a ventilation och luftlackning i W / C Exempel pa berakning av byggnaders tidskonstant ges i bilaga C. Bilagan ar inte del av stan darden. 6 Dimensionerande utetemperatur figur - 4 ges DUT-varden for byggnader med tidskonstanter, T, pa 25, 50, 80, 100,!50 och 300 h. Vardena baseras pa extrema utetemperaturer, EUTn, med frekvensen 1130, 1/20, 1/10 respektive 1/5 ar samt en sankning av rumstemperaturen, 68, med 3 C vid extremt kall period. Diagrammen i figur - 4 skall anvandas tillsammans med bilaga A. bilaga B redovisas beraknade DUT-varden for 21 svenska orter.

3 Dimensionerande utetemperatur - Byggnaders Utgava 1 Sida 3 (, \ <{ Figur 1 - DUT 30 vid extrema utetemperaturer vilka underskrids en gang pa 30 ar (EUT 30 (_ ({ \ ' Figur 2- DUT 20 vid extrema utetemperaturer vilka underskrids en gang pa 20 ar (EUT 20

4 ~~--~-~~~ ====-----=~ Dimensionerande utetemperatur - Byggnaders Utgava 1 Sida 4 Figur 3- DUT 10 vid extrema utetemperaturer vilka underskrids en gang patio ar (EUT 10 ' ' ( \ Figur 4- DUT 5 vid ~xtrema utetemperaturer vilka underskrids en gang pa 5 ar (EUT 5

5 Dimensionerande utetemperatur - Byggnaders Utgava 1 Sida 5 Bilaga A Normaltemperaturer for januari r \ (~ f (( (J km Figur 5- Normaltemperaturer for januari, Oian Vardena avser perioden

6 Dimensionerande utetemperatur - Byggnaders SVENS< STANDARD SS Utgava 1 Sida 6 Tabell 1 - Normaltemperaturer for januari, Bian' och aret i C for nagra observationsstationer. Vi:irdena avser Station A ret Jan Stockholms lan (A, B Barkarby F8 5,9-3,8 B romma flygplats 6,3-3,5 Norrti:ilje 5,5-3,5 Stockholm, Observatoriekullen 6,6-2,9 Svenska hogarna 5,9-1,5 Tullinge F18 5,6-4,0 Uppsala lan (C Uppsala 5,7-4,4 Sodermanlands lan (D Nykoping 6,2-3,3 Ostergotlands lan (E Linkoping 6,8-2,9 Mota a 6,4-2,8 Norrkoping 6,9-3,0 Jonkopings lan (F Hagshults flygplats 5,6-3,4 Huskvarna 6,5-2,4 Jonkoping 6,1-2,6 Ni:issjo 5,4-4,1 Kronobergs lan (G Vi:ixjo 6,5-2,8 Kalmar lan (H Kalmar F12 7,0-1,7 Vi:istervik 6,9-2,0 Olands sodra udde 7,2-0,4 Gotlands lan ( Visby 7,2-0,6 Blekinge lan (< Karlshamn 7,6-0,9 Ronne by 7,1-1,5 Utklippan 7,4 0,4 ( Kristianstads lan (l Kristianstad 7,7-0,9 Ljungbyhed F5 7' 1-1,5 Malmohus lan (M Alnarp 7,8-0,8 Kullen 7,9-0,3 Lund 8,0-0,7 Malmo flygplats 8,0-0,5 Ystad 7,8-0,2