Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet

Transkript

1 Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet 11 maj 2018

2 Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv Regional strategi med handlingsplan

3 Statistik/analys 1. Samla och illustrera 2. Super Cross närområdesnivå 3. Webbstöd hälsosamtal Medborgarmedverkan 1. Kunskaps- och metodstöd 2. Personcentrerad vård Hälsoekonomi 1. Utbildning politiker 2. Räkneverkstad ekonomer och verksamhet Förb.arbete/ forskning 1. Samordnat forskn. och utv.arbete 2. Omsätta kvalitetsmetoder 3. Primärvårdens insatser jämlik hälsa Barn och unga 1. Riktat metodarbete utifrån skolans hälsosamtal 2. Tidig upptäck och metodarbete psykisk hälsa 3. Kvalitetssäkring familjecentraler, ungdomsmott. 4. Föräldrastöd och öka behöriga till gymnasiet Försörjning/ sysselsättning 1. Individanpassat stöd för grupper som är längst ifrån försörjning (SE). 2. Självhjälpsgrupper och grön rehab 3. Modersmålsbaserad hälsokommunikation 4. Hälsofrämjande arbetsplats Samhällsplanering 1. Skolgårdsutveckling, tätortsnära vandring, friluftsliv. 2. Samlat olycksförebyggande arbete 3. Tillgängliggöra kulturoch aktivitetsutbud för prioriterade målgr. Äldre 1. Utveckling/spridning lärcaféer, studiecirklar och idrottsskola. 2. Demens och Parkinson dans och konst 3. Egenvård/hälsa friskbedömning, vårdprevention och hälsosamtal 70- åringar Samverkan och samlärande 1. Metodstöd utifrån lokala behov samlärande och spridning 2. Uppföljningsstruktur för handlingsplan 3. Återkommande mötesplatser och forum

4 Specialiserad vård Primärvård Vardagsliv Stöd för kropp och själ

5 Hälsokommunikatörer Fungerar som en bro, en brygga eller en länk mellan nyanlända, andra invånare och personal inom hälsa-vård-omsorg Är utrikes födda, har sjukvårdsutbildning och yrkeserfarenhet från Sverige Använder sig av sitt modersmål (Arabiska, Tigrinja, Somaliska och Dari/Persiska) och kulturkännedom i olika hälsofrämjande aktiviteter

6 Olika teman vid varje tillfälle/gruppträff Hitta rätt i hälso- och sjukvården, 1177 Egenvård (säsongsperspektiv, ABC-kurs ) Levnadsvanor (t.ex. mat, tobak och fysisk aktivitet) Sömn Stress och oro Föräldraskapsstöd och Familjehälsa Trafiksäkerhet Möjlighet till enskilda samtal och rådgivning

7 Gruppträffar på Yxenhaga (ca personer, mestadels familjer) Tokeryds herrgård (ca 80 personer, ensamstående) Oskarshall (ca 80 personer, mestadels ensamstående) B-huset (ca 50 personer, mestadels ensamstående) Centria (ca 200 personer, mestadels familjer samt ensamstående) Viebäck (ca personer, mestadels familjer samt ensamstående) Öxnehagakyrkan (ca personer) Medborgarskolan Värnamo (ca personer) Navet Vetlanda - integrations- och mottagningsenhet (grupper ca 12 st.)

8

9

10

11

12

13 Kvinnor/Män 580 st 55% 474 st 45% Kvinnor Män

14 Resultat av utvärderingsenkät Är du nöjd med dagens information? 129 st 12% 15 st 1% 910 st 86% Mycket nöjd Ganska nöjd Missnöjd

15 Tror du att dagens information kan leda till en bättre hälsa för dig? 109 st 10% 19 st 2% 926 st 88% Ja det tror jag Är osäker Nej det tror jag inte

16 Hälsoguider (Modell från Angered)

17 Utifrån eget nätverk ska hälsoguider: Sprida lokalkännedom (utbud, aktiviteter med hälsofokus) utifrån grundläggande kunskap enligt utbildningsmaterialet. Vara en länk (samla upp idéer och behov) mellan befolkningen, det egna nätverk, hälsokommunikatörer och projektsamordnare. Uppmuntra till hälsosam livsstil.

18

19 Hälsoguider i Vrigstad

20 Hälsoguider i Vrigstad

21 Varför behövs modersmålsbaserad hälsokommunikation? Nyanlända får kunskaper och förståelse om svensk hälso- och sjukvård på sitt eget språk Nyanlända och andra invandrare får kunskaper om hur man håller sig friska och förebygger ohälsa Underlätta för nyanlända att förstå och hantera information om hälsofrågor Agera brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa och sjukvård Vård på lika villkor mot en jämlik hälsa Framgångsrik integration för en hållbar utveckling

22 Tack för uppmärksamheten! Atanas Petkovski Folkhälsoutvecklare Region Jönköpings län