Regler för militär luftfart RML-T Trafikregler för militär luftfart

Transkript

1 Regler för militär luftfart Trafikregler för militär luftfart

2 Förord Regler för militär luftfart - Trafikregler för militär luftfart (), innehåller grundläggande föreskrifter som främst riktar sig till organisationer och personal som verkar inom det militära luftfartssystemet. EU förordning 923/2012 med ändring 2016/1185 Om gemensamma luftfarts- och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken (SERA) samt TSFS 2014:71 Transportstyrelsens förskrifter och allmänna råd om trafikregler för luftfart är implementerade avseende flygning enligt GAT. Regeringen har, i Luftfartsförordningen (2010:770) angående trafikregler för luftfarten förordnat om, att Försvarsmakten får, efter hörande av Transportstyrelsen, föreskriva om trafikregler för militär luftfart. Vid flygning inom en annan stats område gäller bestämmelser. Internationella eller nationella trafikregler ska följas då dessa är mer restriktiva än angivna gränsvärden i RML- T. Denna är fastställd av ÖB enligt FM :2. Sida 2

3 RML T Innehållsförteckning Underavdelning A - Generellt 5 T.A.1 Tillämpning 5 T.A.2 Särskilda begrepp 6 T.A.3 Förkortningar 6 Underavdelning B - Grundlägg- ande flygregler 7 T.B.1 Grunder 7 T.B.2 Ansvar 9 T.B.3 Minimivärden för visuella väder- förhållanden (VMC) 9 T.B.4 Marschhöjder 10 T.B.5 Rätt tid 10 T.B.6 Sjukdom, uttröttning eller påverkan av psykoaktiva substanser 10 T.B.7 Brott mot luftfartygs säkerhet 10 T.B.8 Uppgift om turbulenskategori vid radioförbindelse 11 T.B.9 Rapportering av vulkanisk aska 11 Bilaga TB-1 Principiell indelning av det svenska luftrummet 12 Bilaga TB-2 Tabell över gränsvärden för VFR-flygning 13 Bilaga TB-3 Tabell över marschhöjder 14 Bilaga TB-4 Flygnivåer 15 Bilaga TB-5 Förfarande vid brott mot luftfartygs säkerhet 16 Underavdelning C - Visuell- flygregler 17 T.C.1 Minima för flygsikt och avstånd från moln 17 T.C.2 Väderminima i kontrollzon 18 T.C.3 VFR-flygning under mörker 19 T.C.4 VFR-flygning över FL T.C.5 Lägsta tillåtna flyghöjd vid VFR 19 T.C.6 Höjdmätarinställning och marschhöjd 20 T.C.7 Kontrollerad flygning 20 T.C.8 Radiopassning och positions- rapportering i fastställda områden eller längs fastställda flygvägar 21 T.C.9 Övergång från VFR- till IFR- flygning 21 Underavdelning D - Instrument- flygregler 22 T.D.1 Regler för all IFR-flygning 22 T.D.2 IFR-flygning inom kontrollerat luftrum 24 T.D.3 IFR-flygning utanför kontrollerat luftrum 24 Underavdelning E - Skydd av liv och egendom 26 T.E.1 Manövrering av luftfartyg på vårdslöst eller hänsynslöst sätt 26 T.E.2 Lägsta tillåtna flyghöjd 26 T.E.3 Flyghöjd och höjdmätarinställning 26 T.E.4 Nedkastande och utspridning av föremål eller ämnen 28 T.E.5 Flygmålbogsering 29 T.E.6 Nödlandning och nödutsprång 29 T.E.7 Avancerad flygning 30 T.E.8 Formationsflygning 30 T.E.9 Obemannad friballong 32 T.E.10 Inskränkning i rätten till flygning 32 T.E.11 Flygning med ljud- och överljudsfart 32 T.E.12 Flygning på låg höjd 33 T.E.13 Skjutning, bomb- och minfällning 36

4 Underavdelning F - Undvikande av kollision 37 T.F.1 Närhet till andra luftfartyg 37 T.F.2 Väjningsskyldighet 37 T.F.3 Ljus som ska föras av luftfartyg 39 T.F.4 Sluten instrumentflygning 40 T.F.5 Manövrering på eller i närheten av flygplats 41 T.F.6 Luftfartygs framförande på vattnet 42 T.F.7 Hastighetsbegränsning 42 T.F.8 Start och landning 43 T.F.9 Militär flyginformationstjänst för flygplats 49 T.F.10 Särskilda flygtrafikbestämmelser 51 Underavdelning G - Färdplan 52 T.G.1 Inlämning av färdplan 52 T.G.2 Färdplans innehåll 54 T.G.3 Ifyllande av färdplan 55 T.G.4 Ändring av färdplan 55 T.G.5 Aktivering av färdplan 56 T.G.6 Avslutande av färdplan 56 T.G.7 Annan upplysning om flygning 58 T.G.8 Namnförteckning av ombordvarande besättning och passagerare 58 Underavdelning H - Kontrollerad flygning 59 T.H.1 Klarering 59 T.H.2 Följande av klarering och färdplan 60 T.H.3 Klarering i belagd övningssektor 63 T.H.4 Positionsrapport 63 T.H.5 Upphörande av kontroll 64 T.H.6 Radioförbindelse 64 T.H.7 Förfarande vid nödplané 67 Bilaga TH-1 Separationskrav för operationell flygtrafik (OAT) i belagd övningssektor gentemot annan operationell flygtrafik (OAT) 69 Bilaga TH-2 Förfarande vid landning med radiobortfall 70 Underavdelning I - Signaler 71 T.I.1 Innebörd av signaler 71 T.I.2 Användning av signaler 71 T.I.3 Handsignaler vid nöd då annan kommunikation saknas 71 Bilaga TI-1 Nöd- och ilsignaler 73 Bilaga TI-2 Optiska signaler att användas för att varna luftfartyg som utan tillstånd flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller farligt område 75 Bilaga TI-3 Signaler för flygplatstrafik 76 Bilaga TI-4 Rangeringssignaler för allmän flygtrafik (GAT) 80 Sida 4

5 Underavdelning A - Generellt Generellt T.A.1 Tillämpning Svenskt område T.A.1.1 Dessa trafikregler ska följas av svenska militära luftfartyg i svenskt FIR. T.A.1.2 Dessa trafikregler ska följas av utländsk militär luftfart som opererar enligt OAT i svenskt luftrum då detta meddelats av Försvarsmakten eller svenska regeringen. T.A.1.3 Dessa trafikregler kan kompletteras med övningsbestämmelser innehållande flygsäkerhetsbestämmelser vid flygövningar med svenska och/eller utländska militära luftfartyg. Annat territorium T.A.1.11 Vid luftfart med svenskt militärt luftfartyg inom en annan stats område ska den statens trafikregler också följas, om dessa är mer restriktiva än. T.A.1.12 Vid ombaseringar över nationsgränser som genomförs enligt OAT ska även EUROCONTROL Specifications for harmonized Rules for Operational Air Traffic (OAT) under Instrument Flight Rules (IFR) inside controlled Airspace of the ECAC Area (EUROAT) följas. Undantag T.A 1.13 FSI får medge undantag från denna RML. Allmän flygtrafik (GAT) och operationell flygtrafik (OAT) T.A.1.21 Trafikreglerna i denna ska tillämpas av luftfartyg vid uppträdande som allmän flygtrafik (GAT) och operationell flygtrafik (OAT). T.A.1.22 Trafikregler som endast får tillämpas av luftfartyg vid uppträdande som operationell flygtrafik (OAT) anges särskilt i denna. T.A.1.23 För att utföra flygning som allmän flygtrafik (GAT) eller operationell flygtrafik (OAT) ska flygbesättningen vara behörig och luftfartyget vara utrustat enligt krav som godkänts av FSI. Not 1. Regelverket RML omfattar de regler som erfordras för militära luftfartyg att uppträda som allmän flygtrafik (GAT) och är därmed i överensstämmelse med förfaranden utfärdade av ICAO, EU och den nationella civila luftfartsmyndigheten. Sida 5

6 Originaltext T.A.1.31 Den svenska texten utgör originaltext i enlighet med RML-G T.A.2 Särskilda begrepp T.A.2.1 För denna ska definitioner av luftfartsbegrepp i RML-B tillämpas. T.A.2.11 Tillägg till RML-B Mörker (natt): timmarna mellan den borgerliga kvällsskymningens slut och den borgerliga gryningens början. Den borgerliga kvällsskymningen slutar då solskivans centrum befinner sig 6 grader under horisonten; den borgerliga gryningen börjar då solskivans centrum befinner sig 6 grader under horisontalplanet. T.A.2.12 Tillägg till RML-B bränslebrist: term som används för att beskriva en situation där ett luftfartygs kvarvarande bränslemängd har nått en nivå som innebär att luftfartyget måste landa på en viss flygplats och att ingen ytterligare försening kan godtas. T.A.3 Förkortningar T.A.3.1 För denna ska förkortningar av luftfartsbegrepp i RML-B tillämpas. Slut på Underavdelning A Sida 6

7 Underavdelning B - Grundlägg- ande flygregler T.B.1 Grunder Allmänt T.B.1.1 Under flygning och på färdområde ska luftfartyg framföras i enlighet med föreskrifterna i föreliggande underavdelningar. T.B.1.2 Flygstridsledningsenhet lämnar råd, upplysningar och anvisningar i kontrollerat och okontrollerat luftrum. T.B.1.3 Anvisningar från flygstridsledningsenhet ska följas på samma sätt som klareringar från flygkontrolltjänsten. T.B.1.4 Luftfartyg ska framföras enligt flygregler i enlighet med T.B T.B Visuella väderförhållanden (VMC) T.B.1.11 Flygreglerna grundas på gränsvärden för visuella väderförhållanden (VMC) som råder då värden för flygsikt och avstånd till moln inte är lägre än de värden som anges i T.B.3.1 Instrumentväderförhållanden (IMC) T.B.1.21 Instrumentväderförhållanden (IMC) ska anses råda då värden enligt T.B.3.1 inte kan innehållas. Flygregler vid VMC T.B.1.31 Då visuella väderförhållanden råder under flygning ska luftfartyg framföras antingen i enlighet med: T.B visuellflygreglerna (VFR) som framgår av underavdelning C, eller T.B instrumentflygreglerna (IFR) som framgår av underavdelning D. Flygregler vid IMC T.B.1.41 Då instrumentväderförhållanden (IMC) råder under flygning ska luftfartyg framföras i enlighet med instrumentflygreglerna. Luftrummets klassificering T.B.1.51 Luftrum inom vilket flygtrafiktjänst utövas ska klassificeras och benämnas i enlighet med det följande: T.B Klass A. Endast IFR-flygning är tillåten. Flygkontrolltjänst utövas för samtliga flygningar och ska separeras från varandra. Vederbörande stat kan lämna särskilt tillstånd till VFR-flygning. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för samtliga flygningar. Klarering krävs för samtliga flygningar. T.B Klass B. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna. Alla flygningar ska betjänas av flygkontrolltjänst och ska separeras från varandra. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för samtliga flygningar. Klarering krävs för samtliga flygningar. Sida 7

8 T.B Klass C. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna. Alla flygningar ska betjänas av flygkontrolltjänst och IFR-flygningar ska separeras från andra IFR-flygningar och VFRflygningar. VFR- flygningar ska separeras från IFR-flygningar samt erhålla trafikinformation avseende andra VFR-flygningar samt trafikrådgivning på begäran. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för samtliga flygningar. Klarering krävs för samtliga flygningar. För VFR flygningar enligt GAT gäller en fartbegränsning på 250 kt IAS under ft (3050 m AMSL) förutom i de fall FSI beviljat undantag för luftfartygstyper som av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan upprätthålla denna hastighet Klass D. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna. Alla flygningar ska betjänas av flygkontrolltjänst. IFR-flygningar ska separeras från andra IFR-flygningar och erhålla trafikinformation avseende VFR-flygningar. VFR-flygningar ska erhålla trafikinformation avseende alla andra flygningar samt trafikrådgivning på begäran. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för samtliga flygningar. Klarering krävs för samtliga flygningar. För VFR flygningar enligt GAT gäller en fartbegränsning på 250 kt IAS under ft (3050 m AMSL) förutom i de fall FSI beviljat undantag för luftfartygstyper som av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan upprätthålla denna hastighet. T.B Klass E. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna. IFR-flygningar ska betjänas av flygkontrolltjänst och ska separeras från andra IFR-flygningar. Alla flygningar ska erhålla trafikinformation om det är möjligt. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för samtliga IFR flygningar. Klarering krävs för samtliga IFR flygningar. För samtliga flygningar enligt GAT gäller en fartbegränsning på 250 kt IAS under ft (3050 m AMSL) förutom i de fall FSI beviljat undantag för luftfartygstyper som av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan upprätthålla denna hastighet. T.B Klass F. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna. Alla IFR-flygningar ska erhålla flygrådgivningstjänst och alla flygningar ska erhålla flyginformationstjänst om sådan begärs. Krav på oavbruten radioförbindelse mellan luftfartyg och mark för IFR flygningar som nyttjar rådgivningstjänsten och samtliga IFR flygningar ska kunna upprätta radioförbindelse mellan luftfartyg och mark. För samtliga flygningar enligt GAT gäller en fartbegränsning på 250 kt IAS under ft (3050 m AMSL) förutom i de fall FSI beviljat undantag för luftfartygstyper som av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan upprätthålla denna hastighet. Klarering krävs inte. T.B Klass G. IFR- och VFR-flygningar är tillåtna och ska erhålla flyginformationstjänst om sådan begärs. Samtliga IFR flygningar ska kunna upprätta radioförbindelse mellan luftfartyg och mark. För samtliga flygningar enligt GAT gäller en fartbegränsning på 250 kt IAS under ft (3050 m AMSL) förutom i de fall FSI beviljat undantag för luftfartygstyper som av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan upprätthålla denna hastighet. Klarering krävs inte. Not. Grundkraven för flygning inom svenska luftrumsklasser framgår av AIP Sverige. T.B.1.53 Vid flygning på den flyghöjd som bildar gräns i höjdled mellan två ATS-luftrum som tillhör olika luftrumsklasser ska de trafikregler tillämpas, som gäller i den för VFR- Sida 8

9 flygning minst restriktiva av de båda luftrumsklasserna. Därvid gäller att klass A betraktas som den mest restriktiva och G som den minst restriktiva. Svensk luftrumsindelning T.B.1.61 Luftrummet över svenskt territorium och angränsande delar av internationellt vattenområde indelas i ansvarsområden och flyginformationsområden vilka framgår av bilaga TB-1. T.B.2 Ansvar Befälhavare T.B.2.1 Befälhavare är ansvarig för luftfartyget från den tidpunkt då det avlämnas av flygtekniker/-mekaniker till dess att det avlämnats till flygtekniker/-mekaniker efter flygning. T.B.2.3 Befälhavare ansvarar för att luftfartyget framförs enligt gällande trafikregler. Detta gäller oavsett om han eller hon själv manövrerar luftfartyget eller inte. Endast om säkerheten gör det absolut nödvändigt, får befälhavare bryta mot trafikreglerna. Besättning och passagerare T.B.2.11 Befälhavare är ansvarig för luftfartygets säkerhet under flygning. Besättning och passagerare ska efterkomma vad befälhavaren bestämmer för verksamheten och säkerheten ombord samt bistår vid behov denne vid nödsituation. T.B.2.13 Besättningsmedlem är skyldig att anmäla förhållanden som kan innebära inskränkning av tjänstbarheten eller på annat sätt påverka flygsäkerheten och chefs godkännande för genomförande av flygning. Uppkommer driftstörning, som kan påverka flygsäkerheten under den fortsatta flygningen, ska be rörda flygtrafiklednings- och flygstridsledningsenheter orienteras om driftstörningen. Åtgärder före flygning T.B.2.21 Innan en flygning påbörjas ska befälhavaren inhämta och noga ta del av tillgängliga upplysningar av betydelse för den avsedda flygningen. Förberedelser för flygning som avlägsnar sig från en flygplats närhet och för alla IFR-flygningar ska innefatta noggrann granskning av aktuella flygväderrapporter och prognoser. Hänsyn ska då tas till bränslebehov och till de alternativa åtgärder som behöver vidtas om flygningen inte kan fullföljas som planerat. Disciplinansvar och åtalsanmälan T.B.2.31 Föreskrifter om påföljd för överträdelse av dessa flygtrafikregler finns i Luftfartslagen (2010:500). T.B.3 Minimivärden för visuella väderförhållanden (VMC) T.B.3.1 Ett luftfartyg anses befinna sig i visuella väderförhållanden (VMC), om det framförs med flygsikt och avstånd till moln lika med eller högre än minimivärden i bilaga TB-2. Sida 9

10 T.B.4 Marschhöjder Allmänt T.B.4.1. Om annat inte har medgivits av FSI ska den marschhöjd, på vilken en flygning eller en del av en flygning utföras, uttryckas som: T.B flygnivå (FL), om flygningen utförs på eller över lägsta användbara flygnivå eller - där så är tillämpligt - över genomgångshöjden, samt T.B höjd över havet (QNH), om flygningen utförs under lägsta användbara flygnivå eller där så är tillämpligt på eller under genomgångshöjden. Tabell T.B.4.11 Med hänvisning till vad som föreskrivs för VFR-flygning i avsnitt T.C.6 samt för IFR- flygning i avsnitt T.D.2.2 och T.D.3.1 ska marschhöjder väljas i enlighet med bilaga TB-3. Samband mellan flygnivå och höjdmätarutslag T.B.4.21 Sambandet mellan flygnivåer och motsvarande utslag på höjdmätare, som har standardinställning (1013, 2 hpa) och som är kalibrerad i fot eller meter, framgår av bilaga TB-4. T.B.5 Rätt tid Samordnad världstid T.B.5.1 Om inte FSI meddelar annat ska samordnad världstid (UTC) användas vid flygning. Tiden ska uttryckas i timmar och minuter i det 24-timmarsdygn som börjar vid midnatt. Uppgift om rätt tid T.B.5.11 Uppgift om rätt tid ska inhämtas innan en flygning påbörjas och vid sådana andra tidpunkter under pågående flygning när så kan behövas. T.B.5.12 En Flygtrafikledningsenhet ska lämna rätt tid till en pilot som närmaste hel eller halv minut. Hel minut anges från 15 sekunder före hel minut till 14 sekunder efter hel minut. Halv minut anges från 15 sekunder efter hel minut till 16 sekunder före hel minut. T.B.5.13 När tid används i datalänkförbindelser ska den vara exakt inom en sekund av UTC. T.B.6 Sjukdom, uttröttning eller påverkan av psykoaktiva substanser T.B.6.1 Den som är påverkad av sjukdom eller uttröttning eller av någon psykiatrisk substans som kan inverka menligt på den mänskliga prestationsförmågan får inte tjänstgöra i en befattning av avgörande betydelse för flygsäkerheten. T.B.7 Brott mot luftfartygs säkerhet Allmänt T.B.7.1 Ett luftfartyg som utsätts för en brottslig handling mot dess säkerhet t.ex. kapning, sabotage och bombhot ska försöka meddela detta till vederbörande flygtrafikledningsenhet och lämna fakta av betydelse i samband härmed. Om möjligt ska luftfartyget meddela Sida 10

11 eventuella avvikelser från den gällande färdplanen som blivit nödvändiga på grund av omständigheterna. Om så sker kan flygtrafikledningen lämna företräde åt detta luftfartyg och se till att minsta möjliga konflikt med andra luftfartyg uppstår. Not 1. Vägledning att använda om brott mot luftfartygets säkerhet inträffar och luftfartyget inte kan underrätta någon flygtrafikledningsenhet om detta, finns i bilaga TB-5. Not 2. Ett luftfartyg som utsätts för en brottslig handling mot dess säkerhet och som är utrustat med SSR-transponder ska försöka ställa in mod A kod 7500 för att göra flygtrafikledningen uppmärksam på förhållandet, om inte det uppkomna läget är sådant att i stället kod 7700 bör väljas. T.B.8 Uppgift om turbulenskategori vid radioförbindelse T.B.8.1 Vid första radiokontakt med flygplatskontrollen eller enheten för flyginformation för flygplats före avgång samt vid första anrop efter frekvensskifte ska ett luftfartyg i turbulenskategori H (Heavy) lägga till ordet "HEAVY" omedelbart efter sin anropssignal. T.B.9 Rapportering av vulkanisk aska T.B.9.1 Vid flygningar där vulkanisk aska upptäcks ska detta rapporteras snarast efter landning till militär flygväderenhet. Sida 11

12 Bilaga TB-1 Principiell indelning av det svenska luftrummet Principiell indelning av det svenska luftrummet Noter. 1. Inom TIA och TIZ krävs färdplan och dubbelriktad radioförbindelse med ATS. 2. Inom luftrumsklass G krävs färdplan och dubbelriktad radioförbindelse med ATS över den högsta av: ft AMSL och ft GND, vid VFR-flygning under mörker samt vid IFR-flygning. 3. RÖNNE TMA: ft AMSL ft AMSL: Luftrumsklass D ft AMSL-FL 95: Luftrumsklass E 4. KASTRUP CTR (delvis belägen inom Sweden FIR, Malmö AOR) och Rönne CTR: Luftrumsklass D. 5. För VFR-flygning över FL 195 erfordras särskilt tillstånd från FSI Undersidan på SUECIA CTA är FL 125 i nordvästra delen av Sweden FIR över höglänt terräng. Ref MIL AIP ENR 1.2 mom 3 och sid. ENR Sida 12

13 Bilaga TB-2 Tabell över gränsvärden för VFR-flygning Tabell över gränsvärden för VFR-flygning (Ref. underavdelning B mom.t.b.1.) 1. Med undantag för vad som gäller för VFR-flygning i kontrollzon och för Speciell VFR-flygning, ska VFR-flygning utföras då visuella väderförhållanden (VMC) råder. (Jfr..B.1.11) 2. VFR-flygning inom svenskt område med militärt luftfartyg utförs med flygsikt och avstånd till moln som är lika med eller högre än de värden som anges i nedanstående tabell. (Jfr. RML- T.B.1.11) Not. Vid flygning inom andra länders områden kan vissa gränsvärden skilja sig från de nedan angivna. Höjd Luftrumsklass Flygsikt På eller över ft (3050m) AMSL. Under ft (3050 m) AMSL men över det högsta av 3000 ft (900 m)amsl eller 1000 ft (300 m) AGL, På eller under det högsta av ft (900 m) AMSL eller ft (300 m) AGL På eller under det högsta av 3000 ft(900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL Avstånd från moln Horisontellt Vertikalt A, B, C, D, E, F. G 8 km 1500 m 1000 ft/ (300 m) A, B, C, D, E, F. G 5 km 1500 m A, B, C, D, E 1000 ft / (300 m) 5 km m 1000 ft/(300 m) F and G 5 km 1) Fritt från moln och med sikt till marken (vattnet) 1) Flygning enligt VFR i okontrollerat luftrum får ske i flygsikt ner till 3000 m eller i flygplatsens närhet ner till m på följande villkor: Farten ska inte överstiga 140 kt IAS och den ska ge möjlighet för piloten att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kollision. Sannolikheten för konflikt med annan trafik ska vara låg, exempelvis i områden med liten trafikvolym eller vid bruksflyg på låga nivåer. Helikoptrar får i okontrollerat luftrum, enligt VFR, flyga i flygsikt ner till 800 m vid farter som ger adekvata möjligheter att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kollision. För helikopter i operationell flygtrafik (OAT) får flygsikten, och sikten vid underliggande mark eller vatten, inte understiga 500 m under dager och 3 km under mörker. (RML- T.C.1.31) För helikopter i operationell flygtrafik (OAT) får ovan angivna siktvärden underskridas i särskilda fall. (.C.1.33) Sida 13

14 Bilaga TB-3 Tabell över marschhöjder Tabell över marschhöjder Då trafikreglerna så föreskriver ska marschhöjderna vara följande: MAGNETISK FÄRDVINKEL o o IFR-flygning VFR-flygning IFR-flygning VFR-flygning 10 FLYGNIVÅER Not. Flyghöjder i fet kursiv stil avser RVSM-luftrum. Sida 14

15 Bilaga TB-4 Flygnivåer Flygnivå 0 är förlagd till den höjd där atmosfärtrycket är 1013, 2 hpa. Nedan anges sambandet mellan flygnivåer och motsvarande utslag på höjdmätare som är inställd på 1013, 2 hpa och som är kalibrerad i fot respektive meter. Uppgifterna i meter är ungefärliga. Flygnivå Fot Meter Flygnivå Fot Meter etc etc etc. Not. Flyghöjder i fet kursiv stil avser RVSM-luftrum. Sida 15

16 Bilaga TB-5 Förfarande vid brott mot luftfartygs säkerhet Förfarande vid brott mot luftfartygs säkerhet 1 Allmänt 1.1 Följande förfaranden är avsedda att tjäna som vägledning för luftfartyg när ett brott mot dess säkerhet inträffar och luftfartyget inte kan underrätta någon flygstridsledningsenhet eller flygtrafikledningsenhet om detta. Exempel på sådana brott är kapning, sabotage och bombhot. 2 Förfaranden 2.1 Om inte överväganden ombord på luftfartyget påbjuder annan åtgärd, bör befälhavaren försöka fortsätta flygningen på tilldelad färdlinje och på tilldelad marschhöjd åtminstone intill dess det är möjligt att underrätta ett ATS-organ om det inträffade eller intill dess att man kommer inom radars täckområde. 2.2 När ett luftfartyg som är utsatt för brottslig handling mot dess säkerhet tvingas avlägsna sig från sin tilldelade färdlinje eller sin tilldelade marschhöjd utan att kunna upprätta förbindelse på radiotelefoni med ATS, bör befälhavare när så är möjligt: Försöka CQ-utsända varningar på VHF nödfrekvens och andra tillämpliga frekvenser om inte överväganden ombord på luftfartyget påbjuder annat. Annan utrustning som exempelvis luftburen transponder, datalänk m.m. bör också användas när så är fördelaktigt och om omständigheterna så tillåter samt Fortsätta på en flyghöjd som skiljer sig från de marschhöjder som i normala fall används för IFR-flygning i området med ft (300 m) om högre än FL 290 eller med 500 ft (150 m) om lägre än FL 290. Not. Luftfartyg som blir prejat medan det är utsatt för brottslig handling mot dess säkerhet ska så långt möjligt eftersträva att följa föreskrifterna underavdelning J. Slut på Underavdelning B Sida 16

17 Underavdelning C - Visuellflygregler T.C.1 Minima för flygsikt och avstånd från moln Allmänt T.C.1.1 Vid VFR-flygning ska en pilot hålla sådan uppsikt att risk för kollision med annat luftfartyg eller hinder undviks. Gränsvärden för VFR under dager och mörker T.C.1.11 Med undantag för vad som anges i T.C T.C.1.33 och T.C.2 får VFR-flygning under dager utföras då visuella väderförhållanden (VMC) råder och i enlighet med gränsvärden som anges i bilaga TB-2. Särskilda minima för flygplan vid operationell flygtrafik (OAT) T.C.1.21 VFR-flygning under dager över land med flygplan i operationell flygtrafik (OAT), på eller under den högsta höjden av ft (900m) AMSL eller höjd och med indikerad fart M 0.6 (390 kt) (720 km/tim) eller lägre, får utföras med lägst 5 km flygsikt. Särskilda minima för helikopter vid operationell flygtrafik (OAT) T.C.1.31 Med undantag för vad som anges i T.C.1.33, får VFR-flygning med helikopter i operationell flygtrafik (OAT), som framförs med så låg fart att det finns god möjlighet att upptäcka annat luftfartyg eller hinder i tid för att undvika kollision, utföras med flygsikt understigande 3 km under dager och 8 km under mörker. Flygsikten och sikten vid underliggande mark eller vatten får dock inte understiga 500 m under dager och 3 km under mörker. T.C.1.33 För helikopter i operationell flygtrafik (OAT) som utför VFR-flygning får de värden som anges i T.C.1.31 underskridas efter godkännande av: T.C befälhavare vid räddningsuppdrag, T.C befälhavare vid hovring eller taxning inom start- och landningsplats eller T.C flygdivisionschef för flygning vid särskilt uppdrag. Väderminima för planering av VFR-flygning T.C.1.41 Vid planering av VFR-flygning ska följande minima tillämpas: T.C För flygplan: T.C Det prognosticerade vädret för den planerade flygvägen ska vara lika med eller bättre än ft (450 m) molntäckeshöjd och 5 km flygsikt. T.C Flygchefen får när taktiska skäl föreligger (OAT) godkänna väderminima som understiger de tillämpliga minimivärden för molnbas och sikt som anges i T.C T.C Väderprognosen för destinationsflygplatsen eller övergångspunkten till IFR ska vara giltig en timme före och efter den beräknade ankomsttiden. Sida 17

18 T.C För helikopter ska det prognosticera- de vädret för den planerade flygvägen motsvara de tillämpliga minimivärden för molnbas och sikt som anges i T.C T.C.2 Väderminima i kontrollzon VFR-flygning T.C.2.1 Om inte klarering erhållits för Speciell VFR-flygning, ska följande minima tillämpas för VFR-flygning i kontrollzon eller trafikzon, utöver vad som gäller för aktuell luftrumsklass enligt T.C.1: T.C molntäckeshöjden ska vara lägst ft (450 m) samt T.C sikten vid marken ska vara lägst 5 km. Speciell VFR-flygning T.C.2.11 Med undantag för vad som särskilt anges för operationell flygtrafik (OAT) enligt T.C.2.13 ska följande gälla för Speciell VFR-flygning i kontrollzon: T.C Sikten vid marken under dager får inte understiga 1500 m eller, för helikoptrar 800 m. Vid mörker får sikten inte understiga 5 km. T.C Fart högst 140 kt IAS. T.C Molntäckeshöjden får inte vara lägre än att flygningen på den tillämpliga minimiflyghöjden kan utföras fritt från moln och med sikt till marken eller vatten. Not 1 För att ATC ska kunna ge tillstånd för Speciell VFR i kontrollzon får molntäckeshöjden inte understiga 600 ft (180 m) under dager eller, 1100 ft (330 m) under mörker. T.C.2.13 Med undantag vad som anges i T.C och T.C gäller följande siktvärden för operationell flygtrafik (OAT). T.C Enmotoriga kolvmotorflygplan får framföras då flygsikten och sikten vid marken är minst 1,5 km under dager och 5 km under mörker. T.C Övriga flygplan får framföras då flygsikten och sikten vid marken är minst 3 km under dager och 5 km under mörker. T.C Helikopter får framföras då flygsikten och sikten vid marken är mindre än 1,5 km under dager och 3 km under mörker. Dock får den under dager framföras då flygsikten är minst 500 m om detta sker med så låg hastighet att det finns god möjlighet att upptäcka andra luftfartyg eller hinder i tid för att undvika kollision. T.C Under mörker får molntäckeshöjden inte vara lägre än ft (300 m) för flygplan samt 500 ft (150 m) för helikopter. Sida 18

19 T.C.3 VFR-flygning under mörker T.C.3.11 En flygning enligt VFR mörker ska ske på följande villkor: dubbelriktad radioförbindelse upprätthålls med flygtrafikledningstjänst, om en sådan finns tillgänglig sikt och avstånd till moln enligt tabell i bilaga TB-2, med följande undantag: 1. molntäckeshöjden ska inte understiga 1500 ft(450m), 2. De lägre värdena enligt 1) i tabell i TB-2 ska inte tillämpas förutom för helikoptrar i särskilda fall tex SAR eller brandbekämpning, 3. i luftrumsklasserna B, C, D, E, F och G på och under den högsta av 3000 ft (900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL ska piloten upprätthålla kontinuerlig sikt till marken (vattnet) 4. för helikoptrar i luftrumsklasserna F och G på och under den högsta av 3000 ft (900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL ska flygsikten inte understiga 3km, förutsatt att piloten håller kontinuerlig sikt till marken (vattnet) och vid farter som ger adekvata möjligheter att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kollision. Förutom då det är nödvändigt för start eller landning, eller då FSI medgivit särskilt tillstånd ska VFR under mörker ske på en flyghöjd som inte understiger; 1. över hög terräng ska flyghöjden vara minst 2000 ft (600 m) över det högsta hinder som är beläget inom 8 km från luftfartygets beräknade position. 2. Över andra områden än ovan ska flyghöjden vara minst 1000 ft (300 m) över det högsta hinder som är beläget inom 8 km från luftfartygets beräknade position. T.C.4 VFR-flygning över FL 195 T.C.4.1 Om inte FSI medger annat, får inte VFR- flygning utföras över FL 195 utan särskilt tillstånd av vederbörande stat. T.C.5 Lägsta tillåtna flyghöjd vid VFR Allmänt T.C.5.1 Med undantag för vad som särskilt anges för operationell flygtrafik (OAT) enligt T.C.5.11 får VFR-flygning inte utföras, utom när det är nödvändigt för start och landning eller efter FSI särskilda tillstånd, på lägre höjd än angiven nedan. T.C Över tätbebyggt område eller över större folksamling: 1000 ft (300 m) över högsta hinder inom en radie av 600 m från luftfartyget. T.C Över annat område: 500 ft (150 m) AGL, eller 500 ft (150 m) över det högsta hinder som är beläget inom en radie på 150 m från luftfartyget. Sida 19

20 Operationell flygtrafik (OAT) T.C.5.11 VFR-flygning för operationell flygtrafik (OAT) får inte utföras, utom då det är nödvändigt för start och landning eller vid lågflygning på lägre höjd än: för jetflygplan med underljudsfart ft (500 m) och ft (2 000 m) med tänd efterbrännkammare. T.C.6 Höjdmätarinställning och marschhöjd T.C.6.1 Om inte annat anges i klarering eller föreskrivs av FSI, ska sträckflygning under VFR på eller över lägsta användbara flygnivå eller där så är tillämpligt över genomgångshöjden ska den utföras med standardinställning av höjdmätaren (1013, 2 hpa) och på en flygnivå som bestäms av den magnetiska färdvinkeln enligt tillämplig tabell i underavdelning B bilagorna TB-3 och TB-4. T.C.7 Kontrollerad flygning T.C.7.1 Vid VFR-flygning ska luftfartyget följa föreskrifterna för kontrollerad flygning i underavdelning G: T.C inom luftrumsklass B, C eller D, T.C på och i närheten av kontrollerad flygplats, T.C vid Speciell VFR-flygning. Not. I närhet av kontrollerad flygplats, se avsnitt T.F.5.3. Sida 20

21 T.C.8 Radiopassning och positionsrapportering i fastställda områden eller längs fastställda flygvägar T.C.8.1 Om så föreskrivs av vederbörande stat ska ett luftfartyg, som utför VFR-flygning inom eller in i fastställda områden eller längs fastställda flygvägar utanför kontrollerat luftrum, passa angiven radiofrekvens och, om så krävs, lämna positionsrapport till den flygtrafikledningsenhet som utövar flyginformationstjänst. T.C. 8.2 I svenskt område ska luftfartyg som befinner sig i eller avser flyga in i en trafikinformationszon och/eller ett trafikinformationsområde upprätthålla dubbelriktad radioförbindelse med AFIS-enheten och rapportera avsedda manövrer. T.C.9 Övergång från VFR- till IFR- flygning T.C.9 Övergång från VFR- till IFR- flygning Allmänt T.C.9.1 Ett luftfartyg som utför VFR-flygning och önskar gå över till IFR-flygning ska: T.C om färdplan tidigare lämnats in, meddela de ändringar som behövs till den gällande färdplanen, eller T.C när så krävs enligt avsnitt T.E.1.4, lämna in färdplan till vederbörande flygtrafikledningsenhet och vid flygning inom kontrollerat luftrum inhämta klarering innan flygningen fortsätts enligt IFR. Instrumentinflygning vid militär flygplats T.C.9.11 Vid VFR-flygning med militärt luftfartyg innebär begäran om klarering för instrumentinflygning vid militär flygplats anmälan om övergång till IFR-flygning, om inte piloten avser och anmäler annat. Slut på Underavdelning C Sida 21

22 Underavdelning D - Instrumentflygregler T.D.1 Regler för all IFR-flygning Luftfartygs utrustning T.D.1.1 Luftfartyg ska vara utrustade med lämpliga instrument och med navigeringsutrustning som är anpassad till den flygväg eller flygverksamhet som ska följas. Tillämpning av IFR T.D.1.3 IFR ska tillämpas: T.D under instrumentväderförhållanden, T.D under visuella väderförhållanden på flyghöjd över FL 195 (5 950 m) STD samt T.D under visuella väderförhållanden på flyghöjd under FL 195 (5 950 m) STD då VFR- flygning inte får utföras enligt underavdelning C. Lägsta tillåtna flyghöjd T.D.1.11 IFR-flygning får inte utföras, utom då det är nödvändigt för start och landning, i operationell flygtrafik (OAT) då taktiska skäl föreligger enligt T.D T.D.1.33 eller vederbörande stat har lämnat särskilt tillstånd till det, på lägre flyghöjd än: T.D ft (600 m) över det högsta hindret beläget inom 4,5 nm (8 km) från luftfartygets beräknade position, om höjden av detta hinder överstiger ft (1 850 m) AMSL samt T.D ft (300 m) över det högsta hindret beläget inom 4,5 nm (8 km) från luftfartygets beräknade position, om höjden av detta hinder är lägre ft (1 850 m) AMSL eller lägre. T.D.1.13 Erhållna klareringar från flygtrafikledningsenhet eller anvisningar från flygstridsledningsenhet befriar inte befälhavare från ansvaret att försäkra sig om att föreskriven vertikal hinderfrihet föreligger, utom när flygningen radarleds av flygtrafikledning. Not. Vid radarledning av en IFR-flygning ansvarar radarflygledaren för att föreskriven vertikal hinderfrihet hela tiden föreligger till dess att luftfartyget når den plats där flygbesättningen återtar navigeringen. Lägsta tillåtna flyghöjd för viss operationell flygtrafik (OAT) T.D.1.21 Med beaktande av förutsättningar i T.D.1.25 då taktiskt skäl motiverar, får flygchef godkänna flygning på lägst 700 ft (200 m) över land och 300 ft (100 m) över hav, över det högsta hindret beläget inom 4,5 nm (8 km) från luftfartygets beräknade position. T.D.1.23 Med beaktande av förutsättningar i T.D.1.25 då taktiska skäl motiverar, får flygchef godkänna plané för luftfartyg under dager till lägst 700 ft (200 m) över land och 300 ft (100 m) över hav över det högsta hindret beläget inom 4,5 nm (8 km) från luftfartygets beräknade position. Avsikten med planén ska vara att nå visuella väderförhållanden för aktuell typ av luftfartyg (se bilaga TB-2) och övergå till VFR. Sida 22

23 Har inte visuella väderförhållanden erhållits över land eller hav på höjder angivna ovan ska stigning ske och flygningen fortsätta enligt IFR på flyghöjd i enlighet med T.D T.D T.D.1.25 Förutsättningar för tillämpning av T.D.1.21 och T.D.1.23 är: T.D Största tillåtna formation är grupp med fyra luftfartyg. T.D Luftfartyg ska vara utrustat med flygburen radar i funktion eller annan utrustning för noggrann positionsbestämning samt radarhöjdmätare. T.D Högsta indikerade fart är 390 kt (720 km/tim) under ft (300 m) flyghöjd. T.D Framförande under ft (300 m) flyghöjd ska ske på rakbana. T.D.1.27 Om färdvägen kan bestämmas med hjälp av luftfartygets radar får avståndet till högsta hinder begränsas till radarns halva spaningsområde i färdriktningen. T.D.1.29 Helikopter får, vid framförande i flygsikt som understiger VFR-kravet över hav och som utförs i moln eller utanför moln med sikt till vattnet, framföras på lägst 300 ft (90 m) höjd. T.D.1.31 Vid räddningsflygning eller då så krävs av taktiska skäl får helikopter med fungerande utrustning för noggrann positionsbestämning och radiohöjdmätning framföras enligt nedan. T.D Framföras över land på lägst 500 ft (150 m) över högsta hinder inom 3 nm (5 km). T.D Utföra plané över hav till lägst 150 ft (45 m) intill 3 nm (5 km) från fasta hinder. Plané får dock utföras till lägst 60 ft (20 m) vid räddningsuppdrag eller vid övning för sådan, med beaktande av kollisionsrisken med rörliga hinder. T.D.1.33 Helikopter utrustad enligt T.D.1.31 samt med fungerande radar får över vattenyta utföra plané eller framföras på lägst 60 ft (20 m) höjd och reducera farten till hovring. Då helikopter därutöver har anpassad styrautomat för plané, får sådan utföras till hovring över vattenytan. Vattenytan enligt ovan ska vara minst 2 nm (4 km) lång och 0,6 nm (1 km) bred i flygriktningen. T.D.1.35 Minsta avstånd till hinder i färdriktningen, i T.D.1.31 och T.D.1.33 angiven vattenyta, ska vara 0,6 nm (1 km). Vid långsam hovring mot hinder får minsta avstånd vara lika med radarns minsta upplösningsavstånd. Not. Vänern och Vättern jämställs med hav i T.D T.D Sida 23

24 Övergång från IFR-flygning till VFR-flygning T.D.1.41 Om ett luftfartyg som framförs enligt IFR avser att gå över till VFR-flygning och färdplan har tidigare lämnats in, ska en pilot: T.D meddela den berörda flygtrafikledningen att IFR-flygningen avslutas med frasen jag avslutar min IFR-färdplan. T.D dessutom meddela de ändringar som ska göras i den gällande färdplanen. T.D.1.43 Ett luftfartyg som under IFR-flygning flyger under eller möter visuella väderförhållanden, ska fortsätta att flyga enligt IFR, om det inte kan antas att flygningen under längre tid oavbrutet kan genomföras under visuella väderförhållanden och avsikten är att flyga enligt VFR. T.D.2 IFR-flygning inom kontrollerat luftrum Marschhöjd och höjdmätarinställning T.D.2.1 Om inte vederbörande flygtrafiktjänstmyndighet har föreskrivit annat, ska IFRflygning inom kontrollerat luftrum utföras som kontrollerad flygning och följa föreskrifterna i underavdelning G. T.D.2.3 Vid IFR flygning i kontrollerat luftrum på eller över lägsta användbara flygnivå, eller där så är tillämpligt, över genomgångshöjden ska den utföras med standardinställning av höjdmätaren (1013, 2 hpa) och på en flygnivå som bestäms av den magnetiska färdvinkeln enligt tillämplig tabell i underavdelning B bilagorna TB-3 och TB-4. Den överensstämmelse mellan flyghöjden och den magnetiska färdvinkeln som beskrivs i tabellen ska dock inte iakttas, om annat anges i tillämplig AIP eller i luftfartygets klarering. T.D.3 IFR-flygning utanför kontrollerat luftrum T.D.3.1 Marschhöjd och höjdmätarinställning Allmänt T.D IFR-flygning i planflykt utanför kontrollerat luftrum på eller över lägsta användbara flygnivå, eller där så är tillämpligt, över genomgångshöjden ska utföras med standardinställning av höjdmätaren (1013, 2 hpa) och på en flygnivå som bestäms av den magnetiska färdvinkeln enligt tillämplig tabell i underavdelning B bilagorna TB-3 och TB-4. Sida 24

25 Operationell flygtrafik (OAT) T.D.3.11 IFR-flygning som utförs i luftrumsklass G inom svenskt luftrum och inte leds av flygstridsledningsenhet (STRI) ska om möjligt radarföljas av flygtrafikledningsenhet. Piloten ska därvid anmäla sin flyghöjd. Kan inte radiokontakt upprättas med flygtrafikledningen, ska halvcirkelhöjd väljas enligt T.D.3.1. T.D.3.2 Radioförbindelse T.D Om så föreskrivs av tillämplig flygtrafikledningsmyndighet, ska ett luftfartyg som flyger enligt IFR inom eller in i angivna områden eller längs angivna flygvägar utanför kontrollerat luftrum: T.D passa angiven radiofrekvens och T.D upprätta dubbelriktad radioförbindelse, om så krävs, med den flygtrafikledningsenhet som utövar flyginformationstjänst. Not 1. Jämför med avsnitt T.G samt med avsnitt T.H.6.1 Not. 1. Not 2. Områden eller flygvägar för vilka radiopassning och positionsrapportering föreskrivs anges i tillämplig AIP. T.D.3.3 Positionsrapport T.D Ett luftfartyg ska lämna positions rapport för sådan IFR-flygning för vilken tillämplig flygtrafikledningsmyndighet föreskrivit att man ska: T.D lämna in färdplan samt T.D passa angiven radiofrekvens och, om så krävs, upprätta dubbelriktad radioförbindelse med den flygtrafikledningsenhet som utövar flyginformationstjänst, T.D Positionsrapport som avses ovan ska lämnas i enlighet med vad som anges i avsnitt T.H.4 för kontrollerad flygning. T.D I svenskt område ska luftfartyg som befinner sig i eller avser att flyga in i en trafikinformationszon och/eller ett trafikinformationsområde i förväg rapportera avsedda manövrer till AFIS-enheten. Not. Se avsnitt T.H.6.1 Not. 1. Slut på Underavdelning D Sida 25

26 Underavdelning E - Skydd av liv och egendom T.E.1 Manövrering av luftfartyg på vårdslöst eller hänsynslöst sätt T.E.1.1 Luftfartyg får inte manövreras på ett så vårdslöst eller hänsynslöst sätt att andras liv eller egendom utsätts för fara. Not. Detta gäller både i luften och på marken eller vattnet och innefattar även motorstart och reglering av motoreffekt. T.E.2 Lägsta tillåtna flyghöjd Allmänt T.E.2.1 Luftfartyg får inte framföras över ett tätbebyggt område eller en kärnkraftanläggning eller över en större folksamling på lägre flyghöjd än att det i händelse av nöd kan landa utan onödig fara för personer eller egendom på jordytan, utom när så är nödvändigt för start eller landning eller när lägre flyghöjd har godkänts för en flygnings genomförande. Not. Jämför T.C.5 minimiflyghöjd vid VFR-flygning och T.D.1.2 minimiflyghöjd vid IFRflygning. Operationell flygtrafik (OAT) T.E.2.11 Lågflygning och lågflygning med särskilt ändamål ska genomföras efter särskilt godkännande för flygning då tränings- och övningsändamål, trafik- och väderförhållanden eller uppdraget så kräver. Därvid ska om möjligt framförande av luftfartyg över områden enligt T.E.2.1 undvikas. Not. Beträffande planering och genomförande av lågflygning och lågflygning med särskilt ändamål se T.E.12. T.E.3 Flyghöjd och höjdmätarinställning T.E.3.1 Gemensamt för marschhöjder Not. Principerna för hur flygnivå (FL) eller höjd över havet (QNH) väljs på marschhöjd framgår av underavdelning T.B.4. Höjdmätarinställning och marschhöjder T.E Vid flygning på sträcka ska luftfartygs flyghöjd väljas och dess höjdmätare inställas enligt principerna för: T.E sträckflygning i enlighet med visuellflygreglerna (VFR) i avsnitt T.C.6.1. T.E sträckflygning i enlighet med instrumentflygreglerna (IFR) i avsnitten T.D.2 och T.D.3.1. Sida 26

27 T.E.3.3 Övriga höjder för luftfartyg i allmän flygtrafik (GAT) Måttenheter T.E Luftfartygs flyghöjd ska uttryckas i fot om inte annat framgår av bestämmelser utfärdade av vederbörande stat eller begärs av piloten. Not. Användning av måttenheter för operationell flygtrafik (OAT) framgår av T.E Start och landning T.E Med undantag för vad som anges i T.E T.E ska, vid framförande som allmän flygtrafik (GAT) i närheten av flygplats och inom terminalområde, ett luftfartygs flyghöjd uttryckas i: T.E höjd över havet (QNH), på eller under genomgångshöjden samt T.E flygnivå (FL), på eller över genomgångsnivån. T.E Vid passage genom genomgångsskiktet ska flyghöjden under plané uttryckas i höjd över havet (QNH) och under stigning i flygnivå (FL). Plané T.E Under plané till en flyghöjd på eller under genomgångsnivån får luftfartygets aktuella flyghöjd uttryckas i höjd över havet (QNH) även ovanför genomgångsnivån, om inte planflykt ovanför genomgångshöjden är meddelad eller förutsedd. Stigning T.E Under stigning till en flyghöjd ovanför genomgångshöjden får luftfartygets aktuella flyghöjd uttryckas i flygnivå (FL) även under genomgångshöjden, om ingen höjdbegränsning uttryckt i höjd över havet (QNH) är meddelad eller förutsedd. Föraren ska dock på begäran kunna uttrycka sin höjd flyghöjd över havet (QNH). Not. Moment T.E och T.E är svensk tillämpning av internationella föreskrifter i T.E T.E.3.4 Övriga höjder för luftfartyg i operationell flygtrafik (OAT) Måttenheter T.E Om inte annat medgivits av FSI ska ett luftfartygs flyghöjd uttryckas i fot. På särskild begäran av pilot får dock flyghöjden uttryckas i meter. Not. Medgivande från FSI kan avse generellt avsteg från T.E för viss typ av luftfartyg. Då så är fallet uttrycks flyghöjd i meter. T.E På flygplats med både civil och militär flygtrafik bör militära luftfartyg tillämpa QNH som tryckreferens vid användning av internationella måttsenheter (IU). Vid användning av metriska enheter bör tryckreferensen i samband med start och landning vara QFE. Start och landning T.E Med undantag för vad som anges i T.E T.E ska, vid framförande som operationell flygtrafik (OAT) i närheten av flygplats och inom terminalområde, ett luftfartygs flyghöjd uttryckas i: Sida 27

28 T.E höjd över flygplatsen (QFE) eller över havet (QNH) på eller under genomgångshöjden samt T.E meter standard (m STD) eller som flygnivå (FL) över genomgångsnivån. T.E Vid passage genom genomgångsskiktet under plané ska flyghöjden uttryckas i höjd över flygplatsen (QFE) eller över havet (QNH) och under stigning i meter standard (m STD) eller flygnivå (FL). Plané T.E Under plané till en flyghöjd på eller under genomgångshöjden, får luftfartygets aktuella flyghöjd uttryckas i höjd över flygplatsen (QFE) eller höjd över havet (QNH) även ovanför genomgångsnivån, om planflykt över genomgångshöjden inte är meddelad eller förutsedd. Piloten ska dock på begäran kunna uttrycka sin flyghöjd i meter standard (m STD) eller i flygnivå (FL). Stigning T.E Under stigning till en flyghöjd ovanför genomgångshöjden får flyghöjden uttryckas i meter standard (m STD) eller som flygnivå (FL) även under genomgångshöjden, om ingen höjdbegränsning uttryckt i höjd över flygplatsen (QFE) eller höjd över havet (QNH) är meddelad eller förutsedd. Piloten ska dock på begäran kunna uttrycka sin flyghöjd i höjd över flygplatsen (QFE) eller höjd över havet (QNH). Vid genomflygning av vissa områden T.E Vid genomflygning av kontrollzon, terminalområde, trafikinformationsområde eller trafikinformationszon på eller under genomgångshöjden ska flyghöjd uttryckas som höjd över havet (QNH). Vid samordning av flygtrafik T.E För samordning av flygtrafik på vissa flygplatser ska gemensamt värde för QNH användas i stället för QFE. Avsteg T.E Annan lufttrycksreferens får godkännas av flygdivisionschef då så erfordras t.ex. i form av måltryck vid skjutning mot markmål och gemensam lufttrycksreferens för jaktflygplan och målluftfartyg vid träning i luftstrid. T.E.4 Nedkastande och utspridning av föremål eller ämnen Allmänt T.E.4.1 Föremål eller ämnen som kan förorsaka skador, sjukdom eller olägenheter för människors hälsa får inte kastas, spridas eller släppas ut från ett luftfartyg. (GAT) Not. Detta förbud berör inte nedkastning av proviant och utrustning till nödställda, nedkastning av ballast i form av vatten eller fin sand, spridning av vatten eller andra släckmedel för brandbekämpning eller, i samband med landning, fällning från låg höjd av bogserlina. Sida 28

29 Nödfällning av yttre last T.E.4.11 Fällning av yttre last från balkar hos stridsflygplan i en nödsituation ska utföras med vederbörlig hänsyn till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa samt trafik. Not. Beträffande skjutning, bomb- och minfällning se T.E.13. Dumpning av bränsle T.E.4.21 Bränsle få dumpas ett luftfartyg endast när det är nödvändigt av flygsäkerhetsskäl. Befälhavaren ska dessförinnan anmäla till flygtrafikledningen att bränsledumpning måste utföras. Dumpningen ska utföras enligt anvisningar från flygtrafikledningen. Uppstår det en så trängande situation att bränsledumpning måste utföras omedelbart, ska flygtrafikledningen underrättas om dumpningen snarast i efterhand. T.E.5 Flygmålbogsering Allmänt T.E.5.1 Ett luftfartyg eller annat föremål får bogseras efter luftfartyg efter FSI godkännande och i enlighet med föreskrifter nedan. Not. FSI meddelar godkännande genom militärt luftfartsdokument och vid behov ytterligare bestämmelser. Väderförhållanden T.E.5.11 Flygmålbogsering ska ske under visuella väderförhållanden. Flygdivisionschef får godkänna avsteg vid bogsering till och från målbana. Radarföljning T.E.5.21 Flygmålbogsering ska om möjligt radarföljas. Flygvägar T.E.5.31 Start- och landningsriktningar samt flygvägar till och från skjutplats ska väljas med hänsyn till risker vid ofrivillig losskoppling eller nödfällning av bogsermålet. Information T.E.5.51 Flygbesättningar, som deltar i övning/skjutning mot bogserat mål, ska informeras om bogsermålens utseende och egenskaper samt hur bogsering utförs. T.E.6 Nödlandning och nödutsprång Förberedelser T.E.6.11 Före nödutsprång ska luftfartyget om möjligt riktas in på sådan kurs att dess nedslag beräknas ske utanför bebyggt område. Radiomeddelande T.E.6.21 Befälhavare i nöd ska ställa in transponderkod Före nödlandning eller nödutsprång ska, om möjligt, radiomeddelande lämnas med uppgift om läge och höjd. Information T.E.6.31 Efter nödlandning eller nödutsprång ska om möjligt flygtrafikledningen underrättas. Sida 29

30 T.E.7 Avancerad flygning Allmänt T.E.7.1 Avancerad flygning får inte utföras på ett sådant sätt att det kan uppstå fara för flygtrafiken. T.E.7.3 Om inte annat meddelas av FSI, ska avancerad flygning utföras som operationell flygtrafik (OAT). Godkännande T.E.7.11 Avancerad flygning får endast utföras av godkänd besättning och med luftfartyg som är certifierat för avancerade manövrer. T.E.7.23 Avancerad flygning ska normalt utföras med yttre referenser och under dager. T.E.7.25 Avancerad flygning utan yttre referenser och under mörker får endast utföras med luftfartyg vars instrumentering medger erforderlig kontroll av läget i höjd (tipp-) och rolled. T.E.7.27 Avancerad manöver ska vara avslutad på lägst: T.E referenser, ft (500 m) vid flygning med enskilt flygplan under dager och med yttre T.E ft (2 000 m) vid flygning med enskilt flygplan under mörker och utan yttre referenser, samt T.E ft (2 000 m) vid flygning i formation med jetflygplan. Angivna höjder avser lägsta höjd över eller minsta avstånd till hinder. Not 1. I samband med flyguppvisning kan lägre flyghöjder godkännas i enlighet med RML-D underavdelning I. T.E.7.31 Avancerad flygning inom kontrollerat luftrum får utföras efter ett tillstånd från vederbörande flygtrafiklednings- eller flygstridsledningsenhet. T.E.8 Formationsflygning Allmänt T.E.8.1 Formationsflygning ska utföras på ett sådant sätt att fara för flygtrafiken inte uppstår. Formationsledare T.E.8.21 Varje enhet i en formation ska ha en utsedd ledare, som är ansvarig för enhetens manövrering, navigering och radiotrafik, om inte annat bestämts. För formation med flera enheter ska en av dess ledare utses med övergripande ansvar för den sammansatta formationen. Start och landning i (sluten) formation T.E.8.31 Start och landning i (sluten) formation ska utföras med följande begränsningar: T.E flygplan i rote, där rotechefen använder banans läsida, Sida 30

31 T.E helikopter i högst division med åtta helikoptrar, T.E flygplan på bana fri från vattensamlingar, snöslask och med goda bromsvärden, T.E flygplan från bana med banbredd vid start om 24 m eller mer och vid landning om 35 m eller mer, T.E jetflygplan under start med högst 100 m inbördes avstånd. T.E.8.33 Vid utdragen start eller landning ska chef för flygplan med ett högre taktiskt nummer ansvara för separationen mellan flygplanen. Not 1. De minsta tillåtna avstånden mellan startande och landande luftfartyg vid flygplats framgår av T.F.8. Formationsflygning i kontrollerat luftrum T.E Formationen ska uppträda som en enhet avseende navigering och lägesrapportering. T.E Formationsledaren och befälhavare för enskilt luftfartyg i formationen ska ansvara för separationen mellan luftfartygen även vid övergångsperioder när luftfartygen manövreras för att skapa egen separation inom formationen och under samling och uppdelning. Mellanrum vid förlorad ögonkontakt T.E.8.51 Formationsmedlemmar eller enheter som förlorar ögonkontakt, under flygning då formationsledaren svarar för separationen mellan enheterna, ska skapa ett mellanrum mellan luftfartyg i höjd eller sida. Åtgärder vid förlorad ögonkontakt T.E.8.61 Befälhavare, utan höjd- eller längseparation enligt T.E.8.41 och som förlorar ögonkontakten med formationsledaren eller med ett luftfartyg med lägre taktiskt nummer, ska omedelbart meddela att ögonkontakten har förlorats. Därvid ska följande åtgärder inom formationen vidtas: T.E formationsledaren ska gå rakt ut och meddela aktuell kurs, T.E pilot som förlorat ögonkontakten ska svänga 30 grader åt den fria sidan och behålla den nya kursen i 30 sekunder samt T.E därefter ska piloten svänga tillbaka till formationschefens kurs och höjdseparation enligt T.E.8.41 skapas. T.E.8.63 Luftfartyg i radarkolonn och där en pilot har tappat radarkontakten, ska skapa höjdseparation direkt. Not. Vid händelser enligt T.E T.E.8.63 som sker i kontrollerat luftrum ska åtgärden anmälas av formationsledaren till aktuella flygtrafiklednings- och flygstridsledningsenheter, för att få ny klarering. Uppdelning av formation med hjälp av markbaserad radar T.E.8.71 Uppdelning av formation med hjälp av flygtrafiklednings- och flygstridsledningsenheter får ske enligt överenskomna procedurer. Sida 31

32 T.E.9 Obemannad friballong T.E.9.1 Obemannad friballong ska handhas på ett sådant sätt att riskerna för personer, egendom eller andra luftfartyg minskas så mycket som möjligt. T.E.10 Inskränkning i rätten till flygning Inom luftrum T.E.10.1 Inom ett luftrum där inskränkning i rätten till flygning har publicerats på föreskrivet sätt får flygning utföras bara på de villkor som gäller för luftrummet i fråga eller efter särskilt tillstånd från den ansvariga myndigheten. Inom område eller plats T.E Inom ett område eller på en plats där inskränkning i rätten till landning har publicerats på föreskrivet sätt får landning utföras bara på de villkor som gäller för området eller platsen i fråga eller efter särskilt tillstånd från ansvarig myndighet. Not 1. Permanenta inskränkningar i rätten till flygning eller landning enligt T.E.10 publiceras i AIP-SVERIGE eller AIP-SUP för allmän flygtrafik (GAT). Tillfälliga inskränkningar kan publiceras i NOTAM. Not 2. Inskränkningar gällande för operationell flygtrafik (OAT) publiceras enbart i MIL AIP och MIL NOTAM. T.E.11 Flygning med ljud- och överljudsfart Operationell flygtrafik (OAT) T.E.11.1 Lägsta tillåtna flyghöjd med ljud- och överljudsfart är: T.E FL 300 över land och kustområden samt T.E FL 165 över hav. T.E.11.2 Flygning med ljud- och överljudsfart ska godkännas av flygdivisionschef. T.E.11.3 Flygchef får för särskild övning godkänna lägre flyghöjd över hav än vad som anges i T.E dock lägst ft (300 m), under förutsättning att det område som kan beröras av stötvågor är fritt från fartyg, båtar och andra störkänsliga objekt. T.E.11.5 Vid flygning i ljud- och överljudsfart får flygplan inte passera annat luftfartyg närmare än 100 m. T.E.11.7 Pilot i insatsuppdrag får välja den fart som flygföretaget oundgängligen kräver. Not 1. Luftfartyg som utför allmän flygtrafik (GAT) får inte flyga i överljudsfart inom svenskt område utan särskilt medgivande. Not 2. Insatsuppdrag avser även flygföretag inom ramen för insatsberedskap av svenskt område. Sida 32

33 T.E.12 Flygning på låg höjd Tillämpning T.E.12.1 Föreliggande föreskrifter om planering och genomförande av operationell flygtrafik (OAT) på låg höjd. Not. Definitioner framgår av RML-B. Allmänt T.E Flygoperatör ska, i Flygoperationell Manual (FOM), säkerställa att erforderliga procedurer utvecklas och instruktioner anges för genomförande av säker flygning på låg höjd. T.E Vid flygning intill pälsdjurs- och fjäderfäfarmar, utom i samband med start och landning, ska ett område med 1,1 nm (2 km radie) och höjdgräns ft (500 m) GND undvikas. Dock ska vissa i MIL NOTAM angivna farmar med särskild symbol undvikas upp till ft (2 000 m) GND med radie 3 nm (5km). Not. Beträffande pälsdjursfarmar tillämpas dessa restriktioner endast under tidsperioden 1 mars--30 juni. Farmarnas läge och karaktär framgår av godkända flygkartor, visuella landningskartor, MIL NOTAM samt särskilda lokala anvisningar. T.E Vid flygning intill ljusfyrar för sjöfarten ska lägsta flyghöjd vara 300 ft/100 m GND. T.E Flygning med enmotoriga kolvmotorflygplan eller helikopter över motorprovplats på lägre höjder än 150 ft/50 m GND ska undvikas. Not. Motorprovplatser finns markerade på militära landningskartor. Vädergränser T.E Flygning på låg höjd ska genomföras under VFR och i visuella väderförhållanden enligt T.C-1. Lågflygområden T.E Flygoperatör ska följa upp alla flyghinder och bullerkänsliga områden inom egna övningssektorer, som ska markeras på godkända flygkartor för lågflygning. T.E Samråd ska ske med vederbörande länsstyrelse rörande lokaliseringen och tidsförläggningen av omfattande lågflygverksamhet vid stora övningar t.ex. förbandsövningar. Allmänheten ska orienteras genom massmedia om förestående övningsverksamhet på låg höjd. Not. Annonsering, information till press och radio m.m. ombesörjs av för övningsplanering ansvarig chef. Sida 33

34 Lägsta flyghöjd vid lågflygning T.E Med undantag för insatsuppdrag, väderflygning och flyguppvisning/förevisning gäller vid flygning med jetflygplan följande begränsningar: Område Tid Lägsta flyghöjd 1 Sept - maj 100 m/300 ft a 1+2 b Juni - aug 100 m/300 ft c 3 Hela året 400 m/1 300 ft a. Lägre flyghöjd i närhet av skjutplats får godkännas av flygdivisionschef om taktisk uppläggning så kräver. Lägre flyghöjd vid taktisk lågflygning ska godkännas av flygchef. b. Med undantag från Vänern och Vättern. c. Se a. ovan T.E Område 1 är uppdelat på tre delar (a - c) med följande begränsningslinjer: T.E Område1a: N E längs med kusten 2 nm utanför baslinjerna till N E N E N E N E N E, T.E Område 1b: N E - utmed territorialgränsen till N E N E utmed södra Vänerstranden till N E N E utmed västra Vätterstranden till N E N E N E N E N E N E N E utmed linjen 4 km utanför baslinjerna (resp. territorialgränsen i Öresund) till N E samt T.E Område 1c: N E N E N E N E N E N E N E utmed östra Vätterstranden till N E. T.E Område 3 har följande begränsningslinjer: N E - utmed territorialgränsen till N E N E N E N E N E N E N E N E N E N E N E. T.E Område 2 omfattar de övriga delar av landet ut till territorialgränsen som inte ingår i område 1 med undantag för Vänern och Vättern. Sida 34

35 Lågflygning med särskilt ändamål T.E Med T.E T.E som förutsättning får då tränings- och övningsändamål eller uppdraget så kräver, lågflygning godkännas enligt följande: T.E Med jetflygplan (skol- och stridsflygplan) över land: T.E dager lägst 150 ft (50 m), under särskilt godkända planlagda moment lägst 100 ft (30 m) samt T.E mörker lägst 700 ft (200 m). T.E Med jetflygplan (skol- och stridsflygplan) över hav (Vänern och Vättern jämställs med hav): T.E dager lägst 70 ft (20 m), samt T.E mörker lägst 300 ft (100 m). T.E Med enmotoriga kolvmotorflygplan: T.E lägst 150 ft (50 m) samt T.E på lägre höjd än 150 ft (50 m) efter flygdivisionschefs godkännande, då träningsändamål eller uppdraget så kräver. T.E Med helikopter: T.E lägsta höjd över och minsta avstånd till hinder är 20 ft (5 m), T.E på lägre höjd än 20 ft (5 m) efter flygchefs godkännande, då träningsändamål eller uppdraget vid taktisk lågflygning kräver samt T.E flygning under flyghinder, efter flygchefs godkännande. T.E Under insatsuppdrag får befälhavare välja den höjd som krävs för att utföra flygföretaget. Not. Insatsuppdrag avser även flygföretag inom ramen för incidentberedskap av svenskt område. Sida 35

36 T.E.13 Skjutning, bomb- och minfällning Målplatser T.E.13.1 Skjutning inkluderande torpedskjutning, bombfällning inkluderande sjunkbombfällning och minfällning ska bara utföras på målplatser som godkänts av flygoperatören. T.E.13.3 Flygoperatör ska i målreglemente (motsv.) för godkända permanenta målplatser publicera deras anläggningar, skydds- och mätanordningar samt riskområde- och riskzoner för vägledning personal som deltar i verksamheter enligt T.E Planering T.E Flygoperationell verksamhet med robotar, raketer, bomber, minor eller torpeder ska, om möjligt, planeras och utföras så att eventuell vådafällning (skjutning) inte medför skadegörelse. Landning med laddat luftfartyg T.E Pilot som landar med laddat luftfartyg ska anmäla typ av och verkligt eller beräknat antal kvarvarande vapenlast till flygplatskontrollenhet eller flyginformationsenhet på landningsflygplatsen. T.E.14 Luftlandsättning av personal och materiel Särskilda föreskrifter T.E För fallskärmshopp som inte företas i nödläge, samt för all luftlandsättning med fallskärm av personal och materiel, ska föreskrifter i RML V-9 följas. Operationella bestämmelser för fällningsflygningar T.E Operationella bestämmelser för flygning vid luftlandsättning ska framgå av flygoperationell manual FOM, och ledning av fallskärmstjänst (LFSK) respektive flyghandbok (AFM, SFI motsv.). T.E Luftfartygstyper som är godkända för luftlandsättning ska framgå av flygoperationell manual FOM. Slut på Underavdelning E Sida 36

37 Underavdelning F - Undvikande av kollision Not 1. För att undvika kollision är det av största vikt att noggrann utkik hålls ombord på luftfartyg under flygning, oavsett om VFR- eller IFR-flygning utförs och oavsett inom vilken luftrumsklass flygningen utförs, samt vid framförande på marken eller på vattnet. T.F.1 Närhet till andra luftfartyg Allmänt T.F.1.1 Ett luftfartyg får inte avsiktligt framföras så nära andra luftfartyg att det kan uppstå en risk för kollision eller att besättning och passagerare i annat luftfartyg kan antas att befara en risk för kollision. Samlings- och anfallsmanöver T.F.1.11 Befälhavare får inte, utan godkännande, ansluta till och flyga i formation eller utföra samlings- eller anfallsmanöver mot annat luftfartyg. Träning i luftstrid T.F.1.21 Operationella bestämmelser för träning i luftstrid ska framgå av flygoperationell manual FOM T.F.2 Väjningsskyldighet Allmänt T.F.2.1 Det luftfartyg som inte är skyldigt att väja för annat luftfartyg ska behålla sin kurs och hastighet. Inget i dessa föreskrifter fråntar befälhavare ansvaret att vidta sådana åtgärder som bäst tjänar till att undvika kollision. Detta innefattar även sådan undanmanöver som utförs på grundval av en indikation från flygburet kollisionsavvärjande system, s.k. ACAS-utrustning. T.F.2.3 Det luftfartyg, som enligt följande regler är skyldigt att väja för ett annat luftfartyg, ska undvika att passera över, under eller framför det andra luftfartyget, om det inte kan ske på säkert avstånd och med hänsyn till effekten av ändvirvlar. Träning i luftstrid T.F.2.11 Vid träning i luftstrid inom avdelat luftrum, där verksamheten grundas och godkänns på taktiska förutsättningar, tillämpas inte väjningsreglerna i T.F T.F.2.41 mellan i luftstriden ingående luftfartyg. Möte på motsatta kurser T.F.2.21 Med undantag för vad som anges i T.F.2.31 ska, när två luftfartyg eller enheter i formation möts på rakt motsatta eller nästan rakt motsatta kurser och det är risk för kollision, båda luftfartygen eller enheterna i formationen ändra sin kurs åt höger. Luftfartyg på skärande kurser T.F.2.31 När två luftfartyg på samma eller nästan samma flyghöjd håller kurser som skär varandra, ska det luftfartyg väja som har det andra på sin högra sida. Från detta gäller dock följande undantag: T.F motordrivna luftfartyg som är tyngre än luften ska väja för luftskepp, segelflygplan och ballonger, Sida 37

38 T.F luftskepp ska väja för segelflygplan och ballonger, T.F segelflygplan ska väja för ballonger, T.F motordrivna luftfartyg ska väja för ett luftfartyg som observeras bogsera ett annat luftfartyg eller ett föremål, T.F enskilt militärt luftfartyg håller undan för formationsenheter samt T.F militära flygplan håller undan för helikoptrar. T.F.2.33 Flygning med jetflygplan i närheten av helikopter eller kolvmotorflygplan ska ske på sådant sätt att dessa inte berörs av jetstråle eller ändvirvlar. T.F.2.35 Ett motorsegelflygplan med motorn igång har väjningsplikt enligt T.F och T.F Ett motorsegelflygplan utan motorn igång har väjningsplikt enligt T.F T.F.2.37 Hängglidare och flygskärmar jämställs i väjningshänseende med segelflygplan. Om hängglidaren eller flygskärmen är försedd med framdrivningsanordning jämställs den dock med ett ultralätt flygplan och har väjningsplikt enligt T.F Upphinnande T.F.2.41 Ett luftfartyg (A) anses vara upphinnande när det bakifrån närmar sig ett annat luftfartyg (B) längs en linje, som bildar mindre än 70 graders vinkel med symmetriplanet genom B:s längdaxel. A befinner sig då i ett sådant läge i förhållande till B, att man under mörker från A inte kan se någotdera av B:s vänstra eller högra navigationsljus. Luftfartyg A ska, oavsett om det befinner sig i stigning, nedgång eller planflykt, väja för B genom att ändra sin kurs åt höger. Senare inträffad förändring i luftfartygens inbördes lägen fritar inte A från denna skyldighet förrän det är helt förbi och klart från B. Landning T.F.2.51 Ett luftfartyg som befinner sig i luften eller i verksamhet på marken eller vattnet ska väja för luftfartyg, som landar eller är i slutskedet av en inflygning för landning. T.F.2.53 När två eller flera luftfartyg som är tyngre än luften närmar sig en flygplats för att landa, ska luftfartyg på högre flyghöjd väja för luftfartyg på lägre flyghöjd. Luftfartyget som är på lägre flyg höjd får dock inte flyga in framför eller passera förbi ett luftfartyg som är i slutskedet av en inflygning för landning. Motordrivna luftfartyg som är tyngre än luften ska dock alltid väja för segelflygplan. Nödlandning T.F.2.61 Ett luftfartyg, där befälhavaren är medveten om att ett annat är tvingat att landa, håller undan för detta luftfartyg. Sida 38

39 Start T.F.2.71 Ett luftfartyg får inte starta förrän befälhavaren bedömer att det inte finns någon risk för kollision med andra luftfartyg eller med fordon samt, om flygplatsen är kontrollerad, startklarering erhållits. Taxning T.F.2.81 Om det finns risk för kollision mellan luftfartyg som taxar på en flygplats färdområde, gäller följande: T.F När två luftfartyg möts på rakt motsatta eller nästan rakt motsatta kurser ska bägge luftfartygen stanna eller, om så är möjligt, ändra sin kurs åt höger så att ett betryggande avstånd hålls mellan dem. T.F När två luftfartyg håller kurser som skär varandra, ska det luftfartyg väja som har det andra på sin högra sida. T.F Ett luftfartyg som hinns upp av ett annat luftfartyg är inte väjningsskyldigt. Det upphinnande luftfartyg ska hålla säkert avstånd till det upphunna luftfartyget. Not. Vad som avses med "upphinnande luftfartyg" framgår av T.F T.F.2.83 Om inte annat medgivits av flygplatskontrollen, ska ett luftfartyg som taxar på manöverområdet stanna och vänta vid varje väntplats. Luftfartyget får inte fortsätta taxa förrän flygplatskontrollen medgivit det, eller om flygplatskontroll inte är i tjänst piloten bedömer att så kan ske utan fara. T.F.2.85 Ett luftfartyg som taxar på manöverområdet ska stanna och vänta vid varje tänt stoppljus och får fortsätta taxa när stoppljuset släcks. T.F.2.87 Ett luftfartyg som taxar på manöverområde ska väja för luftfartyg som startar eller strax ska starta, eller landar eller befinner sig i slutskedet av en inflygning för landning. Not. Pilots ansvar i T.F T.F.2.87 gäller även annan besättningsmedlem som har särskild behörighet att taxa ett luftfartyg. T.F.3 Ljus som ska föras av luftfartyg Kollisionsvarningsljus T.F.3.1 Med undantag för vad som anges i T.F T.F.3.39 ska ett luftfartyg under tiden någon motor är igång föra kollisionsvarningsljus avsedda att fästa uppmärksamheten på luftfartyget. Not 1. I T.F.3.1 lydelse anses som motor även vara hjälpkraftaggregat i luftfartyg (APU). Navigationsljus T.F.3.11 Med undantag för vad som anges i T.F ska ett luftfartyg i verksamhet, under perioden mellan solnedgång och soluppgång samt i övrigt när förhållandena så kräver, föra navigationsljus. Dessa ljus ska föras förutom ljus enligt T.F.3.1 och är avsedda att för en betraktare ange luftfartygets relativa färdväg. Andra ljus, som kan förväxlas med dessa, får inte föras. Sida 39

40 Not. I T.F.3.11 lydelse anses ett luftfartyg vara i verksamhet när det på färdområdet taxar eller bogseras eller när det tillfälligt stannas under taxning eller bogsering. T.F.3.13 När kollisionsvarningsljus förs ska navigationsljus vara inställda på fast sken. Landningsstrålkastare T.F.3.21 Med undantag för vad som anges i T.F T.F.3.39 ska luftfartyget föra taxningsljus vid taxning på färdområde och landningsstrålkastare vid flygning när landställ är utfällt. Not. För luftfartyg som saknar särskilda taxningsljus används landningsstrålkastare i stället. Avsteg vid operationell flygtrafik (OAT) T.F.3.31 Flygchef får godkänna avsteg från T.F.3.1 och T.F.3.21 vid särskild flygträning för operationell flygtrafik (OAT). T.F.3.33 Flygchef får därutöver godkänna avsteg från T.F.3.1--T.F.3.11 vid särskild flygövningsverksamhet för operationell flygtrafik (OAT) i avdelat luftrum och som är övervakat av flygstridsledning eller flygtrafikledning. Sådana avsteg ska meddelas på NOTAM/MIL NOTAM. T.F.3.35 Flygoperatör ska i flygoperationell manual (FOM) fastställa procedurer för flygning med hjälpmedel för mörkerseende (NVD). T.F.3.37 En pilot får slå av eller minska ljusstyrkan på varje blinkande ljus eller landningsstrålkastare, som är anbringat för att uppfylla kraven i T.F.3.1, T.F.3.11 och T.F.3.21 om detta ljus: T.F inverkar ogynnsamt på ett nöjaktigt utförande av hans/hennes åligganden, eller T.F utsätter personer utanför luftfartyget för farlig eller besvärande bländning, eller T.F troligen skulle komma att medföra någon av ovanstående olägenheter. T.F.4 Sluten instrumentflygning Allmänt T.F.4.1 Sluten instrumentflygning, vid vilken pilotens synfält avsiktligt har begränsats genom särskilda anordningar i luftfartyget, får utföras endast då säkerhetspersonal deltar i övningen med uppgift att hålla uppsikt utåt och ge instrumentflygande pilot erforderliga direktiv med hänsyn till flygsäkerheten. Luftfartygets ska vara försett med dubbelkommando. Erforderliga procedurer ska framgå av flygoperationell manual (FOM). Sida 40

41 T.F.5 Manövrering på eller i närheten av flygplats Allmänt T.F.5.1 Luftfartyg som framförs på eller i närheten av en flygplats ska: T.F hålla noggrann utkik efter annan flygplatstrafik, så att risk för kollision inte uppstår, T.F följa eller helt undvika de trafikvarv som utförs av andra luftfartyg, T.F utföra alla svängar åt vänster efter start och vid inflygning till landning, om inte vederbörande flygkontrollenhet medger annat eller annat publicerats i AIP (se T.F.5.11), samt T.F starta och landa mot vinden, om inte en annan riktning är att föredra av med hänsyn till säkerhet, bansystemets utformning, väder- och ljusförhållanden, fågelförekomst, omgivande miljö eller till övrig flygtrafik. Not 1. Beträffande kontrollerad flygplats, se även avsnitten T.H.1.1, T.H.1.4 och T.H.5.1. Not 2. Ytterligare föreskrifter kan tillämpas för trafikzon (ATZ). Not 3. Efter en pilots begäran, kan flygtrafikledningen lämna tillstånd för att använda annan bana än den gällande, om trafikförhållandena medger detta. Vid flygplats med AFIS eller MIF T.F.5.11 Efter start från och vid inflygning för landning vid flygplats där flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) eller militär flyginformationstjänst för flygplats (MIF) utövas får luftfartyg svänga åt höger, om det kan ske utan fara för övrig flygtrafik och sedan avsikten att svänga åt höger har meddelats till AFIS-enheten respektive MIF- enheten. I närheten av en flygplats T.F.5.21 Ett luftfartyg anses vara i närheten av en flygplats, när det flyger i och angör eller lämnar flygplatsens trafikvarv. Vid en okontrollerad flygplats T.F.5.31 Flygning som operationell flygtrafik (OAT) närmare okontrollerad flygplats än 5 km på lägre höjd än ft (500 m) GND bör undvikas utom i samband med luftfartygets start eller landning. T.F.5.33 Ett flygradioutrustat luftfartyg som framförs på eller nära en okontrollerad flygplats ska tillämpa nedanstående förfaranden. T.F Om en flygtrafikledningsenhet finns vid flygplatsen men vid tillfället är stängd: Passa flygtrafikledningsenhetens publicerade radiofrekvens. Om det framgår av radiotrafik att flygtrafikledningsenheten öppnar, ska luftfartyget snarast upprätta förbindelse med denna, anmäla sin position och, om flygplatskontrolltjänst utövas, begära klarering för fortsatt flygning. Sida 41

42 T.F Om flygtrafikledningstjänst saknas vid flygplatsen: Passa flygplatsens publicerade radiofrekvens, om sådan finns, annars frekvensen 123,450 MHz. T.F Vid lämpliga tillfällen i luften och på marken blindsända sådana korta upplysningar som kan vara till ledning för andra luftfartyg för att undvika kollision, exempelvis om position, flyghöjd och avsikt. Väntläge för VFR-trafik T.F.5.41 I ett publicerat väntläge för VFR-trafik i en kontrollzon för civil flygplats eller trafikinformationszon får väntande luftfartygs indikerade hastighet inte överskrida 140 kt/260 km/tim. Kan denna hastighetsbegränsning inte följas, ska detta snarast anmälas till flygtrafikledningen. Om inte annat anges, ska väntning ske i enlighet med symbol på inflygningskarta. Not. I ett publicerat väntläget för VFR-trafik vid en öppen militär flygplats bör pilot anpassa hastigheten på lämpligaste sätt. T.F.6 Luftfartygs framförande på vattnet T.F.6.1 För luftfartygs framförande på vattnet gäller i tillämpliga delar sjötrafikförordningen (1986:300), Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjövägsregler. (TSFS 2009:44), med ändringar. Dessutom kan det finnas lokala föreskrifter som meddelats av Sjöfartsverket eller av annan myndighet. T.F.7 Hastighetsbegränsning Allmän flygtrafik (GAT) T.F.7.1 Om inte FSI har medgivit annat enligt T.F T.F.7.15, får ett luftfartyg på flyghöjd lägre än FL 100 inte framföras med högre indikerad hastighet än 250 kt vid: T.F IFR-flygning inom luftrumsklass D, E, F eller G samt T.F VFR-flygning inom luftrumsklass C, D, E, F eller G. T.F.7.3 FSI får medge att en särskild hastighetsbegränsning ska gälla inom ett fastställt område eller för specifik luftfartygstyp. Operationell flygtrafik (OAT) T.F.7.11 Om inte FSI har beslutat annat, får ett luftfartyg i operationell flygtrafik (OAT) på flyghöjd lägre än FL 100 framföras med högre indikerad hastighet än 250 knop vid: T.F IFR-flygning inom luftrumsklass D, E, F eller G samt T.F VFR-flygning inom luftrumsklass C, D, E, F eller G. Not. Jämför med avsnitt T.B Sida 42

43 T.F.7.13 FSI får medge att en särskild hastighetsbegränsning ska gälla inom ett fastställt område. T.F.7.15 Om inte FSI medgivit annat ska, vid framförande av militärt flygplan i terminalområde (luftrumsklass C) med avsikt att landa vid svensk militär flygplats, indikerad hastighet normalt vara 300 kt (550 km/tim) för strids- och jetskolflygplan. För övriga typer av luftfartyg ska hastigheter enligt respektive flyghandbok (AFM, SFI motsv.) tillämpas. Not 1. Flygtrafikledningen kan ge klarering för annan indikerad hastighet. Not 2. Indikerade hastigheter enligt T.F.7.15 behålls, om det anses var lämpligt, tills slutlig inflygning för landning inleds. Not 3. Vid flygning i ett terminalområde för landning på andra flygplatser än de angivna i T.F.7.15, tillämpas om möjligt hastighetsbegränsningarna enligt detta moment. T.F.8 Start och landning Tillämpning T.F.8.1 Föreskrifterna i T.F T.F nedan ska tillämpas för operationell flygtrafik (OAT) i samband med start och landning på svenska militära flygplatser. T.F.8.3 En militär flygoperatör bör i tillämpliga fall följa i T.F.8.1 angivna föreskrifter även för operationell flygtrafik (OAT) vid andra flygplatser samt för allmän flygtrafik (GAT). Uppställning för start T.F.8.21 På kontrollerad flygplats regleras trafiken inom manöverområdet av flygtrafikledningen och i övrigt enligt flygplatschefs bestämmande. T.F.8.23 När start eller landning är aktuell ska luftfartyg, fordon eller materiel inte ställas upp närmare bana än 50 m vid militär banklass 1 och 30 m vid militär banklass 2. Om förhållandena så kräver får flygchef för viss verksamhet t.ex. vid flygning enbart med helikopter tillåta uppställning närmare bana eller landningsstråk, varvid hänsyn ska tas till deras längd och bredd samt luftfartygens storlek och prestanda. Anmälan samt klarering efter landning T.F.8.41 Vid start och landning i mörker eller då ett luftfartyg av annan orsak t.ex. väderförhållanden och terränghinder, inte kan observeras av flygplatskontrollen, ska pilot anmäla när luftfartyget rullar vid start och när bana eller landningsstråk lämnas efter landning. T.F.8.43 Om ett luftfartyg vid en kontrollerad flygplats avser att lämna banan före banslutet, ska klarering inhämtas från flygplatskontrollen. Taxning samt hovring T.F.8.51 Jetflygplan och helikopter ska framföras för egen motor av godkänd pilot. T.F.8.52 Enmotoriga kolvmotorflygplan ska framföras för egen motor av godkänd pilot eller av personal med speciellt tillstånd. Sida 43

44 T.F.8.53 Luftfartyg ska framföras så att skador inte uppstår på grund av jetstråle eller propellervind. Mellanrummet vid taxning bakom luftfartyg med motor igång ska inte vara mindre än 100 m. Vid taxning till och från parkeringsplats samt vid uppställning till start får mellanrummet vara mindre. T.F.8.54 Pilot i parkerat flygplan med motor igång ska, om möjligt, hålla uppsikt bakåt och ska hålla lågt motorpådrag när personer, fordon eller luftfartyg passerar bakom. T.F.8.55 Det horisontella avståndet från helikopter under hovring till annat luftfartyg eller fordon ska inte vara mindre än: T.F För lätt/medeltung helikopter: en rotordiameter räknat från rotorperiferin. T.F För tung helikopter: dubbla rotordiametern. Vid taxning får detta avstånd minskas till 10 m. T.F.8.56 Avståndet till fasta föremål ska inte vara mindre än 5 m. Detta avstånd får underskridas i följande fall: T.F Då en helikopter startar eller landar på särskilt markerad uppställningsplats, T.F Då en helikopter dirigeras från marken eller från fartygsdäck (motsv.) av utbildad personal samt T.F Vid räddningsuppdrag eller träning för sådant uppdrag. T.F.8.57 Avståndet till flygplan, fordon eller annan störkänslig materiel i T.F.8.55 och T.F.8.56 ska dock alltid vara sådant att inte skador riskeras genom rotorvind, uppvirvlande sand m.m. T.F.8.58 Vid markkörning på sandade banor och flygplanvägar ska, för att hindra skador av uppblåsande sand, följande tillämpas: T.F häftiga eller stora motorpådrag ska undvikas, T.F avståndet till framförvarande luftfartyg med motor igång ska minst vara 200 m samt T.F avståndet från väntplats före start till bana ska minst vara 50 m (jfr. T.F.8.23). Start T.F.8.61 Fastställda operationella startminima för godkända svenska militära flygplatser ska publiceras i MIL AIP. T.F.8.63 För flygplats som saknar fastställda operativa startminima ska gäller följande: T.F Startminima för flygplan: bansynvidd ska inte vara lägre än m. T.F Startminima för helikopter: Sida 44

45 T.F flygsikten i startriktningen vid visuella väderförhållanden under dager ska inte vara lägre än 500 m och under mörker inte vara lägre än 3 km, samt T.F flygsikten i startriktningen vid instrumentväderförhållanden ska inte vara lägre än 100 m. T.F.8.65 Tillägg till värden i T.F ska göras i förekommande fall för: T.F aktuell luftfartygstyp, enligt flyghandbok (AFM, SFI motsv.), T.F pilots utbildningsståndpunkt, enligt respektive utbildningsreglemente samt T.F pilots flygtrim, enligt flygdivisionschefs bestämmande. T.F.8.67 Värden i T.F får underskridas: T.F vid incident- och räddningsuppdrag samt T.F efter godkännande av flygdivisionschef vid annat särskilt uppdrag. Mellanrum vid start T.F.8.71 Om inte FSI medger annat får start efter startande luftfartyg av samma kategori enligt nedan, utföras när mellanrummet mellan luftfartygen är lika med eller större än: T.F transportflygplan - banan fri, T.F övriga flygplan m samt T.F helikoptrar - 50 m. Not. Risk för kvarliggande änd- eller rotorturbulens kan kräva större mellanrum. T.F.8.73 Start efter startande luftfartyg av olika kategori utom helikoptrar får utföras först när det framförvarande flygplanet passerat banslutet eller påbörjat sväng. T.F.8.75 Start efter landande militära flygplan eller efter flygplan som avbrutit start får utföras endast när banan har lämnats fri. T.F.8.77 Start efter startande eller landande civila luftfartyg får utföras först när framförvarande startande luftfartyg har passerat banslutet eller påbörjat sväng samt när landande luftfartyg har lämnat banan. Utflygning efter start T.F.8.81 Sväng får påbörjas när säker fart och höjd har nåtts. Om inget annat meddelats eller begärts ska vänstersväng utföras efter start. Not. Lokala bestämmelser för utflygning efter start regleras i flygplatsens VAL/IAL-kort. Sida 45

46 Särskilda startregler T.F Pilot ska normalt använda sig av längsta möjliga banlängd. T.F Om pilot på grund av uppvirvlande snö eller annan liknande siktnedsättning inte kan hålla ögonkontakt med framförvarande luftfartyg ska starten utföras först när sikten är fri. T.F Under dager får start utföras vid sidan av fällda bromsskärmar om minst halva banbredden är fri från skärmar och starten utförs enskilt. T.F Start under mörker eller på smal bana får inte utföras då bromsskärm är fälld på banan. T.F Start på smal bana eller på sandad bana ska utföras enskilt och får inte påbörjas förrän framförvarande startande luftfartyg passerat banslutet eller påbörjat sväng. Avbruten start T.F Piloten ska snarast anmäla en avbruten start på radio. Landning T.F Piloten ska hålla skärpt uppmärksamhet och beakta de inflygningsbanor och trafikvarv som andra luftfartyg utför. T.F Pilot, som vid IFR-flygning erhållit klarering för plané mot plats över flygplatsen eller annat särskilt angivet läge eller radarleds för visuellinflygning, ska anmäla "markorienterad" eller "fältet i sikte" till flygtrafikledningen, beroende på vilket som inträffar först. Sådan anmälan innebär att piloten begär klarering för visuellinflygning och är beredd att överta ansvaret för fortsatt navigering fram till landning. Not. Klarering för visuellinflygning innebär att piloten har ansvaret för fortsatt navigering och hinderfrihet fram till landning. Flygkontrollenheten upprätthåller dock fortsatt separation till övriga kontrollerade flygningar. T.F Landning ska utföras antingen efter trafikvarv, som direktlandning eller efter ett cirklingsförfarande. Kortlandning T.F Pilot som avser landa på annat än för luftfartygstypen ordinarie sätt t.ex. en kortlandning, ska anmäla detta till flygplatskontrollen eller till enhet som utövar flyginformationstjänst på landningsflygplatsen. Trafikvarv T.F Trafikvarv vid militära flygplatser ska normalt utföras i vänstervarv och på följande flyghöjder över flygplatsen (AGL) om inte annat anges i MIL AIP: T.F strids- och jetskolflygplan ft (400 m), T.F transportflygplan ft (250 m), Sida 46

47 T.F enmotoriga kolvmotorflygplan ft (150 m) samt T.F helikopter ft (150 m). Not 1. Flygtrafikledningen kan bestämma andra trafikvarvshöjder då omständigheterna så kräver. Not 2. Särskilda lokala bestämmelser för landning t.ex. angöringspunkt, angöringssektor, trafikvarvshöjder och högervarv anges i MIL AIP. Not 3. Civila flygplatser saknar fastställt trafikvarv. Alla svängar görs där åt vänster om inte annat föreskrivs eller medges. T.F Sluten formation ska grupperas före ingång i trafikvarv i flank motsatt trafikvarvets riktning. Avsedd uppdelning ska göras senast vid sväng till finalen. Plané från trafikvarvshöjden får påbörjas vid insväng från medvindslinjen. T.F Ett luftfartyg i formation som behöver passera ett annat luftfartyg ska utföra detta till höger eller vänster vid vänster- respektive högervarv och meddela flygplatskontrollen. Passering är inte tillåten under sväng till eller på final. T.F Avvikelse från gällande trafikvarv är tillåten om förhållandena så medger och efter tillstånd från flygplatskontrollen eller anmälan till enhet som utövar flyginformationstjänst på landningsflygplatsen. T.F Då enskilt luftfartyg eller enhet i formation är landningsklara ska detta anmälas till flygplatskontrollen enligt följande: T.F vid instrumentinflygning då luftfartyget eller enheten är landningsklara samt T.F vid trafikvarv då luftfartyget eller enheten är landningsklara och angör finalen. Not. Anmälan kan även göras på annan plats i trafikvarvet men ska då åtföljas av aktuellt läge där detta sker. Angöring av finalen T.F Finalen för landning ska angöras: T.F för enmotorigt kolvmotorflygplan och helikopter på lägst 70 ft (20 m) höjd samt T.F för övriga luftfartyg på lägst 150 ft (50 m) höjd. Landningsklarering T.F Landning på kontrollerad flygplats får utföras först sedan flygplatskontrollen lämnat landningsklarering. Not 1. Landningsklarering innebär att luftfartyget eller enheten får landa och att flygplatskontrollen vidtagit föreskrivna åtgärder för landning. Flygplatskontrollen lämnar normalt landningstillstånd då luftfartyget eller enheten befinner sig på baslinje eller på final. Sida 47

48 Not 2. Om inte flygplatskontrollen meddelat annat innebär landningstillstånd vid kontrollerad militär flygplats även klarering att via banslut taxa till uppställningsplats. För korsning av bana eller för användning av bana vid taxning ska dock tillstånd begäras. Not 3. Beträffande landning med laddat luftfartyg se underavdelning E T.E Mellanrum vid landning T.F När ett luftfartyg landar efter ett landande eller startande luftfartyg ska minsta mellanrum, från eget flygplans sättning till framförvarande landande eller startande luftfartyg av samma kategori, inte vara mindre än för: T.F transportflygplan - banan fri, T.F övriga flygplan m, T.F helikoptrar - 50 m. Not. Risk för kvarliggande änd- eller rotorturbulens kan kräva större mellanrum. T.F Landning efter startande eller landande militärt luftfartyg av annan kategori eller efter civilt luftfartyg ska utföras tidigast när: T.F det landande flygplanet har lämnat banan, samt T.F startande flygplanet har passerat banslutet eller påbörjat sväng. T.F Vid användning av landningsstråk får flygdivisionschef godkänna ändrade mellanrum med hänsyn till landningsstråkets bredd. Landning på sandad bana T.F Landning på sandad bana ska utföras enskilt. Inbördes mellanrum mellan flygplan av samma flygplanstyp ska inte vara mindre än m. Mellan flygplan av olika flygplanstyper ska banan vara fri. Användning av bromsfallskärm vid sättning T.F Pilot ska, om möjligt, fälla bromsskärm på banans läsida samt anmäla till flygplatskontrollen eller till enhet som utövar flyginformationstjänst vid landningsflygplatsen om: T.F var på banan skärmen har fällts samt T.F när en bromsskärmsmiss har inträffat. T.F Landning är tillåten när bromsskärmar ligger på banan. Då en bromsskärm ligger längre än 300 m från banslutet ska landning utföras enskilt. Minst halva banbredden ska vara fri. Fälld bromsskärm ska snarast tas bort från bana. Sida 48

49 Landning på smal bana T.F Landning på smal bana ska utföras enskilt och endast när: T.F startande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng samt T.F landande flygplan lämnat banan fri. Avbruten landning T.F Om en landning avbryts ska pådrag anmälas till flygplatskontrollen eller till enhet som utövar flyginformationstjänst på landningsflygplatsen och en låginflygning över flygplatsen ska utföras på flyghöjd under 500ft (150 m). Därefter ska luftfartyget följa utflygningsförfarandet efter start eller fortsätta in i trafikvarvet efter tillstånd eller anmälan till enhet enligt ovan vid landningsflygplatsen. Landningsrapport T.F Om landningsflygplatsen är en icke kontrollerad flygplats och även saknar enhet för flyginformationstjänst vid flygplatsen ska piloten, snarast efter landningen, anmäla till den som är ansvarig för flygningens uppföljning såvida inte annat angivits i färdplanen. Not. Jämför med avsnitten T.G.2 och T.G.6. T.F.9 Militär flyginformationstjänst för flygplats Allmänt T.F.9.1 Militär informationstjänst för flygplats (MIF) ska efter en beställning lämna upplysningar till operationell flygtrafik (OAT) för att främja en säker och välordnad flygtrafik på och i närheten av okontrollerad militär flygplats. Befälhavares ansvar T.F.9.11 Befälhavare ska, på grundval av upplysningar från militär flyginformationstjänst för flygplats (MIF), besluta om genomförande av taxning, val av bana, start- och landning, inträde i och utträde ur trafikvarv, instrumentinflygning m.m. Not. Upplysningar om flygplatsers operativa minima, inkurser m.m. kan normalt inte lämnas av MIF. T.F.9.12 En pilot ska meddela sina avsikter och förfaranden i den omfattning som från flygsäkerhetssynpunkt kan anses nödvändigt. T.F.9.13 En pilot ska vid start meddela: T.F utkörning och val av bana, T.F uppställning för start, T.F högersväng efter start, T.F utflygningsriktning samt T.F övrigt som kan påverka flygsäkerheten. T.F.9.15 En pilot ska vid landning meddela: T.F beräknad ankomsttid över navigeringshjälpmedel eller flygplatsen, Sida 49

50 T.F inflygningsförfarande, T.F ingång och urgång ur väntläge, T.F ankomst över och passage av väsentliga lägen, T.F ingång på baslinje och final, T.F att luftfartyget är landningsklart, T.F inkörning och parkering efter landning, samt T.F övrigt som kan påverka flygsäkerheten t.ex. flygplanfel, bränslebrist, fågelkollision m.m. Not 1. Meddelandena avser även att ge andra luftfartyg information om flygtrafiken i närheten av och på en okontrollerad militär flygplats. Not 2. Vid flygning vid okontrollerad civil flygplats med enhet för flyginformationstjänst för flygplatsen (AFIS), gäller samma informationsskyldighet för befälhavare som vid okontrollerad flygplats med MIF. Allmänna åligganden och ansvar för MIF T.F.9.21 Allmänna åligganden och ansvar för den militära flyginformationstjänstens för flygplats (MIF) innefattar: T.F militär flyginformationstjänst som ska avse att lämna: T.F information om flygtrafik, T.F upplysningar om ändringar i navigations- och landningshjälpmedlens användbarhet, T.F upplysningar om förhållanden på flygplats, T.F meteorologiska uppgifter samt T.F andra upplysningar som kan beröra flygsäkerheten avseende: T.F alarmeringstjänst, T.F pejlinformation (QDM) samt T.F reglering av fordonstrafik och personal på manöverområdet. Sida 50

51 T.F.10 Särskilda flygtrafikbestämmelser Flygning inom SUECIA CTA T.F.10.1 Piloter ska, av flygstridslednings- eller flygtrafikledningsenheter, begära klareringar före inpassage i SUECIA CTA. T.F.10.3 Vid flygning i övningssektor inom SUECIA CTA ska pilot göra anmälan till flygstridslednings- eller flygtrafikledningsenhet innan övningssektorn lämnas. Sådan anmälan ska om möjligt göras 5 minuter före lämnandet, men inte senare än 1 minut före. Flygning i TIZ och TIA T.F Före flygning i trafikinformationszon (TIZ) eller trafikinformationsområde (TIA) ska pilot upprätta dubbelriktad radioförbindelse med vederbörlig flygtrafikledningsenhet i så god tid att trafikinformation hinner inhämtas. Vid sådan anmälan ska geografiskt läge, flyghöjd och avsikt anges. T.F Enstaka flygningar in eller ut ur en TIZ får ske utan dubbelriktad radioförbindelse efter tillstånd av vederbörlig flygtrafikledningsenhet. T.F Anmäld flyghöjd eller flygväg får inte ändras förrän flygtrafikledningen har mottagit och kvitterat meddelande om ändringen. Annan manöver eller åtgärd som kan påverka övrig flygtrafik ska även anmälas till flygtrafikledningen. T.F Om inte flygtrafikledningen medgivit annat ska flygradio passas på angiven frekvens. T.F Anmälan ska göras till flygtrafikledningen när trafikinformationszon- eller område lämnas. Not 1. I undantagsfall får anmälan om avsedd flygning ske på annat sätt före flygningen, dock ej enbart i färdplan. Not 2. Samordning av genomflygning av TIZ/TIA får ske direkt mellan flygstridsledningsenhet och berörd flygtrafikledningsenhet. Flygstridsledningsenhet meddelar då pilot att inpassering i TIZ/ TIA kommer att ske och att piloten inte behöver kontakta flygtrafikledningsenheten. Not 3. Inom sådan del av TIA som sammanfaller med kontrollerat luftrum gäller föreskrifterna för flygning inom det kontrollerade luftrummet. Slut på Underavdelning F Sida 51

52 Underavdelning G - Färdplan T.G.1 Inlämning av färdplan Allmänt T.G.1.1 Upplysningar till flygtrafikledningen om en flygning eller del av en flygning ska lämnas in som färdplan. T.G.1.3 Chef som godkänner genomförande av flygning ska reglera om denna genomförs med färdplan för allmän flygtrafik (FPL/GAT) eller med färdplan for operationell flygtrafik (FPL/ OAT). T.G.1.5 En färdplan kan vara fullständig eller förkortad. En färdplan för operationell flygtrafik (FPL/OAT) kan vara integrerad i företagsorder och ska, i förekommande fall, fortlöpande kompletteras med uppgifter om t.ex. senare beslutad starttid eller flygplats för landning. T.G.1.6 En förkortad färdplan (FPL/GAT) får inlämnas för flygning i TIZ/TIA eller när avsikten är att inhämta klarering för en mindre del av en flygning exempelvis för flygning i CTR eller TMA. Denna ska minst innehålla uppgifter om luftfartygets beteckning, flygregel, typ av luftfartyg, flygväg, flyghöjd och antal personer ombord. T.G.1.7 Om inte vederbörande flygtrafiktjänstmyndighet föreskriver annat, ska färdplan lämnas in i följande fall när: T.G flygkontrolltjänst ska utövas för hela flygningen eller en del av denna, T.G flygningen helt eller delvis ska utföras inom eller in i fastställda områden eller längs fastställda flygvägar, i den utsträckning som föreskrivs av vederbörande flygtrafiktjänstmyndighet, T.G flygningen kommer att passera gränsen till svenskt territorium, T.G flygning enligt IFR under dager över den högsta av följande: ft (1 500 m) AMSL eller ft (900 m) AGL. T.G flygning som är planerad under mörker och som innebär att flygplatsens närhet kommer att lämnas. T.G vid IFR- flygning inom eller in i luftrum inom vilket flygrådgivningstjänst utövas, T.G före flygning inom eller in i en trafikinformationszon eller ett trafikinformationsområde. T.G.1.9 Om inte repeterfärdplan föreligger eller annat anges i MIL AIP, ska en färdplan lämnas in: Sida 52

53 T.G för färdplan FPL/GAT: T.G före avgång till Stockholm/Arlanda FPC, eller T.G för flygning enligt IFR inom eller från IFPZ (Integrated Initial Flight plan Processing System Zone). Ska lämnas till Eurocontrol Network Operation på det sätt som framgår av Eurocontrol Network Operation Handbook, IFPS user manual, eller T.G under pågående flygning till vederbörande flygtrafikledningsenhet. T.G är flygning av lokal natur får färdplanen lämnas in till leverantör av flygtrafikledningstjänst vid avgångsflygplatsen. T.G för färdplan OAT: T.G före avgång till startflygplatsens flygtrafikledningsenhet eller T.G om sådan inte finns tillgänglig: T.G i första hand till flygtrafikledningsenhet vid flottiljflygplats samt T.G i andra hand till FPC. Not 1. Inlämning av en fullständig färdplan till en Flygtrafikledningsenhet under pågående flygning enligt T.G bör inte ske annat än då ingen annan möjlighet står till buds. Se även T.G Senaste tidpunkt för inlämning av färdplan T.G.1.11 Om inte vederbörande flygtrafiktjänstmyndighet har föreskrivit annat, gäller följande: T.G Före avgång: T.G för färdplan FPL/GAT se AIP- SVERIGE del ENR 1-10 samt T.G för färdplan FPL/OAT se MIL AIP samt T.G Under flygning: T.G senast 5 min före avsedd inpasseringspunkt i kontrollområde eller T.G senast 2 min före avsedd inpassering i kontrollzon. Not. Tidskraven enligt T.G är tillämpliga endast för inlämning av förkortad färdplan enligt T.G.1.7 Not 1. För inlämning av fullständig färdplan, se T.G.1.9 Not. 1. Sida 53

54 Accepterande av färdplan T.G.1.21 En färdplan FPL/GAT för IFR-flygning är inte giltig (godkänd) förrän den accepterats av IFPS. En färdplan för flygning av lokal natur ska dock accepteras av mottagaren. T.G.1.23 En färdplan FPL/GAT för VFR-flygning samt en färdplan FPL/OAT som lämnas till färdplaneringscentral (FPC) eller lokal flygtrafikledning, ska accepteras av mottagaren. T.G.2 Färdplans innehåll T.G.2.1 En fullständig färdplan ska innehålla följande uppgifter: T.G luftfartygets beteckning, T.G flygregler (IFR eller VFR) och flygningens art, T.G antal luftfartyg, luftfartygstyp och turbulenskategori, T.G utrustning för kommunikation och navigation, T.G avgångsflygplats (se Not 1 och 4), T.G beräknad avgångsblocktid (se Not 2), T.G marschhastighet(er), T.G marschhöjd(er), T.G avsedd flygväg, T.G destinationsflygplats och total beräknad flygtid (se Not 3), T.G alternativflygplats(er), T.G aktionstid, T.G totalt antal personer ombord, T.G nöd- och räddningsutrustning samt T.G övriga upplysningar. Not 1. I färdplan som lämnas in under flygning anges här varifrån ytterligare upplysningar om flygningen vid behov kan inhämtas. Not 2. I färdplan som lämnas in under flygning anges här tiden över den första punkt längs flygvägen, till vilken färdplanen hänför sig. Not 3. När färdplanen omfattar endast en annan del av en flygning än den som återstår till destinationsflygplatsen, lämnas här uppgift om den sista punkt längs flygvägen, till vilken färdplanen hänför sig. Se T.G.5.7. Sida 54

55 Not 4. När termen "flygplats" används i färdplan innefattas också andra start- och landningsplatser som kan användas av vissa luftfartygstyper, t.ex. helikoptrar, sjöflygplan eller ballonger. Not 5. Fullständiga föreskrifter för färdplans innehåll finns i MIL AIP. T.G.3 Ifyllande av färdplan T.G.3.1 Oberoende av syftet för att färdplanen lämnas in, ska den innehålla uppgifter om tillämpliga punkter till och med "alternativflygplats(er)" enligt T.G.2.1. Uppgifterna ska gälla hela flygvägen eller den del av flygvägen, för vilken färdplan lämnas. Följande ska dock tillämpas: T.G En färdplan som lämnas in för en flygning som innefattar passage av gränsen till svenskt territorium ska omfatta hela flygningen fram till första avsedda landningsflygplats. T.G Uppgift om alternativflygplats(er) krävs inte för VFR-flygning men bör ändå anges, när färdplanen lämnas för att vid behov underlätta alarmerings- och räddningstjänst. T.G En färdplan ska innehålla uppgifter om det totala antalet personer ombord. T.G.3.3 En färdplan ska dessutom innehålla uppgifter om övriga tillämpliga punkter: T.G när flygningen önskas uppföljd för att vid behov underlätta flyginformations-, alarmerings- och flygräddningstjänst, eller T.G när så av annat skäl föreskrivs av vederbörande stat eller bedöms lämpligt av den som lämnar in färdplanen. Not. Instruktion för ifyllande av färdplansblankett framgår av AIP SVERIGE ENR T.G Beträffande flygplan SK 60 (SAAB 105) ska den i turbulenshänseende betraktas som medium (M) även om den ur vikthänseende klassas som lätt (L). T.G.4 Ändring av färdplan T.G.4.1 Alla ändringar av en färdplan som lämnats in för en IFR-flygning eller för en kontrollerad VFR-flygning, samt alla väsentliga ändringar av färdplan som lämnats in för annan VFR-flygning, ska snarast möjligt meddelas till flygtrafikledningen enligt följande: T.G Före avgång till enhet enligt T.G.1.9, eller till Flygtrafikledningsenheten vid avgångsflygplatsen. T.G Under flygning till vederbörande flygtrafikledningsenhet i enlighet med avsnitt T.H.2.9. Not 1. Om de uppgifter som lämnats före avgång om aktionstid eller totalt antal personer ombord inte är korrekta vid tiden för avgång, innebär detta en väsentlig ändring av färdplanen och ska därför meddelas. Andra exempel på väsentlig ändring är ändrad beräknad avgångsblocktid, ändrad flygväg eller ändrad total beräknad flygtid. Not 2. Förfaranden för inlämning av ändringar till repeterfärdplaner finns i MIL AIP. Sida 55

56 T.G.5 Aktivering av färdplan Not. Aktivering av färdplanen är en förutsättning för att alarmerings- och flygräddningstjänst ska kunna utövas för flygningen. Startmeddelande T.G.5.1 Vid avgång från en flygplats där flygtrafikledning inte utövas, ska befälhavare aktivera färdplanen genom att sända ett startmeddelande till den områdeskontroll (ACC) inom vars ansvarsområde startflygplatsen är belägen eller, om detta inte är möjligt, till någon annan flygtrafikledningsenhet. Meddelandet ska sändas per radio snarast möjligt efter start eller per telefon omedelbart före start. T.G.5.3 Startmeddelandet ska innehålla följande uppgifter: T.G luftfartygets anropssignal, T.G avgångsflygplats, T.G avgångstid (ATD), T.G orden aktiverar min VFR (eller IFR) färdplan, samt T.G destinationsflygplats. Not. Vid start från flygplats där MIF är upprättad, aktiverar denna färdplanen. Undantag T.G.5.5 Startmeddelande behöver inte sändas, om det har angivits vid färdplansinlämningen att den beräknade avgångsblocktiden (EOBT) även ska betraktas som verklig starttid, eller om ett motsvarande meddelande har lämnats per telefon till områdeskontroll (ACC) eller till en annan flygtrafikledningsenhet kort före starten. Not. Startmeddelandet får även lämnas per telefon av en person på marken efter en överenskommelse med befälhavare. T.G.5.7 Om den inlämnade färdplanen inte omfattar den första delen av flygningen, ska färdplanen aktiveras genom ett meddelande per radio till en flygtrafikledningsenhet vid passage av den punkt varifrån färdplanen gäller. T.G.6 Avslutande av färdplan Not. Avslutande av färdplan är nödvändig för att uppföljningen av en flygning från alarmeringssynpunkt ska kunna avslutas. När landningsmeddelande krävs enligt nedanstående bestämmelser kan det orsaka allvarliga störningar av flygtrafikledningen och medföra stora kostnader för onödiga flygräddningsuppdrag om färdplanen inte avslutas på föreskrivet sätt. Normalförfarande T.G.6.1 Följande förfarande ska tillämpas för avslutande av en färdplan: T.G Om den inlämnade färdplanen omfattar hela flygningen, eller den sista delen av flygningen fram till destinationsflygplatsen, ska ett landningsmeddelande lämnas snarast möjligt efter landning, dock senast 30 min efter den beräknade ankomsttiden enligt färdplanen. För undantag, se T.G Sida 56

57 T.G Landningsmeddelandet får lämnas per telefon till den områdeskontroll (ACC) inom vars ansvarsområde landningsflygplatsen är belägen. Är detta inte är möjligt, ska landningsmeddelandet lämnas till någon annan flygtrafikledningsenhet. T.G Landningsmeddelande behöver inte lämnas efter landning på flygplats där flygtrafikledningstjänst utövas och det framgår av radiokommunikation eller optisk signal att landningen observerats. Not. Vid landning på en flygplats där militär flyginformationstjänst är upprättad, lämnar denna landningsmeddelandet. T.G.6.3 När en färdplan har lämnats in endast för en tidigare del av en flygning än den som återstår till destinationsflygplatsen, ska färdplanen avslutas med en rapport till berörd flygtrafikledningsenhet, om så har begärts av denna enhet. Försenat landningsmeddelande T.G.6.11 Följande förfarande ska tillämpas när ett försenat landningsmeddelande lämnas: T.G Om befälhavare vid färdplansinlämningen bedömer att ett landningsmeddelande inte kommer att hinna lämnas till flygtrafikledningen inom 30 min efter beräknad ankomsttid enligt färdplanen, ska den tidpunkt när ett landningsmeddelande senast kan förväntas anges i färdplanens punkt 18. T.G Uppstår det under flygningen en så stor försening på grund av väderförhållanden eller andra omständigheter, att ett landningsmeddelande inte kommer att hinna lämnas till flygtrafikledningen inom den föreskrivna tiden enligt T.G.6.1, ska om möjligt ett meddelande lämnas per radio till en flygtrafikledningsenhet med följande innehåll: T.G luftfartygets beteckning, T.G typ av färdplan, T.G avgångs- och destinationsflygplatser samt T.G ny beräknad ankomsttid. T.G.6.13 Om befälhavare vet att förbindelserna vid landningsflygplatsen är otillräckliga och att det inte heller finns andra medel för hantering av landningsmeddelandet på platsen, ska följande förfarande tillämpas: T.G Befälhavare ska, när landningsmeddelade krävs, per radio sända ett meddelande som motsvarar ett landningsmeddelande, till en lämplig flygtrafikledningsenhet. Meddelandet ska sändas vid lämpligt tillfälle kort före landningen. T.G.6.15 Ett landningsmeddelande ska innehålla följande uppgifter: T.G luftfartygets beteckning, T.G avgångsflygplats, Sida 57

58 T.G destinationsflygplats enligt färdplanen (dock endast om landning skett på annan flygplats än destinationsflygplatsen), T.G landningsflygplats samt T.G ankomsttid. T.G.7 Annan upplysning om flygning T.G.7.1 För militär flygning som inte kräver inlämning av färdplan till flygtrafikledningen enligt T.G.1.1 bör upplysning om flygning, innefattande direktiv för eventuell alarmering, lämnas till militär enhet eller befattningshavare som utsetts att ansvara för flygningens uppföljning. Till vederbörande ska även startmeddelande och eventuella ändringar av tidigare uppgifter lämnas. Landningsmeddelande ska lämnas inom 30 min efter landning eller på annan överenskommen tid, till den som har uppföljningsansvar. T.G.8 Namnförteckning av ombordvarande besättning och passagerare T.G.8.1 Chef som godkänner genomförande av flygning ska säkerställa att en tillämplig namnförteckning över ombordvarande besättning och passagerare upprättas före flygning. Då förteckningen inte kan bevaras inom ordinarie flygtjänstlokal, ska denna lämnas till vederbörlig flygtrafikledningsenhet (motsv.) eller på annat lämpligt sätt enligt flygchefs bestämmande. Slut på Underavdelning G Sida 58

59 Underavdelning H - Kontrollerad flygning T.H.1 Klarering Allmänt T.H.1.1 Innan en flygning eller en del av en flygning utförs som kontrollerad flygning, ska klarering inhämtas. Klarering ska begäras genom att färdplan lämnas in. En kontrollerad flygning får inte påbörjas förrän klarering erhållits per radio eller undantagsvis per telefon, från vederbörande flygkontrollenhet Not 1. Även om klarering utfärdas för flygning från avgångstill destinationsflygplats, gäller den endast de delar av flygningen som utförs inom kontrollerat luftrum samt på och i närheten av kontrollerade flygplatser. T.H.1.3 Formationsledare är ansvarig för att klarering utverkas för samtliga enheter ingående i formationen. Vid begäran anges antal flygplan/ enheter samt formationens utsträckning i höjd, längd och sida. Vid formationsledarens kvittens av klarering för formationen, eller ändring av klarering, ska det framgå att kvittensen avser hela formationen. T.H.1.5 Befälhavare ska kontrollera att erhållen klarering inte medför avsteg från godkännandet för genomförande av flygning eller operationella föreskrifter. Om erhållen klarering inte är lämplig, ska pilot begära ändrad klarering. T.H.1.7 Pilot som flyger enligt instrumentflygreglerna (IFR) och har erhållit VMC-klarering för visuella väderförhållanden ska: T.H själv ta ut separation så att kollisionsrisk inte uppstår samt T.H meddela flygtrafikledning eller flygstridsledning om väderförhållandena inte med säkerhet medger flygning under visuella väderförhållanden. Not. Då VMC-klarering ges lämnar flygtrafikledningen trafikupplysning. Företrädesrätt T.H.1.11 När ett luftfartyg har begärt en klarering som innebär företrädesrätt, ska en förklaring lämnas varför företrädesrätten är nödvändig, om flygkontrollenheten så begär. Flygstridsledares anvisningar T.H.1.21 Flygstridsledare kan i vissa fall ge pilot hjälp med områdeshållning vid radarledning eller radarföljning varvid piloten förblir ansvarig för höjdhållning. T.H.1.22 Anvisningar från flygstridsledningsenhet ska följas på samma sätt som klareringar från flygkontrolltjänsten. T.H.1.23 Flygstridsledare får först efter tillstånd från aktuell flygtrafikledningsenhet anmoda pilot att frångå tidigare erhållen klarering från flygtrafikledningen. Sida 59

60 Begäran om klarering under flygning T.H.1.31 Erforderlig klarering för flygning inom kontrollerat luftrum begärs av pilot eller flygstridsledare om möjligt senast 2 min före inpassering. Vid sådan begäran lämnas följande uppgifter: T.H läge eller riktning och avstånd till navigeringsfyr eller landningsplats och annan tillämplig information, T.H höjd och kurs, T.H avsikt med fortsatt flygning, T.H önskemål att övergå från IFR till VFR eller vice versa samt T.H vid avsikt att landa anges önskad inflygnings- och landningsmetod, antal enheter, typ av formationen, förekomst av ammunitionslast och eventuell begränsning med hänsyn till kvarvarande bränslelast. Not. Flygtrafikledningen kan, då trafik- och/ eller väderförhållanden så kräver, anvisa den inflygnings- och landningsmetod som bör användas. Eventuell ändring av destination under flygningen T.H.1.41 Om befälhavaren före avgång räknar med att denne, beroende på aktionstiden och förutsatt att ändrad klarering inhämtas under flygningen, kan komma att fatta beslut om att fortsätta flygningen till en ändrad destinationsflygplats, gäller följande: Berörda flygkontrollenheter ska meddelas detta genom att uppgift om den ändrade flygvägen (om den är känd) och den ändrade destinationen förs in i färdplanen. Taxning på manöverområde T.H.1.51 Ett luftfartyg som framförs på en kontrollerad flygplats får inte taxa på manöverområdet utan klarering från flygplatskontrollen och ska följa de instruktioner som denna enhet lämnar. T.H.2 Följande av klarering och färdplan Allmänt T.H.2.1 Befälhavaren ska följa erhållna klareringar och anvisningar samt gällande färdplan eller tillämplig del av gällande färdplan. Detta gäller dock inte om ändring har begärts och ändrad klarering har erhållits från vederbörande flygkontrollenhet, eller om det uppstår en trängande situation som gör omedelbar åtgärd nödvändig. Har en avvikelse från klarering eller gällande färdplan gjorts i sådan trängande situation, ska vederbörande flygtrafikledningsenhet så snart det är praktiskt möjligt informeras, dels om vilken åtgärd som har vidtagits och dels att denna åtgärd har vidtagits på grund av trängande situation. Sida 60

61 Not 1. En ACAS Resolution Advisory (RA) betraktas som skäl att avvika från gällande färdplan och ska följas. Not 2. Föreskriften i T.H.2.1 innebär även krav på att luftfartyg följer i AIP publicerade instruktioner och procedurer som ingår i klarerad SID, STAR eller annat ankomstförfarande, liksom även publicerade procedurer för väntning och inflygning samt hastighetsrestriktioner. T.H.2.3 Om inte vederbörande flygkontrollenhet medger eller föreskriver annat, ska i möjligaste mån en kontrollerad flygning: T.H på en upprättad ATS-flygväg ske längs flygvägens angivna centrumlinje eller T.H på varje annan flygväg ske direkt mellan de navigeringshjälpmedel och/eller de punkter som definierar flygvägen. T.H.2.5 När det är förenligt med huvudregeln i T.H.2.3 gäller följande: Vid flygning längs ett ATS-flygvägsavsnitt som definieras av VOR-stationer ska luftfartyget ändra sin primära navigationsreferens från det bakomliggande hjälpmedlet till det närmast framförliggande, när den fastställda omställningspunkten passeras eller så nära denna punkt som möjligt. Not. Har ingen omställningspunkt fastställts förutsätts luftfartyget, med hänsyn till huvudregeln i T.H.2.3, ändra sin navigationsreferens mitt emellan de aktuella navigeringshjälpmedlen. T.H.2.7 Varje avvikelse från kraven i T.H.2.3 ska meddelas till vederbörande flygtrafikledningsenhet. T.H.2.8 Varje avvikelse mot färdplan t.ex. försämring eller funktionsavbrott i RNAV-system eller förmåga att navigera vertikalt i RVSM-luftrum ska meddelas flygtrafikledningsenhet. T.H.2.9 Pilot ska meddela flygtrafikledning eller flygstridsledning när kurs och höjd enligt klarering intagits. Oavsiktliga ändringar T.H.2.11 Om ett luftfartyg under kontrollerad flygning oavsiktligt har avvikit från sin gällande färdplan (klarering), ska följande åtgärder vidtas: T.H Avvikelse från färdlinje: Har luftfartyget avvikit från färdlinjen, ska kursen omedelbart ändras så att det snarast återförs till färdlinjen. T.H Ändring av kurshastighet (TAS): Om på marschhöjd den genomsnittliga kurshastigheten mellan signifikanta punkter avviker eller beräknas avvika med plus eller minus fem procent eller mera av den kurshastighet som uppgivits i färdplanen, ska förhållandet meddelas till vederbörande flygtrafikledningsenhet. Sida 61

62 T.H Ändring av beräknad tidpunkt: Om den beräknade tidpunkten över den först tillämpliga av nästkommande rapportpunkt, FIRgräns eller destinationsflygplats visar sig vara felaktig med tre minuter eller mer i förhållande till den tid som meddelats av flygtrafiktjänsten rättad tid meddelas till vederbörande flygtrafikledningsenhet snarast möjligt. ADS-överenskommelse T.H.2.21 Om en ADS-överenskommelse har ingåtts, ska vederbörande flygkontrollenhet underrättas automatiskt via datalänk, om det uppstår avvikelse utöver de gränsvärden som anges i ADS-kontraktet. Begäran om ändrad klarering T.H.2.31 En begäran om ändring av klarering ska utöver luftfartygets beteckning innehålla uppgifter enligt följande: T.H Ändring av marschhöjd: T.H begärd ny marschhöjd, T.H marschhastighet på denna flyghöjd om den avviker plus eller minus fem procent från den tidigare marschhastigheten samt T.H i tillämpliga fall ändrad beräknad tid över följande rapportpunkt eller FIR-gräns. T.H Ändring av flygväg och oförändrad destination: T.H beskrivning av den nya flygvägen innefattande därtill hörande färdplandata från och med den position då begärd ändring av flygväg avses ske, T.H ändrade beräknade tider samt T.H övriga uppgifter som kan behövas. T.H Ändring av flygväg och förändrad destination: T.H beskrivning av den ändrade flygvägen till den ändrade destinationsflygplatsen innefattande därtill hörande färdplandata från och med den position då begärd ändring av flygväg avses ske, T.H ändrade beräknade tider och alternativflygplats(er) samt T.H övriga uppgifter som kan behövas. Åtgärder vid väderförsämring till lägre värden än VMC (VFR-flygning) T.H.2.41 När det står klart att fortsatt flygning under visuella väderförhållanden (VMC) enligt gällande färdplan (klarering) inte kommer att vara möjlig, ska en kontrollerad VFR-flygning vidta någon av följande åtgärder: Sida 62

63 T.H begära ändrad klarering som gör det möjligt för luftfartyget att fortsätta under VMC till avsedd destinationsflygplats eller till en annan flygplats eller att lämna berört kontrollerat luftrum, eller T.H om klarering i enlighet med T.H inte kan erhållas, fortsätta flygningen under VMC och underrätta vederbörande flygkontrollenhet om vilken åtgärd som vidtas för att antingen lämna berört kontrollerat luftrum eller landa på närmast belägna lämpliga flygplats, eller T.H om flygningen genomförs inom kontrollzon, begära tillstånd att få utföra Speciell VFR-flygning, eller T.H begära klarering för IFR-flygning, förutsatt att befälhavare har behörighet och luftfartyget är utrustat för IFR-flygning. T.H.3 Klarering i belagd övningssektor Utnyttjande i sidled T.H.3.1 I kontrollerat luftrum får flygning utföras intill 5 km från områdesgräns. I okontrollerat luftrum bör flygning inte ske närmare än 5 km från områdesgräns. Utnyttjande i höjdled T.H.3.11 Pilot får flyga intill angiven höjdgräns i klarering. Separationer T.H.3.21 Separationskrav för operationell flygtrafik (OAT) i belagd övningssektor gentemot annan operationell (OAT) flygtrafik framgår av tabell 1 i bilaga TH-1. T.H.3.23 Vid flygning över restriktionsområde definierade enligt MIL AIP eller MIL NOTAM får flygning ske intill 1000 ft över den för området publicerade höjden. T.H.3.25 Vid flygning över riskområde ska separation tas ut enligt tabell 2 bilaga TH-1 om inte flygchef medger annat. Klarering och flygsäkerhetsmeddelanden T.H.3.31 Klarering och begränsningar eller förändringar av klarering samt övriga flygsäkerhetsmeddelanden ska meddelas och motläsas via talradio. Styr- och stridatainformation mellan flygstridsledare och pilot T.H.3.41 Allmänt luftläge eller andra styr- och stridata meddelanden får ej ersätta talradiokommunikation enligt T.H T.H.4 Positionsrapport Allmänt T.H.4.1 Uppgift om position och flyghöjd samt annan begärd uppgift ska snarast lämnas till vederbörande flygtrafikledningsenhet på begäran eller när det föreskrivs i AIP. T.H.4.3 En kontrollerad flygning som sänder positionsuppgifter till flygtrafikledningen via datalänkförbindelse ska lämna positionsuppgifter per radio endast på begäran eller vid befarat avbrott i datalänkförbindelsen. Sida 63

64 Över hav och ödemarksområden T.H.4.11 Luftfartyg i operationell flygtrafik (OAT) ska lämna lägesrapport över hav och ödemarksområden, enligt följande: T.H för jetflygplan utom militära transportflygplan var 20:e minut samt T.H för militära transportflygplan, militära sambandsflygplan, enmotoriga kolvmotorflygplan och helikoptrar var 40:e minut. Not. Avsteg från dessa tidskrav medges vid flygning där radioskugga kan råda. T.H.4.13 Lägesrapporten ska lämnas till flygtrafiktjänsten eller till flygstridsledningen. Om omständigheterna inte medger radiokontakt med markenheter, ska lägesrapporten lämnas till annat luftfartyg som har erforderlig radioförbindelse. T.H.4.15 Flygdivisionschef får godkänna avsteg från kravet på rapportering om uppdraget kräver radiotystnad. När radiotystnad är beslutad ska flygningen planeras på sådant sätt att en nödsituation är möjlig att rapporteras. Not. Sättet för rapportering eller beslut om radiotystnad bör anges i färdplan FPL/OAT. T.H.5 Upphörande av kontroll T.H.5.1 Ett luftfartyg som utför kontrollerad VFR-flygning ska anmäla till vederbörande flygkontrollenhet när flygningen lämnar kontrollerat luftrum. Not. Flygningen upphör att vara kontrollerad, när luftfartyget lämnar kontrollerat luftrum T.H.6 Radioförbindelse Allmänt T.H.6.1 Ett luftfartyg som utför kontrollerad flygning ska upprätthålla oavbruten passning på den föreskrivna radiofrekvensen och ska, när så krävs, upprätta dubbelriktad radioförbindelse med vederbörande flygkontrollenhet. Undantag härifrån kan medges av vederbörande flygkontrollenhet: T.H för flygplatstrafiken vid en kontrollerad flygplats och T.H om inte vederbörande stat föreskrivit annat, för enstaka flygningar in i eller ut ur kontrollzon när trafiksituationen så tillåter. Not 1. SELCAL eller liknande automatiska signalanordningar räcker inte för att uppfylla villkoret att upprätthålla passning. Not 2. Kravet på passning av frekvens för röstkommunikation enligt T.H 6.1 fortsätter att gälla även om datalänkförbindelse har upprättats mellan luftfartyg och flygledare. Radiobortfall T.H.6.11 Om föreskriven radioförbindelse i enlighet med T.H.6.1 inte kan upprätthållas, ska luftfartyget följa tillämpliga föreskrifter för avbrott i radioförbindelse i T.H T.H En befälhavare på ett luftfartyg som utgör flygplatstrafik vid en kontrollerad flygplats ska dessutom hålla utkik efter anvisningar som kan lämnas med optiska signaler enligt underavdelning I bilaga TI-3. Sida 64

65 Not. Så snart det konstaterats att den dubbelriktade radioförbindelsen har brutits, kommer flygtrafikledningen och flygstridsledningen att upprätthålla separation mellan det luftfartyg som drabbats av radiobortfall och övriga luftfartyg, grundat på antagandet att luftfartyget kommer att följa föreskrifterna i T.H Radiobortfall under VMC T.H.6.21 Luftfartyg som inte finner åtgärder enligt T.H.6.41 nedan tillämpliga och vid kontrollerad flygning under visuella väderförhållanden drabbas av radiobortfall, ska: T.H ställa in transpondern på kod 7600, T.H fortsätta flygningen under visuella väderförhållanden; T.H landa på närmast belägna lämpliga flygplats samt T.H meddela sin ankomst på snabbast möjliga sätt till vederbörande flygtrafikledningsenhet. Radiobortfall under IMC T.H.6.31 Befälhavare på luftfartyg som utför kontrollerad IFR- flygning och som drabbas av radiobortfall under instrumentväderförhållanden, och inte finner åtgärder enligt T.H.6.41 nedan tillämpliga eller inte bedöms kunna fortsatta sin flygning under visuella väderförhållanden enligt T.H.6.21, ska: T.H ställa in transpondern på kod 7600, T.H under en period av 7 min (20 min om ATS inte använder övervakningsutrustning) bibehålla senast tilldelade fart och flyghöjd, eller lägsta hinderfria höjd över havet (minimum flight altitude) om denna är högre än senast tilldelade flyghöjd. 7-minutersperioden börjar: T.H under flygning på en flygväg utan obligatoriska rapportpunkter eller om instruktion har tagits emot att slopa positionsrapportering, vid den senaste av följande tidpunkter: T.H den tidpunkt då den senast tilldelade flyghöjden eller den lägsta hinderfria höjden över havet (minimum flight altitude) uppnås, eller T.H den tidpunkt transpondern ställs in på kod 7600; T.H under flygning på en flygväg med obligatoriska rapportpunkter och om ingen instruktion att slopa positionsrapportering har tagits emot, vid den senaste av följande tidpunkter: T.H den tidpunkt då den senast tilldelade flyghöjden eller den lägsta hinderfria höjden över havet (minimum flight altitude) uppnås, eller T.H den beräknade tidpunkt över den obligatoriska rapportpunkten som tidigare meddelats av piloten, eller Sida 65

66 T.H den tidpunkt då sändningen av positionsrapport över en obligatorisk rapportpunkt har misslyckats, Not. 7-minutersperioden är avsedd att ge tid för nödvändiga flygkontroll- och samordningsåtgärder. T.H därefter, anpassa flyghöjd och fart till vad som anges i den inlämnade färdplanen, Not. I fråga om ändringar av flyghöjder och fart används den inlämnade färdplanen. Det är den färdplan som lämnats till en Flygtrafikledningsenhet eller till IFPS av piloten eller en behörig representant utan några senare ändringar. T.H om luftfartyget radarleds eller framförs offset enligt RNAV utan angiven begränsning, återgå på snabbaste sätt till den flygväg som anges i den gällande färdplanen för att angöra denna senast vid nästa signifikanta punkt, med beaktande av lägsta hinderfria flyghöjd (minimum flight altitude), Not. I fråga om flygväg som ska följas eller den tidpunkt då nedgång ska påbörjas mot destinationsflygplatsen används den gällande färdplanen. Det är den färdplan som inkluderar de ändringar som kan ha tillkommit genom efterföljande klareringar. T.H fortsätta flygningen längs den flygväg som anges i den gällande färdplanen till tillämpligt fastställt navigeringshjälpmedel vid destinationsflygplatsen och, om så behövs för att uppfylla villkoren i T.H , vänta över detta hjälpmedel till dess att nedgång påbörjas, T.H påbörja nedgång vid det navigeringshjälpmedel som anges i T.H vid senast meddelad och kvitterad beräknad inflygningstid, eller så nära denna som möjligt. Har beräknad inflygningstid inte meddelats och kvitterats, påbörja nedgång vid den beräknade ankomsttid som beräknas från gällande färdplan, eller så nära denna tid som möjligt, T.H fullfölja det normala instrumentinflygningsförfarande som publicerats för det fastställda navigeringshjälpmedlet samt T.H landa, om möjligt, inom 30 min efter den senaste av följande tidpunkter: den beräknade ankomsttiden enligt T.H eller senast kvitterade beräknade inflygningstid. Not 1. Som framgår av de angivna väderförhållandena, hänför sig T.H.6.21 till all kontrollerad flygning i VMC, medan T.H.6.31 endast hänför sig till IFR-flygning under IMC. Not 2. Piloter erinras om att luftfartyget kan befinna sig utanför SSR-täckning. Not 3. Vid vissa flygplatser finns kompletterande förfaranden för radiobortfall vid VFRflygning och/eller IFR-flygning. Sida 66

67 Radiobortfall vid operationell flygtrafik (OAT) T.H.6.41 Vid avbrott i radioförbindelse i operationell flygtrafik (OAT), och där befälhavare inte finner åtgärder enligt T.H.6.21 och T.H.6.31 tillämpliga, ska landning ske på den flygplats som är lämpligast med hänsyn till väder och trafikförhållanden. Behöver luftfartyg hjälp, ska uppmärksamhet påkallas om möjligt på något av följande sätt: T.H Vid ögonkontakt med annat luftfartyg ska: T.H piloten flyga på parallellkurs vid sidan av det andra luftfartyget, T.H under dager vingtippningar utföras och under mörker ska upprepade regelbundna blinkningar med navigationsljusen utföras samt T.H pilot som uppmärksammar nödsignalerna ska kvittera med samma signal och leda luftfartyget till landning på lämplig flygplats. T.H Vid utebliven ögonkontakt med annat luftfartyg ska: T.H pilot söka upp område och höjd där luftfartyget bedöms kunna bli upptäckt av radar, T.H piloten flyga med bränsleekonomisk fart i en liksidig triangel med en minut per sida för jetflygplan och två minuter per sida för propellerflygplan och helikopter, T.H triangeln flygas i vänstervarv om både sändare och mottagare är ur funktion och i högervarv om endast sändaren är ur funktion samt T.H vid instrumentflygning sväng utföras med 45 bankning för flygplan och med 30 bankning för helikopter. Radiobortfall i samband med landning T.H.6.51 Vid avbrott i radioförbindelse med luftfartyg som framför i operationell flygtrafik (OAT) samband med landning ska förfarande enligt bilaga TH-2 tillämpas. T.H.7 Förfarande vid nödplané Åtgärder av piloter T.H.7.1 Om ett luftfartyg under kontrollerad flygning råkar ut för plötslig dekompression eller ett (liknande) fel, som kräver nödplané, ska luftfartyget, om möjligt: T.H ansätta sväng bort från den tilldelade flygvägen eller färdlinjen innan nödplanén påbörjas, T.H snarast informera vederbörande flygtrafikledningsenhet eller flygstridsledningsenhet om nödplanén, T.H ställa in transpondern på kod 7700 och, om så är tillämpligt, ställa in moden för trängande situation på systemet för ADS/datalänkförbindelse flygledare - pilot (ADS/CPDLC), Sida 67

68 T.H tända yttre ljus på luftfartyget, T.H hålla utkik efter konfliktande trafik, både visuellt och med hjälp av ACAS (om luftfartyget har sådan utrustning) samt T.H samordna sina ytterligare avsikter med flygtrafikledningen eller flygstridsledningen. T.H.7.3 Luftfartyget ska inte sjunka under den lägsta publicerade minimiflyghöjd som ger minsta vertikala hinderfrihet av ft (300 m) eller, i definierade bergområden, ft (600 m) över alla hinder inom angivet område. Åtgärder av flygtrafikledningsenhet eller av flygstridsledningsenhet T.H.7.11 Så snart flygtrafikledningsenhet eller flygstridsledningsenhet har uppfattat att ett luftfartyg utför nödplané, ska den kvittera nödsituationen på radiotelefoni och vidta alla nödvändiga åtgärder för att trygga säkerheten för alla berörda luftfartyg. T.H.7.13 Beroende på vald situationen kräver, bör tillämplig enhet: T.H föreslå en kurs för det luftfartyg som utför nödplanén för att uppnå åtskillnad från berörda luftfartyg, T.H ange minimiflyghöjd för det berörda området samt det aktuella QNH-värdet, om den höjd på vilken piloten meddelat att luftfartyget kommer att plana ut på är lägre än denna minimiflyghöjd samt T.H snarast möjligt upprätta separation till trafik som står i konflikt med det luftfartyg som utför nödplané, eller lämna trafikupplysning om sådan trafik, beroende på vad som är lämpligt, T.H.7.15 Om det är lämpligt ska flygtrafikledningsenheten eller flygstridsledningsenheten sända ett nödmeddelande (CQ-) om att det pågår en nödplané, eller anmoda andra enheter att sända ett sådant meddelande, till andra luftfartyg för att varna dem för det luftfartyg som utför nödplanén. Bränslebrist och kritiskt bränslesituation T.H När en pilot rapporterar bränslebrist ska ATS informera piloten om eventuella förutsedda förseningar eller att inga förseningar förväntas. T.H När bränslenivån gör det nödvändigt att tillkännage en nödsituation ska piloten indikera detta genom att använda nödsignalen för radiotelefoni (MAYDAY) helst sänt tre gånger, följt av vilket typ av nödsituation som föreligger (FUEL) Sida 68

69 Bilaga TH-1 Separationskrav för operationell flygtrafik (OAT) i belagd övningssektor gentemot annan operationell flygtrafik (OAT) Tabell 1. Separationskrav för operationell flygtrafik (OAT) i belagd övningssektor gentemot annan operationell flygtrafik (OAT) Luftrumsklass Samordnad flygtrafik mellan Separationsmetoder för flygstridsledningen Separationsmetoder för flygtrafikledningen C STRI-STRI 1) VMC: Flyginformation efter samordning. IMC: Radarseparation 6 nm (10 km), alternativt höjdseparation ft (300 m) VMC: Flyginformation efter samordning. IMC: Radarseparation 6 nm (10 km), alternativt höjdseparation ft (300 m) ATS-STRI Separation enligt Föreskrifter för samverkan mellan stridslednings- och flygtrafikledningsenheter Separation enligt Föreskrifter för samverkan mellan stridslednings- och flygtrafikledningsenheter G ATS-STRI VMC: Flyginformation IMC: Flyginformation VMC: Flyginformation IMC: Flyginformation 1) Dessa separationskrav tillämpas även för operationell flygtrafik (OAT) som kontrolleras av samma flygstridsledare eller flygtrafikledare oavsett luftrumsklass. Tabell 2. Separationer vid flygning över riskområde Vid flygning över riskområde ska separation tas ut enligt nedanstående tabell. Verksamhet Skjutning från marken/vattenyta samt vid sprängning Skjutning eller bombfällning från luftfartyg Separation till riskområde med övre gräns FL 290 (<8 850 m) STD FL 290 (>8 850 m) STD 500 ft (150 m) ft (300 m) ft (300 m) ft (600 m) Sida 69

70 Bilaga TH-2 Förfarande vid landning med radiobortfall Felfunktion Signal/Manöver 1) Anmärkning Radio ur funktion - Ställ in transponder Under dager: Ställ ute och vingtippningar. - Under mörker: Regelbundna blinkar med strålkastare (för luftfartyg utan strålkastare med navigationsljus). Uppsikt hålls efter optiska signaler från TWR Radio- och fartmätare ur funktion - Ställ in transponder Under dager: Vingtippningar. - Under mörker: Omväxlande korta och långa blinkar med strålkastare (för luftfartyg utan strålkastare upprepade väntningstecken med navigationsljusen). 2) Då ledning till landning med annat luftfartyg erfordras intas väntläge vänstervarv över fältet eller väl under moln varvid TWR snarast vidtar åtgärder så att annat luftfartyg kan ansluta. Uppsikt hålls på optiska signaler från TWR. 1) Luftfartyget framförs i trafikvarv då signal avges eller manöver utförs. 2) Morsetecken: (V) Slut på Underavdelning H Sida 70

71 Underavdelning I - Signaler T.I.1 Innebörd av signaler Allmänt T.I.1.1 Den som iakttar eller tar emot en signal enligt Bilaga TI-1--TI-5 ska vidta de åtgärder som anges av signalens innebörd enligt respektive bilaga. Rangeringssignaler för svensk operationell flygtrafik (OAT) T.I.1.11 Rangeringssignaler mellan pilot i militära luftfartyg och utbildad markpersonal, som ska tillämpas för svensk operationell flygtrafik (OAT), framgår av bilaga TI-4. Rangeringssignaler för allmän flygtrafik (GAT) T.I.1.21 De internationella rangeringssignalerna, som framgår av bilaga TI-5, tillämpas för allmän flygtrafik (GAT) och ska även utgöra grunden för de rangeringssignaler som ska tillämpas för internationell operationell flygtrafik (OAT). T.I.2 Användning av signaler T.I.2.1 När signaler används enligt Bilaga TI-1-- TI-5, ska de ha den betydelse som anges i respektive bilaga. De får bara användas så som anges i bilagan. Inga andra signaler som kan förväxlas med dessa får användas. Not. Ingenting i Bilaga TI-1--TI-5 hindrar dock ett luftfartyg i nödläge att använda varje tillgängligt sätt att påkalla uppmärksamhet, meddela sin belägenhet och begära hjälp. T.I.3 Handsignaler vid nöd då annan kommunikation saknas T.I.3.1 Då annan kommunikation mellan luftfartyg i operationell flygtrafik (OAT) saknas ska i tillämpliga fall följande förfarande utföras: T.I Piloten i luftfartyget som har systemfel ska hålla en knuten näve mot huvglaset (motsv.) och därefter ange, med uppsträckta fingrar, vilket system som är felaktigt med: T.I ett finger vid hydraulsystemfel, T.I två fingrar vid elsystemfel, T.I tre fingrar vid bränslesystemfel, T.I fyra fingrar vid oxygenssystemfel samt T.I fem fingrar vid motorsystemfel. Not. Internationellt används begreppet HEFOE som stöd för minnet. Begreppet är bildat av de inledande bokstäverna i respektive system. T.I Piloten ska vid problem att höra eller sända radiomeddelande med ett finger knacka på flyghjälmen eller syrgasmasken. Sida 71

72 T.I Vid avsikt att lämna luftfartyget med nödutskjutningssystemet ska piloten föra knuten hand uppifrån och ner framför ansiktet. Not. Är det möjligt bör piloten använda båda händerna vid denna teckengivning. T.I Vid avsikt att vid nöd landa i formation ska piloten, som tecken för assistans för sådan landning, klappa axeln mot piloten i det anslutna luftfartyget. Not. Om inte annan information finns tillgänglig ska pilot, som leder nödställt svenskt stridsflygplan eller jetskolflygplan i formation, återflyga mot lämplig flygplats med fart 300 kt (550 km/tim). Under slutlig inflygning avpassas farten så att den inte understiger 135 kt (250 km/tim) på finalen. Bilagor: Bilaga TI-1 Nöd- och ilsignaler Bilaga TI-2 Optiska signaler för att varna luftfartyg som utan tillstånd flyger i eller är på väg in ett restriktions-, förbjudet eller farligt område. Bilaga TI-3 Signaler för flygplatstrafik Bilaga TI-4 Rangeringssignaler för svensk operationell flygtrafik (OAT) Bilaga TI-5 Rangeringssignaler för allmän flygtrafik (GAT) Sida 72

73 Bilaga TI-1 Nöd- och ilsignaler Not 1. Jämför med T.I.1.1. Not 2. Utan hinder av nedanstående får luftfartyg i nöd med varje tillgängligt medel försöka dra till sig uppmärksamhet, klarlägga sitt läge och påkalla hjälp. TI-1.1 Nödsignaler TI Följande signaler, antingen tillsammans eller var för sig, innebär att luftfartyget hotas av, allvarlig, överhängande fara och därför påkallar omedelbar hjälp: TI med radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod signalen SOS (morsetecknet ), TI med radiotelefoni ordet "MAYDAY", helst uttalat tre gånger, TI ett nödmeddelande via datalänk som sänder avsikten med ordet MAYDAY, TI röda signalskott eller raketer avgivna en åt gången med korta mellanrum samt TI ett rött fallskärmsljus. Not. Det internationella radioreglementet (ITU Radio Regulations) innehåller i artikel 41 punkt 3268, 3270 och 3271 upplysning om de alarmsignaler som kan användas för att påverka automatiska alarmapparater vid radiotelegrafi och radiotelefoni: Alarmsignalen vid radiotelegrafering består av en serie av tolv streck sända under loppet av en minut med en tidslängd av fyra sekunder för varje streck och en sekund för varje mellanrum. Den får sändas för hand men sändning med automatisk apparat förordas Alarmsignalen vid radiotelefonering består av två ungefär sinusformade tonfrekventa signaler som sänds växelvis. Den ena ska ha en frekvens av 2200 hertz och den andra en t frekvens av hertz. Vardera signalens längd ska vara 250 millisekunder Om telefonalarmsignalen sänds på automatisk väg, ska den sändas oavbrutet under minst 30 sekunder och högst en minut. Sänds signalen på annat sätt ska den sändas om möjligt oavbrutet under ungefär en minut. Sida 73

74 TI-1.2 Ilsignaler TI Följande signaler, antingen tillsammans eller var för sig, innebär att luftfartyget önskar meddela att det befinner sig i sådana svårigheter att det är tvingat att landa, dock utan att omedelbar hjälp erfordras: TI upprepade blinkar med strålkastarna eller TI upprepade blinkar med navigationsljusen, utförda på sätt som skiljer sig från navigationsljus med blinkande sken. TI Följande signaler, antingen tillsammans eller var för sig, innebär att luftfartyget har ett mycket brådskande meddelande att sända angående säkerheten för ett fartyg, luftfartyg eller annat fordon eller för någon person ombord eller inom synhåll: TI med radiotelegrafi eller annan signaleringsmetod som innehåller gruppen XXX, TI med radiotelefoni en ilsignal som innehåller de uttalade orden PAN PAN, helst uttalat tre gånger eller TI via datalänk en ilsignal som sänder avsikten med orden PAN, PAN. Sida 74

75 Bilaga TI-2 Optiska signaler att användas för att varna luftfartyg som utan tillstånd flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller farligt område TI-2.1 En serie signalskott avgivna från marken med 10 sekunders mellanrum, som vart och ett vid krevad visar rött och grönt ljus eller stjärnor, anger för luftfartyg som inte har tillstånd härtill, att det flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller farligt område och att sådan åtgärd bör vidtas, som kan vara betingad härav. Sida 75

76 Bilaga TI-3 Signaler för flygplatstrafik TI-3.1 Ljussignaler och manövrer TI Från flygtrafikledning och MIF till luftfartyg Riktad ljussignal mot luftfartyg Luftfartyg i luften Luftfartyg på marken Fast grönt sken 1) Klart landa Klart starta Fast rött sken 1) Lämna plats för annat luftfartygtyg och gå runt fältet Stopp En serie gröna blinkar Återvänd för landning 2) Klart köra på marken En serie röda 1) blinkar Flygplatsen olämplig för landning, landa inte Lämna banan (landningsområdet) fri (fritt) En serie vita blinkar Landa på flygplatsen Återvänd till uppställningsplatsen Rött signalskott Blinkar med ban- och taxiljus Landa tillsvidare inte (oavsett tidigare givna tillstånd) Dra på och gå om (anledning t.ex glömt utfällning av landställ) ) Vid signalering från MIF till luftfartyg gäller: 2) Tillstånd att landa lämnas därefter med fast grönt sken. Fast grönt sken - banan fri. En serie röda blinkningar - banan obrukbar. Fast rött sken - banan tillfälligt obrukbar. TI Från luftfartyg till flygtrafikledning Innebörd Begäran om utkörningstillstånd Signal/ manöver Korta blinkar med strålkastare Radio ur funktion 1) Se underavdelning B bilaga B-2 Radio och fartmätare ur funktion vid landning 1) Se underavdelning B bilaga B-2 1) Luftfartyget framföres i trafikvarv då signal avges eller manöver utförs. TI Från flygtrafikledning och MIF till personal eller fordon på flygplatsen Innebörd Lämna snarast banor/stråk och taxibanor Tillstånd att vistas på fältet åter i kraft Signal Blinkar med ban- och taxiljus Gröna blinkar från tornet Sida 76

77 TI-3.2 Luftfartygens kvittens TI Luftfartyg kvitterar signalerna i luften: TI under dager - genom vingtippning, Not. Denna signal behöver inte avges av luftfartyg på baslinjen eller finalen. TI under mörker - genom att två gånger tända och släcka landningsstrålkastare eller, om sådan saknas, genom att två gånger släcka och tända navigationsljusen. TI Luftfartyg kvitterar signalerna på marken: TI under dager - genom rörelser med skev- och sidoroder, TI under mörker - genom att två gånger tända och släcka landningsstrålkastare eller, om sådan saknas, genom att två gånger släcka och tända navigationsljusen. TI-3.3 Marksignaler TI Landning förbjuden TI Horisontal röd kvadrat med gula diagonaler utlagd på signalplats innebär att landning på flygplatsen är förbjuden och att förbudet avses komma att vara länge. TI Skärpt uppmärksamhet vid inflygning och landning TI Horisontal röd kvadrat med gul diagonal utlagd på signalplats innebär att skärpt uppmärksamhet på grund av dålig fältbeskaffenhet eller annan orsak ska iakttas vid inflygning för landning och landning. Sida 77

78 TI Användning av rullbanor och taxibanor TI Horisontal vit dumb-bell utlagd på signalplats innebär att start, landning och taxning endast får ske på rull- och taxibanor. TI Samma horisontala vita dumb-bell som i TI men försedd med ett svart band tvärs över varje cirkeltyta utlagd på signalplats innebär, att start och landning endast får ske på rullbana, men att övriga rörelser inte behöver utföras på rull- och taxibanor. TI Stängda banor eller taxibanor TI Horisontala enfärgade kors av kontrasterande färg, gul eller vit, utlagda på banor och taxibanor eller delar därav, markerar gränserna för område som är otjänligt för luftfartyg. Vid militär flygplats används för samma ändamål kvadratiska flaggor i röd eller rödgul färg. TI Start- och landningsriktning TI Horisontal vit- eller orangefärgat landnings-t anger att luftfartyg ska starta och landa i en riktning parallell med stapeln på T mot tvärarmen. Not. Då landnings-t används under mörker är det antingen belyst eller också utmärks dess konturer av Ijus i vit färg. TI Tvåsiffrigt tal vertikalt anbringat på eller i närheten av tornet anger för luftfartyg på manöverområdet startriktningen uttryckt i dekagrader. Sida 78

79 TI Högervarv TI Åt höger avböjd pil av iögonfallande färg utlagd på signalplats eller vid änden av gällande bana eller landningsstråk, anger att svängar ska göras åt höger före landning och efter start TI Flygtrafikledningstjänstens rapportplats TI Vertikalt C i svart på gul botten anger läget för ATS rapportplats. TI Pågående segelflygning TI Ett dubbelt vitt kors utlagt på signalplats innebär att flygplatsen används av segelflygplan och att segelflygning pågår. TI Landningsplats för helikopter TI Horisontal vit kvadrat med rött H eller röd kvadrat med gult H anger landningsplats för helikopter H Sida 79

80 Bilaga TI-4 Rangeringssignaler för allmän flygtrafik (GAT) 1 Från signalgivare till luftfartyg Not 1. Dessa signaler är avsedda att användas av signalgivare som, när så behövs för att lättare kunna iakttas av piloten, har någon form av belysning i händerna och som står vänd mot luftfartyget och placerad: (a) beträffande flygplan, framför vänstra vingspetsen inom synhåll för piloten samt (b) beträffande helikopter så, att han bäst kan iakttas av piloten. Not 2. Innebörden av dessa signaler är densamma oavsett om spaden, lysstavar eller handlyktor används. Not 3. Luftfartygets motorer är normalt numrerade från höger till vänster sett från signalgivare, som står vänd mot luftfartyget (dvs. motor nr. 1 är babords yttermotor). Not 4. De med asterisk utmärkta signalerna är avsedda att användas för hovrand/taxande helikopter. 1.1 Innan följande signaler används ska signalgivaren försäkra sig om att det område inom vilket ett luftfartyg ska vägledas är fritt från föremål som luftfartyget, genom att följa T.I.1.1, annars skulle kunna stöta emot. Not. Många luftfartyg är så konstruerade att vingspetsars, motorers och andra ytterst belägna delars rörelse inte visuellt kan övervakas från förarutrymmet när luftfartyget manövreras på marken. Sida 80

81 1.Teckengivare/guide Höj höger hand ovanför huvudet och rikta spaden uppåt. Rör vänster hand upprepade gånger i sidled med spaden riktad nedåt, mot kroppen. Det här tecknet betyder att den person som är placerad vid luftfartygets vingspets meddelar piloten, rangeraren eller push backoperatören att luftfartygets rörelse till och från uppställningsplatsen inte hindras. 2. Använd denna plats Armarna sträckta rakt upp över huvudet med handflatorna inåt. 3. Fortsätt till nästa teckengivare eller enligt tornets/markkontrollens instruktioner Rikta båda armarna uppåt. Sträck armarna framåt och rikta därefter händerna mot nästa teckengivare eller taxningsområde. Sida 81

82 4. Rakt framåt Sträck ut armarna rakt från kroppen, böj armarna och för händerna upprepade gånger fram och tillbaka mot huvudet. 5 a. Sväng till vänster (från pilotens synvinkel) Håll höger arm och spade i 90 graders vinkel från kroppen och ge tecknet kom framåt med vänster hand. Handen ska föras uppåt och nedåt upprepade gånger. Handrörelsens hastighet anger hur snabbt luftfartyget ska svänga. 5 b. Sväng till höger (från pilotens synvinkel) Håll vänster arm och spade i 90 graders vinkel från kroppen och ge tecknet kom framåt med höger hand. Handen ska föras uppåt och nedåt upprepade gånger. Handrörelsens hastighet anger hur snabbt luftfartyget ska svänga Sida 82

83 6 a. Normalt stopp Sträck ut armarna och håll händerna i 90 graders vinkel mot kroppen, för dem därefter sakta över huvudet tills dess att spadarna korsas. 6 b. Nödstopp Sträck ut armarna i en hastig rörelse, för händerna över huvudet och korsa dem. 7 a. Ansätt bromsar Höj handen strax ovanför axelhöjd med öppen handflata. Försäkra dig om att du har ögonkontakt med piloten och knyt handen. Förflytta dig inte förrän du har fått tummen upp från piloten. Sida 83

84 7 b. Lossa bromsar Höj handen strax ovanför axeln med handen knuten. Försäkra dig om att du har ögonkontakt med piloten och öppna handen. Förflytta dig inte förrän du har fått tummen upp från piloten. 8 a. Bromsklossar ansatta Sträck ut armarna ovanför huvudet och för händerna relativt snabbt mot varandra tills de rör varandra. Försäkra dig om att du har fått en bekräftelse från piloten. 8 b. Bromsklossar borttagna Sträck ut armarna ovanför huvudet och för spadarna/händerna snabbt utåt mot sidorna från varandra. Ta inte bort bromsklossarna förrän du har fått ett godkännande från piloten. Sida 84

85 9. Starta motor Höj höger arm till huvudhöjd, rikta spaden/handen uppåt och gör cirkelrörelser med handen. Höj samtidigt vänster arm och peka på den motor som ska startas. Alternativt visa med antal fingrar vilken motor som ska startas. 10. Stoppa motor Sträck vänster arm rakt upp. Böj höger arm och håll spaden/hamden framför kroppen i axelhöjd. För handen och spaden från vänster axel till höger axel i en skärande, horisontell rörelse framför halsen. 11. Kör sakta För armarna nedåt och för sedan spadarna uppåt och nedåt upprepade gånger (som att slå med lätta slag) från midjan och nedåt. Sida 85

86 12. Minska varvet på utpekad motor(er) Rikta armarna och spadarna nedåt mot marken och för antingen höger eller vänster spade uppåt och nedåt upprepade gånger för att visa att varvet på vänster motor eller varvet på höger motor bör minskas. 13. Rakt bakåt Böj armarna i 90 grader framför kroppen i midjehöjd och låt armarna rotera om varandra i en framåtriktad rörelse. För att stoppa luftfartygets bakåtgående rörelse använder du tecken 6 a eller 6 b. Sida 86

87 14 a. Sväng under backning (stjärt till höger) Rikta vänster arm och spade nedåt. Rör den högra armen upp och ner från en vertikal position ovanför huvudet till horisontalläge. Upprepa rörelsen med höger arm. 14 b. Sväng under backning (stjärt till vänster) Rikta höger arm och spade nedåt. Rör den vänstra armen neråt från en vertikal position ovanför huvudet till horisontalläge. Upprepa rörelsen med vänster arm. 15. Bekräfta/allt klart (gäller även vid teknik och service) Höj höger arm till huvudhöjd och rikta spaden uppåt eller gör tummen upp med handen. Den vänstra armen vilar längs med kroppen. Sida 87

88 *16. Hovra Sträck ut armarna och spadarna i 90 graders vinkel från kroppen. *17. Stig (helikopter) Sträck ut armarna och håll spadarna i 90 graders vinkel från kroppen. Vänd handflatorna uppåt och för händerna uppåt upprepade gånger. Hastigheten på rörelsen visar hastigheten på stigningen. *18. Sjunk Sträck ut armarna och håll spadarna i 90 graders vinkel från kroppen. Vänd handflatorna nedåt och för händerna nedåt upprepade gånger. Hastigheten på rörelsen visar sjunkhastigheten. Sida 88

89 *19 a. Förflyttning i sidled åt vänster (från pilotens synvinkel) Sträck ut höger arm i 90 graders vinkel från kroppen. Rör den andra armen i samma riktning i en svepande rörelse. Upprepa den svepande rörelsen. *19 b. Förflyttning i sidled åt höger (från pilotens synvinkel) Sträck ut vänster arm i 90 graders vinkel från kroppen. Rör den andra armen i samma riktning i en svepande rörelse. Upprepa den svepande rörelsen. *20. Landa (sätt ner) Korsa armarna med spadarna riktade nedåt framför kroppen. Sida 89

90 21. Håll kvar position/vänta Sträck ut båda armarna och rikta spadarna nedåt i 45 graders vinkel ut från sidorna. Håll kvar positionen till dess att luftfartyget är klart för nästa manöver. 22. Brand Rita åttor i luften med den högra spaden/handen. Rörelserna ska gå från axel till knä. Peka samtidigt på området för branden med den vänstra spaden/handen. 23. Luftfartygets avgång Gör en sedvanlig hälsning med höger hand och/eller spade inför luftfartygets avgång. Håll ögonkontakt med piloten till dess att luftfartyget har börjat taxa. Sida 90

91 24. Rör inte kontrollerna (gäller vid teknik och service) Sträck ut höger arm över huvudet och knyt handen eller håll spaden i 90 graders vinkel från kroppen. Den vänstra armen vilar längs med kroppen. 25. Koppla in markström (gäller vid teknik och service) Håll armarna helt utsträckta över huvudet. Håll vänster hand horisontellt med handflatan nedåt och för högerhandens fingertoppar mot den vänstra handflatan, dvs. bilda ett T. Under mörker kan lysstavar användas för att bilda ett T ovanför huvudet. 26. Koppla från markström (gäller vid teknik och service) Håll armarna helt utsträckta över huvudet med högerhandens fingertoppar mot den vänstra handens handflata, dvs. bilda ett T. För sedan bort den högra handen från den vänstra. Koppla inte bort strömmen förrän du har fått ett godkännande från piloten. Under mörker kan lysstavar användas för att bilda ett T ovanför huvudet. Sida 91

92 27. Avvisande (nej) (gäller teknik och service) Håll den högra armen rakt ut i 90 grader från axeln och låt spaden peka nedåt mot marken eller gör tummen ned med handen. Den vänstra armen vilar längs med kroppen. 28. Upprätta kommunikation via interfon (gäller vid teknik och service) Sträck ut båda armarna i 90 grader från kroppen och håll för öronen med båda händerna. 29. Öppna/stäng dörr vid trappor (gäller vid teknik och service) Låt höger arm vila längs med sidan och höj vänster arm över huvudet i 45 graders vinkel. För höger arm mot den vänstra axeln i en svepande rörelse upprepade gånger. Det här tecknet är främst avsett för luftfartyg som har inbyggd trappa. Sida 92

93 2. Från luftfartygets pilot till markpersonal De tecken som anges nedan är avsedda att användas av piloten i cockpit. Pilotens händer ska kunna iakttas av markpersonal och om så krävs, för att underlätta markpersonalens observation, vara försedda med någon form av belysning eller vara belysta. Luftfartygets motorer är numrerade från höger till vänster sett från markpersonal som står vänd mot luftfartyget (dvs. motor nr 1 är yttermotorn på vänster sida). 2.1 Ansätt respektive lossa bromsar Bromsarna ansätts respektive lossas i samma ögonblick som näven knyts eller fingrarna sträcks ut. a) Bromsarna ansätts höj med handens fingrar utsträckta underarmen vågrätt framför ansiktet och knyt sedan näven (se bild 7a). b) Bromsarna lossas höj med knuten näve underarmen vågrätt framför ansiktet och sträck sedan ut fingrarna (se bild 7b). 2.2 Ansätt bromsklossar eller ta bort bromsklossar a) Ansätt bromsklossar armarna utsträckta med handflatorna utåt. Händerna förs inåt och korsas framför ansiktet (se bild 8a). b) Ta bort bromsklossar händerna korslagda framför ansiktet med handflatorna utåt. Armarna förs utåt (se bild 8b). 2.3 Motorstart Klart att starta motor (motor nummer) sträck upp relevant antal av den ena handens fingrar för att ange numret på den motor som avses startas och gör en cirkelrörelse med handen (se bild 9). 2.4 Bekräfta/allt klart Höj höger eller vänster arm så att handen blir synlig för markpersonalen och gör tummen upp. (se bild 15). 2.5 Koppla in markström Håll vänster hand i ansiktshöjd med handflatan nedåt och för högra handens fingertoppar mot den vänstra handflatan, dvs. bilda ett T (se bild 25). 2.6 Koppla från markström Håll högra handens fingertoppar mot den vänstra handens handflata, dvs. bilda ett T. För sedan bort den högra handen från den vänstra handflatan (se bild 26). 2.7 Avvisande (Nej) Håll armen rakt ut åt sidan från kroppen i axelhöjd och gör tummen ned. (se bild 27). 2.8 Upprätta kommunikation via interfon Sträck ut båda armarna åt sidan i 90 grader från kroppen och håll för öronen med båda händerna (se bild 28). Sida 93

94 3. Tecken för nödsituationer Följande tecken utgör grundläggande minimikrav för kommunikation vid nödsituationer mellan insatsledaren och räddningstjänstpersonalen och cockpit och/eller kabinbesättningen på det berörda luftfartyget. Räddningstjänstpersonalens nödsignaler ska, om möjligt, ges till flygbesättningen från luftfartygets främre vänstra del. Räddningstjänstpersonalen kan ge tecken från andra positioner för att kommunicera mer effektivt med kabinbesättningen. 3.1 Rekommenderar evakuering evakuering rekommenderas baserat på insatsledarens bedömning av den externa situationen. Håll armen utsträckt från kroppen i ett horisontellt läge med handen uppsträckt i ögonhöjd. Vinka bakåt med böjd arm. Håll den andra armen längs med kroppen. 3.2 Rekommenderar stopp rekommenderar att evakueringsprocessen avbryts och att luftfartygets rörelse och andra pågående aktiviteter stoppas. Håll armarna framför huvudet och korsa handlederna. Sida 94

95 3.3 Nödläget under kontroll inga yttre bevis på att en farlig situation föreligger, eller allt klart. Håll armarna ut från kroppen i 45 graders vinkel. Rör armarna mot dig i en inåtgående rörelse nedanför midjan tills handlederna korsas. Sträck sedan ut armarna till startpositionen. 3.4 Brand Rita åttor i luften med den högra spaden. Rörelserna ska gå från axel till knä. Peka samtidigt på området för branden med den vänstra spaden Sida 95