9638/17 LE/ab,np 1 DGE 1C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2017 (OR. en) 9638/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 24 maj 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna SPORT 40 EDUC 266 JEUN 78 SOC 434 EMPL 338 CULT 77 Föreg. dok. nr: 8937/17 SPORT 32 EDUC 171 JEUN 60 SOC 316 EMPL 238 CULT 54 Ärende: Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete Rådets slutsatser (den 23 maj 2017) För delegationerna bifogas slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete, som antogs av rådet vid dess 3541:a möte den 23 maj /17 LE/ab,np 1 DGE 1C SV

2 BILAGA Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, A) SOM ERINRAR OM ATT 1. idrott är den största sociala verksamheten och frivilligverksamheten i Europa; många människor är idrottsintresserade och idrott spelar en viktig roll för att föra samman människor med olika bakgrund, 2. de europeiska samhällena står inför utmaningar när det gäller att förbli sammanhållna och inkluderande; frivilligarbete inom idrottsrörelsen som ett samhällsengagemang kan främja social integration, bidrar till aktivt medborgarskap och kan utgöra ett verktyg för att motverka socialt utanförskap 1, 1 Med socialt utanförskap avses här den process som gör att människor trängs undan till samhällets utkanter och som begränsar deras tillgång till resurser och möjligheter och inskränker deras deltagande i det allmänna sociala och kulturella livet, vilket gör att de känner sig marginaliserade, maktlösa och diskriminerade. 9638/17 LE/ab,np 2

3 3. frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan stärka känslan av samhörighet med samhället hos dess sårbara medlemmar och detta kan bidra till att främja aktivt medborgarskap; i dessa slutsatser från rådet erkänns skillnaderna inom det europeiska samhället, och de syftar till att lyfta fram grupper som riskerar att marginaliseras, nämligen migranter 2 och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar 3, B) SOM KONSTATERAR ATT 4. ett antal EU-medlemsstater, trots en långsam återhämtning från den ekonomiska och finansiella krisen, har fortsatt att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap 4 ; social delaktighet kräver likabehandling av alla grupper i samhället och ett särskilt fokus på deltagande, 5. konflikter, kriser och det instabila läget i tredjeländer har lett till en ökning utan motstycke av antalet migranter och flyktingar 5 i Europa sedan 2010, vilket har utlöst en migrations- och flyktingkris i Europa, och EU-medlemsstaterna kämpar för att hantera inflödet, Detta dokument hänvisar till integration av migranter och flyktingar i linje med slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om integration av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU, antagna den 9 december 2016 (Dok /16). Grupper som löper större risk att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap än befolkningen i stort. Personer som tillhör etniska minoriteter, migranter, personer med funktionsnedsättning, hemlösa, personer som kämpar med drogmissbruk samt isolerade äldre personer och ungdomar ställs alla ofta inför svårigheter som kan leda till ett ännu större socialt utanförskap, till exempel låg utbildning, arbetslöshet eller undersysselsättning. Social Policy Reforms in the EU: A Cross-national Comparison Social Inclusion Monitor Europe (SIM) Reform Barometer. Jan Arpe, Simona Milio, Andrej Stuchlik (red.). Vitbok om EU:s framtid Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025, s. 4: "Flyktingkrisen vilken innebar att 1,2 miljoner som kom till Europa under 2015 var den största sedan andra världskriget" (se även fotnot 3). 9638/17 LE/ab,np 3

4 6. rådets, Europaparlamentets och kommissionens gemensamma förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 syftar till att ta upp de mest brådskande utmaningar som EU står inför i dag; i den gemensamma förklaringen fastställs sex särskilda områden som bör prioriteras; hantering av Europeiska unionens sociala dimension och reformering och utveckling av EU:s migrationspolitik är ett par av dessa sex prioriterade områden 6, 7. frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan nå ut till människor på internationell, nationell, regional och lokal nivå, uppmuntra till aktivt medborgarskap och även utgöra ett kraftfullt socialt verktyg på många områden; det kan användas för att bidra till integrationen av den växande andelen migranter, bekämpa socialt utanförskap eller öka solidariteten mellan generationerna samt främja jämställdheten mellan kvinnor och män; det spelar en väsentlig roll när det gäller att skapa social sammanhållning och inkluderande samhällen; i detta hänseende spelar lokala myndigheter, i samarbete med idrottsklubbar, idrottsföreningar och andra organ som använder idrotten som en arbetsmetod, en viktig roll, 8. äldre personer utgör en viktig och växande del av det europeiska samhället, den europeiska ekonomin och kulturen samt av det dagliga livet i Europa; en kombination av faktorer som låg inkomst, dålig hälsa, ålderdom och/eller könsdiskriminering, begränsad fysisk eller mental kapacitet, arbetslöshet, isolering, missbruk och begränsad tillgång till tjänster kan samtliga leda till en ökad risk för fattigdom och socialt utanförskap 7 för vissa personer inom denna grupp; frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan hjälpa dem att lämna sin isolering och få dem att dela med sig av sin erfarenhet och stödja en dialog mellan generationerna, 6 7 Gemensam förklaring om den årliga interinstitutionella programplaneringen för 2017 Godkännande dok /16. Active Senior Citizens for Europe - A Guide to the EU (2012) AGE Platform Europe. 9638/17 LE/ab,np 4

5 9. frivilligarbete inom idrottsrörelsen ger ungdomar, utöver olika kompetenser och färdigheter, möjligheter till icke-formellt och informellt lärande, varigenom de kan tillägna sig positiva sociala attityder som grundar sig på de värderingar som idrotten framkallar; 8 frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan också tjäna som skyddsnät för ungdomar som inte deltar i utbildning eller som är arbetslösa och som befinner sig i samhällets utkanter 9, 10. lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning gör det möjligt för dessa att delta som frivilliga inom idrottsrörelsen på samma villkor som andra 10 ; alla personer med funktionsnedsättning bör ha rätt till fullt tillträde till idrottsaktiviteter, inbegripet frivilligarbete 11, C) SOM NOTERAR ATT % av EU-medborgarna enligt Eurobarometern 2014 deltar i frivilligarbete till stöd för idrottsrörelsen 12 ; undersökningen visar att en tredjedel av de som svarade ägnar mer än sex timmar per månad åt frivilligarbete och 8 % lade ner 21 timmar eller mer, 12. frivilligarbete spelar en central roll för att inkludera människor i ett samhälle genom att det stärker rollen som aktiv medborgare, ökar anställbarheten och främjar värderingar och interkulturell dialog; frivilligarbete inom idrottsrörelsen kan anta olika former och utföras vid enstaka tillfällen (till exempel förberedelser inför och organisation av lokala, regionala, nationella och internationella idrottsevenemang) eller mer regelbundet i vardagen (till exempel verksamhet med koppling till driften av olika idrottsorgan eller idrottsföreningar) 13, EUT C 372, Promoting Inclusion and Fundamental Values through Formal and Non-Formal Learning: EU Level measures to implement the Paris Declaration. EUT C 326, KOM(2010) 636 slutlig EU:s handikappstrategi : Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU. Särskild Eurobarometer 412 (2014): Idrott och fysisk aktivitet. Expertgruppen för utveckling av mänskliga resurser inom idrotten. Rekommendationer för att främja frivilligarbete inom idrotten, inbegripet bästa praxis avseende rättsliga och skattemässiga mekanismer. 9638/17 LE/ab,np 5

6 13. fördelarna med politiska åtgärder på området för social delaktighet och frivilligarbete inom idrottsrörelsen fortfarande inte är styrkta; än i dag har det inte genomförts någon systematisk, gränsöverskridande studie med inriktning på de politiska villkoren samt ekonomiska och sociala konsekvenserna för, liksom de strukturella egenskaperna hos idrottsföreningar, idrottsförbund, idrottsklubbar och andra organ som främjar social delaktighet och frivilligarbete inom idrottsrörelsen, syftet med den europeiska solidaritetskåren är att göra det lättare för fler ungdomar att delta i olika slags solidaritetsverksamhet, genom frivilligarbete eller inom ramen för anställning, praktik eller lärlingsverksamhet, i syfte att bidra till hanteringen av olika utmaningar i Europa; detta kan hjälpa dem att utveckla färdigheter som de behöver både på arbetsmarknaden och för ett aktivt medborgarskap; detta kan i sin tur bidra till att främja social delaktighet och europeiska värderingar 16, D) UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT 15. undersöka möjligheterna till och rekommendera frivilligarbete inom idrottsrörelsen som en plattform för social delaktighet; detta kan ske genom att stödja och uppmuntra lokala och regionala myndigheter att i samarbete med idrottsklubbar och idrottsorganisationer, inklusive icke-statliga organisationer som använder idrotten som en arbetsmetod, ge tillträde till människor som är drabbade av socialt utanförskap; det skulle främja och utveckla innovativa sätt att uppmuntra social delaktighet för personer som tillhör minoriteter och utsatta grupper, inbegripet isolerade äldre personer, utsatta ungdomar, personer med funktionsnedsättning, migranter och flyktingar, genom att främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen och därigenom rusta personer som tillhör sådana minoriteter med nya färdigheter och göra idrott till en livsstil hos dem, Projektet för social delaktighet och frivilligarbete i idrottsföreningar (Social Inclusion and Volunteering in Sports Clubs in Europe, SIVSCE) med stöd från EU-programmet Erasmus+ ( ). Europeiska idrottsnätverket för delaktighet, som främjar lika möjligheter för migranter och minoriteter genom frivilligarbete inom idrotten (European Sport Inclusion Network (ESPIN) Promoting Equal Opportunities of Migrants and Minorities through Volunteering in Sport). Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. 9638/17 LE/ab,np 6

7 16. främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen bland människor från alla samhällssektorer, bland annat migranter, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar, 17. utveckla och främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen såsom ett värdefullt utbildningskoncept att integrera i de olika nivåerna av informellt och icke-formellt lärande, med medverkan från ungdoms- och idrottsorganisationer samt andra aktörer i det civila samhället och med stärkande av samarbetet mellan dem; detta skulle kunna inbegripa utbildningsprogram i samarbete med idrottsorganisationer som understryker fördelarna med fysiskt och psykiskt välbefinnande liksom vikten av frivilligarbete inom idrottsrörelsen, 18. främja frivilligarbete genom att tillsammans med idrottsrörelsen organisera stora idrottsevenemang; stora idrottsevenemang kan erbjuda utmärkta tillfällen att skapa lämpliga förhållanden för att utbilda frivilligarbetare och hjälpa dem att skaffa nödvändig kompetens, E) UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT 19. stödja utbytet av god praxis och kunskaper om frivilligarbete inom idrottsrörelsen i samtliga EU-medlemsstater med beaktande av detta frivilligarbetes bidrag till och effekt på social delaktighet, 20. överväga att stödja transnationella initiativ (till exempel utbyte av god praxis, studier, nätverk, projekt) med fokus på genomförandet av nationella och internationella strategiska åtgärder för social delaktighet inom ramen för EU-finansieringsprogram, särskilt Erasmus+ och Europeiska socialfonden, med inriktning på frivilligarbete inom idrottsrörelsen, 9638/17 LE/ab,np 7

8 F) UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSSTATERNA ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN 21. beakta europeiska idrottsveckan som ett initiativ för att främja frivilligarbete inom idrottsrörelsen och få människor från alla delar av samhället att delta; den kan vara ett medel för att nå alla samhällets delar genom verksamhet i eftersatta områden och locka till sig frivilligarbetare till idrottsrörelsen från dessa områden, 22. främja erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande genom frivilligarbete inom idrottsrörelsen, i synnerhet genom att använda EU:s verktyg och vägledning 17 som kan underlätta validering och förbättra jämförbarheten och transparensen samt erkännandet av tillägnade läranderesultat; syftet är att undersöka hur frivilligarbetares status kan stärkas för att säkerställa att de kompetenser som de har förvärvat erkänns, 23. främja utnyttjande av struktur- och investeringsfonderna och Sammanhållningsfonden för infrastruktur och andra program för idrottsklubbar, för att förbättra de rådande sociala förhållandena, särskilt i områden med en hög koncentration av grupper som riskerar att marginaliseras, 24. främja konceptet en europeisk solidaritetskår bland idrottsorganisationer och uppmuntra dem att delta i detta initiativ så att ungdomar som är aktiva inom idrotten kan få bättre tillgång till detta program, 17 Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (EUT C 398, ). 9638/17 LE/ab,np 8

9 G) UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN ATT ÖVERVÄGA ATT 25. uppmuntra deltagande av migranter och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning och sårbara ungdomar som frivilligarbetare av olika slag inom idrottsaktiviteter på gräsrotsnivå genom att organisera små och stora idrottsevenemang och göra det lättare för dessa personer att börja att arbeta som frivilliga inom idrottsrörelsen på gräsrotsnivå i syfte att stärka deras egenmakt, 26. utveckla samarbetet med idrottsorganisationer, ungdomsorganisationer och andra ickestatliga organisationer om hur man kan främja frivilligarbete samt locka till sig och behålla frivilligarbetare för att maximera möjligheterna till frivilligarbete inom idrottsrörelsen, exempelvis inom ramen för stora idrottsevenemang, 27. skapa inlärnings- och utbildningsmöjligheter för att förbättra färdigheterna hos frivilligarbetare inom idrottsorganisationer, däribland migranter och flyktingar, äldre, personer med funktionsnedsättning, sårbara ungdomar och andra minoriteter, samtidigt som man arbetar med kapacitetsuppbyggnaden hos dem som är ansvariga för rekrytering och hantering av olika grupper av frivilligarbetare, 28. uppmuntra lika möjligheter inom idrottsklubbar, inbegripet likabehandling av grupper som riskerar att marginaliseras, när det gäller medlemskap och deltagande som frivilligarbetare, 29. främja äldres deltagande i idrottsklubbar och integreringen av äldre frivilligarbetare som ställer sin värdefulla livserfarenhet till förfogande inom olika idrottsstrukturer på alla nivåer, 9638/17 LE/ab,np 9

10 BILAGA TILL BILAGAN Följande nyckeldokument understryker vikten av frivilligarbete inom idrottsrörelsen som ett verktyg för social delaktighet: 1. Europa 2020-strategin och ett av dess sju flaggskeppsinitiativ, i vilket man betonar behovet av tillväxt och sysselsättning för att hjälpa människor som befinner sig på fattigdomsgränsen och drabbats av social utestängning att leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället (dok. 7110/10). 2. Rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (EUT C 326, ). 3. Meddelande om EU-politik och frivilligarbete: Erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU (KOM(2011) 568 slutlig). 4. Rådets slutsatser om främjande av aktivt medborgarskap genom frivilligarbete inom idrotten (EUT C 372, ). 5. Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (EUT C 398, ). 6. EU-arbetsplanen för idrott för tiden (EUT C 183, ). 7. Särskild Eurobarometer 412 (2014): Idrott och fysisk aktivitet. 8. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (dok /16). 9. Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om integration av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i EU, antagna den 9 december 2016 (15312/16). 10. Gemensam förklaring om den årliga interinstitutionella programplaneringen för 2017 (15375/16). 9638/17 LE/ab,np 10 BILAGA TILL BILAGAN DGE 1C SV

11 11. Att investera i Europas unga a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Att investera i Europas unga (dok /16). b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En europeisk solidaritetskår (dok /16). 12. Expertgruppen för utveckling av mänskliga resurser inom idrotten. Rekommendationer för att främja frivilligarbete inom idrotten, inbegripet bästa praxis avseende rättsliga och skattemässiga mekanismer (december 2016). 13. Europeiska idrottsnätverket för delaktighet, som främjar lika möjligheter för migranter och minoriteter genom frivilligarbete inom idrotten (European Sport Inclusion Network (ESPIN) Promoting Equal Opportunities of Migrants and Minorities through Volunteering in Sport). 14. KOM(2010) 636 slutlig EU:s handikappstrategi : Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU. 9638/17 LE/ab,np 11 BILAGA TILL BILAGAN DGE 1C SV