Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Transkript

1 Beslut Datum Diarienummer 2855/2017 NN Salems kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Rönninge Tillsyn enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1. Att Salems kommun betalade ut bidraget till entreprenören trots att NN uttryckligen hade påtalat brister var en stor avvikelse från den rollfördelning som lagen om bostadsanpassningsbidrag utgår från och mycket olämpligt. 2. Boverket anser att om kommunen enligt avtal med sökanden betalar bidraget direkt till entreprenör så bör den efterhöra med sökanden om han eller hon är nöjd med arbetet innan någon utbetalning görs. Boverket uppmanar därför Salems kommun att ändra sina rutiner så att den rutinmässigt försäkrar sig om att sökanden är nöjd med utfört arbete innan någon utbetalning av bidraget görs direkt till entreprenören. 3. Det framgår inte av handlingarna att kommunen har bistått NN i önskvärd uppfattning till följd av serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen. 4. Boverket kan inte inom ramen för sin tillsynsfunktion pröva kommunens eventuella civilrättsliga ansvar i den uppkomna situationen. 5. Boverket rekommenderar kommunen att se över blanketten där sökanden får ange om den önskar hjälp med bland annat beställning av arbetena, om den version som kommunen skickat in i detta tillsynsärende fortfarande används. Av den versionen framgår inte att kommunen har viss serviceskyldighet att bistå sökanden även om sökanden väljer att själv ta in anbud, beställa arbetena och betala entreprenören. Redogörelse för ärendet Anmälan NN har begärt att Boverket granskar Salems kommuns handläggning av hennes ärende om bostadsanpassningsbidrag. Enligt NN anlitade kommunen entreprenör efter att hon gett kommunen fullmakt att beställa arbetena. Därefter betalade kommunen entreprenören för utfört arbete utan att hon hade godkänt detta. NN är inte nöjd med utfört arbete i köket som hon inte anser vara funktions- Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 dugligt. Till exempel har viss utrustning gått sönder och överskåp har inte monterats där de ska vara. 2(5) Kommunens yttrande Kommunen har på Boverkets begäran inkommit med kopior av alla handlingar i NN:s ärenden om bostadsanpassningsbidrag samt yttrat sig, bland annat över kommunens rutiner för utbetalning av bostadsanpassningsbidraget direkt till entreprenör. Enligt kommunen har NN vid olika tillfällen under år 2016 fört en dialog med handläggare för bostadsanpassningsbidrag som främst handlar om NN:s syn på anpassningen. Handläggare har då förklarat att NN varit beställare och att det därför är hon som varit ansvarig för att helt eller delvis bestrida felaktiga åtgärder enligt konsumenttjänstlagen (1985:716). Kommunen kan varken bekräfta eller dementera NN:s uppgift att föregående handläggare hanterat ärendena på ett inte önskvärt sätt då handläggaren i fråga inte längre arbetar inom kommunen och den dokumentation som finns inte utvisar något om detta. Kommunen har vidare uppgett att enligt NN:s anmälan kan kommunen utläsa att processen inte varit fullt tillfredsställande. När det gäller rutinerna för utbetalning av bidraget har kommunen uppgett att i ärenden av komplicerad art eller ärenden där projekteringen inte fungerat tillfredsställande eller på något annat sätt varit resurskrävande så brukar kommunen tillfråga den sökande om han eller hon är nöjd med anpassningen. Därefter reglerar kommunen entreprenörens faktura. I ärenden som inte är komplicerade eller där projekteringen fungerat på ett gott sätt brukar kommunen inte tillfråga sökanden om han eller hon är nöjd med anpassningen. Boverkets bedömning Detta tillsynsärende handlar i första hand om hur Salems kommun har handlagt NN:s ärende om anpassningar i köket. Det ryms inte inom Boverkets tillsynsfunktion att bedöma utförandet av själva anpassningsarbetena. Köksärendet handlades av kommunen år Så lång tid tillbaka brukar Boverket normalt inte gå i tillsynsärendena, men då NN fortfarande inte har ett fungerande kök, enligt vad hon uppgett i sin anmälan, har Boverket valt att ändå granska ärendet. Det är framförallt två delar av kommunens handläggning som Boverket tar upp nedan. Den ena delen gäller detta att kommunen trots NN:s påpekanden om brister i köket ändå betalade ut bidraget till entreprenören. Den andra delen handlar om vilka eventuella skyldigheter kommunen har haft att bistå NN för att få entreprenören att åtgärda eventuella brister. Kommunens betalning till entreprenören trots påpekanden om brister Det är utrett att det har funnits ett i vart fall muntligt avtal mellan kommunen och NN enligt vilket kommunen skulle beställa entreprenör. När det däremot gäller själva betalningen om NN även överlåtit på kommunen att betala ut bidraget direkt till entreprenören är det inte klarlagt att det funnits något sådant avtal, vare sig skriftligt eller muntligt. Bland handlingarna från kommunen

3 finns två blanketter påskrivna av NN där hon kryssat för att hon bland annat ber kommunen att sköta betalningen för utfört arbete. Men den ena är påskriven 2012, och kan alltså inte avse det ärende som är aktuellt i detta tillsynsärende, och när det gäller den andra blanketten framgår vare sig datum eller ärendenummer. Även när det finns ett avtal som ger en kommun rätt att betala bidraget direkt till entreprenör så anser dock Boverket att kommunerna bör försäkra sig om att sökandena är nöjda med anpassningen innan utbetalning görs. 3(5) Kommunen beställde merparten av arbetena i köket den 16 oktober Vid telefonsamtal med Boverket har NN uppgett att hon kontaktade entreprenören för att påtala brister så fort hon kom hem från sjukhuset men att hantverkarna då sade att det måste gå via kommunen. Det framgår av ärendebladet att NN vände sig till kommunen och påtalade brister per telefon den 7 november 2006 och i mejl den 15 november Av ärendebladet framgår vidare att fyra utbetalningar gjorts från kommunen: 6 december 2006, 26 december 2006 och två den 15 januari Till vem utbetalning gjorts framgår bara i ett fall, nämligen till ett företag, dock inte det företag som gjorde arbetet i köket. NN:s uppgift att utbetalning gjorts direkt till entreprenören som utförde arbetena i köket stöds av vad som framgår i några av de andra ärenden som kommunen inkommit med, i vilka kommunen står som mottagare av fakturor, liksom av kommunens uppgifter om sina rutiner för utbetalning. (Fakturorna gällande köksanpassningen har inte skickats in till Boverket.) Sammantaget drar Boverket slutsatsen att kommunen betalat bidraget direkt till entreprenören. Av handlingarna kan inte utläsas varför utbetalning gjordes till entreprenören trots de påpekanden om brister som NN hade gjort. Kommunen har till Boverket uppgett att det är oklart hur handläggningen har utförts och att den varken kan bekräfta eller dementera uppgifterna i NN:s anmälan om att handläggningen utförts på ett inte önskvärt sätt då föregående handläggare inte arbetar kvar inom kommunen och det heller inte går att tyda några åsikter ur några dokument rörande ärendet. Att kommunen betalade ut bidraget till entreprenören trots att NN uttryckligen hade påtalat brister var en stor avvikelse från den rollfördelning som lagen om bostadsanpassningsbidrag utgår från och mycket olämpligt. Därigenom berövades NN det viktigaste påtryckningsmedlet gentemot entreprenören. Här är en länk till Boverkets beskrivning av rollfördelningen i Boverkets digitala handbok om bostadsanpassningsbidrag: Enligt kommunen betalar den i vissa ärendetyper rutinmässigt ut bidraget direkt till entreprenören utan att först efterhöra med sökanden om han eller hon är nöjd med arbetet. Boverket anser dock att om kommunen, enligt avtal med sökanden, betalar bidraget direkt till entreprenör, så bör den efterhöra med sökanden om han eller hon är nöjd med arbetet innan någon utbetalning görs. Boverket uppmanar därför Salems kommun att ändra sina rutiner så att den rutinmässigt försäkrar sig om att sökanden är nöjd med utfört arbete innan utbetalning av bidraget görs direkt till entreprenören.

4 Kommunens eventuella skyldigheter att bistå NN för att få entreprenören att åtgärda eventuella brister När det gäller eventuella brister i entreprenörens utförande så är det som regel sökanden själv som har att kontakta entreprenören för att försöka få till stånd en rättelse vid eventuella fel i utförandet. Detta eftersom det är sökanden, i detta fall NN, som är avtalspart i förhållande till entreprenören. Det medför ingen skillnad om en sökande och kommunen har kommit överens om att kommunen ska välja entreprenör och beställa arbetena då det ju sker för sökandens räkning. Samtidigt så har dock kommunerna en serviceskyldighet enligt 4 förvaltningslagen (1986:223) som säger att myndigheter ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, enskildas behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Vidare framgår av 7 förvaltningslagen att myndigheter ska underlätta för enskilda att ha med dem att göra. 4(5) Det är Boverkets uppfattning att serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen kan gälla också efter det att anpassningsarbetena utförts. Hur omfattande serviceskyldigheten är varierar efter omständigheterna. Boverket anser dock att ju mindre insyn och kontroll en sökande har haft på grund av en kommuns aktiva roll som bland annat beställare av arbetena eller på grund av att en kommun i strid med rollfördelningen i lagen om bostadsanpassningsbidrag betalar ut bidraget direkt till entreprenören, trots sökandens påpekanden om brister, desto större blir serviceskyldigheten. Det kan då till exempel handla om att bistå sökanden i dialogen med entreprenören. I kommunens ärendeblad gällande köksärendet har antecknats brev skrivet angående kvarstående åtgärder 6 mars 2007, brev skrivet kvarvarande åtgärder 16 april 2007 och förteckning upprättad på kvarstående åtgärder 18 juni Breven och förteckningen finns dock inte bland de handlingar som skickats in till Boverket från kommunen som uppgett att inskickade handlingar är de som finns i ärendena rörande NN. Vissa aktiviteter från kommunens sida har ägt rum gällande ugnsluckan. I övrigt framgår att NN upplysts att hon har att reklamera och telefonnummer till entreprenören har uppgetts. Sammantaget så framgår det inte av handlingarna att kommunen har bistått NN i önskvärd uppfattning. När det gäller kommunens eventuella ansvar i den uppkomna situationen att utbetalning gjorts av kommunen direkt till entreprenör trots NN:s påpekanden om brister och att entreprenören, enligt uppgift från kommunen, gått i konkurs så är det en civilrättslig fråga som Boverket inte har möjlighet att gå in på inom ramen för sin tillsynsfunktion. Avslutande synpunkter på andra delar av kommunens handläggning Till sist lämnar Boverket upplysningsvis några synpunkter på andra delar av handläggningen än dem som NN:s anmälan avser. I några av besluten framgår inte beviljat bidragsbelopp. Då bostadsanpassningsbidraget är ett penningbidrag bör sökanden naturligtvis få veta vilken

5 summa bidraget uppgår till i sitt ärende innan en åtgärd beställs och genomförs. Ett beslut att bevilja bidrag ska alltså bestå av två delar, nämligen dels bidragsberättigande åtgärder, dels bidragsbelopp. De aktuella besluten går lång tid tillbaka och Boverket förutsätter att kommunen numera alltid anger belopp i sina beslut att bevilja bostadsanpassningsbidrag. 5(5) Boverket vill också uppmärksamma kommunen på dokumentation. Enligt förvaltningslagens 15, som gäller ärenden som avser myndighetsutövning, vilket ju ärenden om bostadsanpassningsbidrag gör, är kommunerna skyldiga att anteckna uppgifter som de får på någon annat sätt än genom en handling om uppgifterna kan ha betydelse för ärendets utgång. Justitieombudsmannen har för övrigt uttalat att också uppgifter som enbart rör ärendets yttre gång bör dokumenteras i stor utsträckning. Det kan till exempel handla om telefonkontakter och hembesök även om uppgifterna inte är av betydelse för ärendets utgång. Boverket har också några synpunkter på blanketten där sökanden fick ange om hjälp önskades med bland annat beställning av arbetena. Blanketten kan uppfattas som att enda möjligheten att få kommunens hjälp är att överlåta allt arbete med anbudsinhämtande, beställning och betalning på kommunen. Det framgår inte att kommunen har viss serviceskyldighet att bistå sökanden även om han eller hon väljer att själv ta in anbud, beställa arbetena och betala entreprenören. Boverket rekommenderar därför kommunen att se över blanketten, om den fortfarande används. I detta ärende har enhetschef Per Lindkvist beslutat. Jurist Ylva Storm har varit föredragande. Per Lindkvist enhetschef Ylva Storm jurist