Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan

Transkript

1 Älgförvaltningssystemet - roller, ansvarsfördelning, tidplan David Bruun Förvaltningens uppbyggnad Ansvaret för förvaltningen Tidplan Älgskötselplaner

2 Regelverket NFS 2011:7 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort; Jaktförordningen Jaktlagen

3 Terminologi ÄSO= älgskötselområde ÄFO= älgförvaltningsområde ÄSP= älgskötselplan ÄFP= älgförvaltningsplan VFD= viltförvaltningsdelegationen Lst= Länsstyrelsen

4 Ersättning till ägförvaltningsgrupper: 5000 kr i personligt årsarvode. Personlig reseersättning (120 ) 5000 kr till varje grupp/år för övriga utlägg (lokalhyra, fika etc.) Pengarna tas från älgvårdsfonden = fällavgifterna Ersättning utgår dock inte till ledamot som endast i ringa omfattning deltar i älgförvaltningsgruppens arbete. Arvoden och övriga ersättningar enligt tredje stycket betalas ut av länsstyrelsen två gånger per år i efterskott och ska grundas på skriftligt underlag.

5 Dagens älgförvaltning Länsmålsättning älg Älgförvaltningsplaner Älgskötselplaner Samråd Samråd 9 st älgförvaltningsområden 9 st älgförvaltningsgrupper Varje grupp 3+3 representanter för markägare respektive jägare

6 Länsstyrelsens uppgift Besluta/Fastställa Granska logiken Rådge om ramarna Slå vakt om rättssäkerheten

7 Älgförvaltningsgruppens uppgift Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Mer konkret och förenklat: Sammanställ av ÄSO insamlad data + ÄBIN + viltolycksdata till en ÄFP Granska ÄSP:er så att de sammantaget ligger i linje med ÄFP Samråd med ingående jaktområden ÄSO (licens) Verka för inventering Verka för måluppfyllelse i ÄSP Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 88 % av registrerade arealen är älgskötselområde (ÄSO) ÄSO A Licens

10 Arbetet inom ÄSO Samla in Inventeringsdata (älgobs, spillningsinventering, kalvvikter, avskjutningsdata) Håll samråd med ÄFP som diskussionsgrund Delta vid ÄFO-samråd In med data i en treårig skötselplan Bolla planen med ÄFG X Ut och skjut 100% av planen REPETERA! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Fördelar med ÄSO? Berättigad till årligt samråd med ÄFG Lokal faktabaserad förvaltning, utan schablontilldelning Möjlighet att komma överens om förvaltningsregler över en stor yta vilket ger bra genomslag (t.ex. taggbegränsningar) Små jaktlag kan få möjlighet att fälla vuxen älg vid t.ex. avlysningsjakt Flexibilitet +- 10% från avskjutningsmål Möjlighet att revidera avskjutningsplanen vid behov Bra bas för diskussioner om skogsskadeläget och vilka gemensamma ansträngningar som krävs från såväl jägar- som markägarsidan Bra bas för fortsatt flerartsförvaltning

12 Svårigheterna i systemet

13 Svårigheterna i systemet Hur kan ÄFP påverka ÄSP? ÄFP/ÄSP har olika färsk data Lokala variationer mellan ÄSO ofrånkomligt Kan man synka alla ÄSO efter ÄFP i tid? Men adaptiva förvaltningen ska göra det möjligt att revidera ÄSP.. Kan vi förnya ÄFP årligen? Länsmålet/ målet i ÄFP/ Målet i ÄSP /samrådet inom ÄSO skiljer sig. Vad är ok och vem bestämmer?

14 Vem ansvarar för viltförvaltningen? 4 Viltet ska vårdas i syfte att - bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och - främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343).

15 Forskarna menar att älg ska förvaltas på ÄFOnivå p.g.a dess stora rörelseytor - vilket är klokt! Ansvaret ligger visserligen lokalt men klövviltet rör sig över stora ytor - samarbete krävs och övergripande styrning behövs Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 27 NFS 2011:7: Älgskötselplanen ska bidra till en adaptiv förvaltning och till att älgförvaltningsplanens mål genomförs. Planen ska tas fram efter samråd med älgförvaltningsgruppen.

17 Vad ska vi uppnå? En älgstam av hög kvalité som är i balans med betesresurserna och som tar hänsyn till allmänna och enskilda intressen

18 Mer om älgskötselområdena och deras arbetsgång Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Älgskötselplanen tas fram: Med älgförvaltningsplanen som grund Med beaktande av samrådets önskan I samråd med älgförvaltningsgruppen Länsstyrelsen fastställer den

20 Bilda älgskötselområdets styrelse med bred representation för långsiktig konfliktfri och hänsynstagande förvaltning Jaktintresset Lantbrukarintresset Skogsintresset Naturvårdsintresset m. fl.

21 Utan insamlad data är skötselplanen värdelös och älgen lämnas oförvaltad - Hur samlar vi in data?

22 Förvaltningen är idag kunskapsbaserad SLU Vi använder oss huvudsakligen av vetenskapligt utvärderad och tydligt definierad inventeringsmetodik

23 Basmetoderna för älg: Ägobs Spillningsinventering Kalvvikter SLU Avskjutningsstatistik Flyginventeringen tillhör de utökade metoderna och kan användas som komplement till basmetoderna

24 Den adaptiva förvaltningen presenterad av SLU: Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Ytterligare inventeringar centrala i förvaltningen ÄBIN Foderprognoserna Viltolycksstatistik Rovdjursinventering Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

26 Målet ger avskjutningen - inte tvärt om! Älgskötselplan Älgfrodeberäkning ger korrekt avskjutning