Fjärde söndagen i fastan

Transkript

1 Fjärde söndagen i fastan Midfastosöndagen Laetare Livets bröd Den gamla antifonens (Jes. 66:10) första ord, Laetare (Gläd er), uttrycker att denna söndag är ett slags rastställe, en uppfriskande oas i fastetidens ökenvandring. Denna helg har kallats midfastosöndag, eftersom den är placerad mitt i fastetiden. En annan benämning är brödsöndagen. Texterna berättar om hur Jesus bespisar de femtusen. Därtill ansluter sig diskussionen om människans behov av andlig föda. Jesus själv är livets bröd. Han delar ut sina goda gåvor till oss och lär oss att dela med oss av vårt eget till dem som behöver det. Till sitt innehåll tangerar denna söndag skärtorsdagens tematik. LITURGISK FÄRG: violett eller blå PSALMFÖRSLAG I 383 Gud, ditt folk är vandringsfolket 314 Jesus, du som själen mättar Dps 486 Bröd, bröd, åkrarnas bröd 218 Ett livets bröd vill Jesus Krist 413 Befall i Herrens händer Bibeltexterna Psaltarpsalm När de går genom Bakaträdens dal blir den en flödande källa, höstregnet fyller den med välsignelse. De går genom port efter port, tills de möter Gud på Sion. Herre Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud! Ge akt på vår sköld, o Gud, se i nåd till din smorde! Herre Sebaot, lycklig den som förtröstar på dig. Ps. 84:6 10, 13 Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Antifonen upprepas. Psalmstrof Allas ögon är vända mot dig, och du ger dem föda i rätt tid. Du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger. Ps. 145:15 16 Antifon Gläds med Jerusalem, jubla över henne, alla som älskar henne. Jes. 66:10 Psalm Lyckliga de som har sin styrka i dig, de som gärna drar upp till templet. 141

2 Första årgången 5 Mos. 8:2 3 Tänk på hela den väg som Herren, din Gud, har låtit dig vandra under dessa fyrtio år i öknen, för att tukta dig och sätta dig på prov, för att utröna om du är beredd att hålla hans bud eller inte. Han tuktade dig med hunger och lät dig äta manna, något som varken du själv eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan inte lever bara av bröd utan av alla ord som utgår från Herren. 1 Kor. 10:1 6 Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. Alla åt de samma andliga mat, och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen. Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade. När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till honom sade han till Filippos: Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta? Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. Filippos svarade: Det räcker inte med bröd för tvåhundra denarer, om de skall få en bit var. En av lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade: Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad förslår det till så många? Jesus sade: Låt folket slå sig ner. Det var gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner det var omkring fem tusen män. Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. När de hade ätit sig mätta sade han till lärjungarna: Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting förfars. De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över när de ätit. Då människorna såg vilket tecken han hade gjort sade de: Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen. Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att göra honom till kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet. Andra årgången Amos 8: Joh. 6:1 15 Jesus for över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön. Mycket folk följde efter, därför att de såg de tecken han gjorde genom att bota de sjuka. Och Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. Det var strax före judarnas påskhögtid. FASTETIDEN Ja, den tid kommer, säger Herren Gud, då jag sänder hunger över landet inte hunger efter bröd, inte törst efter vatten, utan efter att höra Herrens ord. Då skall de irra från hav till hav, driva omkring från norr till öster och söka efter Herrens ord, men de skall inte finna det.

3 eller 2 Mos. 16:11 19, 31, 35 Herren talade till Mose: Jag har hört israeliternas knot. Säg till dem: Mellan skymning och mörker skall ni få kött att äta, och i morgon bitti skall ni få så mycket bröd ni behöver. Då skall ni inse att jag är Herren, er Gud. Den kvällen kom det vaktlar i sådan mängd att de täckte hela lägret, och på morgonen låg det dagg runt omkring lägret. När daggen hade torkat låg det ute i öknen något tunt och frasigt, tunt som rimfrost på marken. Och när israeliterna såg det frågade de varandra: Vad är det här? eftersom de inte visste vad det var. Mose sade till dem: Det är den mat som Herren ger er att äta. Och Herren har gett denna befallning: Samla så mycket av det som var och en behöver, ett omermått per person för samtliga. Varje husfar skall hämta till dem han har i sitt tält. Israeliterna gjorde så, och några samlade mer, andra mindre. När de sedan mätte upp hade de som samlat mer inte fått för mycket och de som samlat mindre inte för litet, alla hade fått vad de behövde. Mose sade till dem: Ingen får lämna kvar något av detta till i morgon. Israeliterna kallade brödet för manna. Det liknade korianderfrö; det var vitt och smakade som honungskaka. Israeliterna åt manna i fyrtio år tills de kom till bebott land; de åt manna tills de nådde gränsen till Kanaan. 1 Petr. 2:1 3 Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och förställning, avund och förtal. Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade. Ni har ju fått smaka Herrens godhet. Joh. 6:24 35 När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar steg de i båtarna och for över till Kafarnaum för att leta efter Jesus. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: Rabbi, när kom du hit? Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er. Ty på honom har Fadern, Gud själv, satt sitt sigill. De frågade då: Vad skall vi göra för att utföra Guds verk? Jesus svarade: Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt. De sade: Vilket tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? Våra fäder åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta. Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv. De bad honom då: Herre, ge oss alltid det brödet. Jesus svarade: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Tredje årgången Jes. 55:1 3 Kom, alla ni som törstar, kom hit och få vatten, kom, även om ni inte har pengar! Förse er med säd, så att ni får äta! 143

4 Kom och få säd utan pengar, vin och mjölk utan att betala! Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd, er lön på sådant som inte mättar? Lyssna till mig, så får ni äta gott och njuta av feta rätter. Kom till mig och hör noga på, lyssna, så får ni liv. Jag sluter ett evigt förbund med er, den nåd jag visat David skall bestå. Upp. 21:6 7 Den som satt på tronen sade: Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. Joh. 6:48 58 Jesus sade: Jag är livets bröd. Era fäder åt mannat i öknen och de dog. Men brödet som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva. Judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. Jesus svarade: Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet. Dagens bön 1. Himmelske Fader, Livgivare. Du mättade ditt folk i öknen med det himmelska brödet. Du sände din Son i världen som livets bröd. Herre, ge oss alltid det brödet. Genom Jesus Kristus, som med dig och den heliga Anden lever och härskar i evighet. 2. Jesus Kristus, vår Herre. Tack för att du har lovat att den som kommer till dig aldrig skall hungra. Tack för att du har lovat att den som tror på dig aldrig skall törsta. Tack för att du är livets bröd, i all tid, överallt, för var och en som söker dig. I ditt namn. 3. Gud, i dag tänker vi på pojken som bjöd sin knappa matsäck åt Jesus. Fem bröd och två fiskar blev mat för de många. Pojken frågade inte vad en människa kan uträtta. Han gav det han hade. Där började undret. Vi tackar dig, Gud, för den pojken. 144 FASTETIDEN

5 4. Jesus Kristus, du Livets bröd. Du mättade alla som kom till dig, och ingen behövde gå bort hungrig. Vi ber dig: Låt Guds ord mätta oss och vara för oss det bröd som ger evigt liv. Dig vare ära i evighet. 5. Gud, du som är livets början och slut, du låter jorden ge oss mat till rättvis fördelning för alla. Du låter oss få del av din Sons kropp och blod i nattvardens bröd och vin. Ur din generösa hand får vi ständigt ta emot livet, så att vi själva kan ge i överflöd. Vi prisar och lovar dig, Skapare, Befriare och Livgivare. I Jesu Kristi namn. 145