Sociologisk analys, Sociologi III, VT 2015 Kvalitativ del (3 hp)

Transkript

1 Sociologisk analys, Sociologi III, VT 2015 Kvalitativ del (3 hp) Detta kursmoment syftar till att ge fördjupad förståelse av olika sätt att samla in och analysera kvalitativ empiri. Momentet är inriktat på kunskap om och förståelse för skillnader och likheter mellan olika kvalitativa metoder, t ex livshistorier, fokusgrupper, observationer, webbforskning, diskursanalys och bildanalys. Studenterna bör efter avslutat kurs känna till skillnaderna och likheterna mellan dessa och kunna bedöma deras lämplighet för olika ändamål. UNDERVISNING Kursen inleds med två föreläsningar som ger en översikt över metoderna, jämför dem och diskuterar deras styrkor och svagheter. Sedan följer fyra lärarledda laborationer under vilka studenterna diskuterar olika problem inom forskningsdesign, forskningspraktik och analysprocesser, och hur dessa kan gestalta sig vid tillämpning av olika kvalitativa metoder. Se även teman längre fram. EXAMINATION Kursen examineras genom en individuell hemtentamen som läggs ut efter sista seminariet. Möjlighet till omtentamen ges i form av en salstenta. Kompletteringar tillämpas inte. Mindre överskridande av inlämningsdatum kan accepteras vid godtagbart förhinder som anmäls före inlämningstidens utgång. Kontakta i så fall kursansvarig i tid. Inlämning på Mondoplatsen (assignments), som en pdf-fil, enligt schema. Vänligen observera att detta kan innebära automatisk plagieringskontroll. Betygen sätts efter en 7 gradig målrelaterad skala (A-F). Se även alla betygskriterier och tips om undvikande av plagiering längre fram i denna text. Omtenta ordnas i form av salstenta. Observera att samma frågor inte nödvändigtvis används vid denna som vid den muntliga tentan.

2 Schema Kvalitativ Metod III VT 2015 Datum Tid Plats Tillfälle Grupp Lärare 16/ / Hörsal 5 (B5) Hörsal 3 (B3) Föreläsning I Båda grupper Arni Sverrisson Föreläsning II Båda grupper Arni Sverrisson 19/ D315 Seminarium 1 Grupp A Stina Bergman Blix 19/ D307 Seminarium 1 Grupp B Stina Bergman Blix 20/ D207 Seminarium 2 Grupp A Arni Sverrisson 20/ B487 Seminarium 2 Grupp B Arni Sverrisson 23/ Datasalen Seminarium 3 Grupp A Lisa Salmonsson 23/ Datasalen Seminarium 3 Grupp B Lisa Salmonsson 24/ FB720 Seminarium 4 Grupp A Lisa Salmonsson 24/ D397 Seminarium 4 Grupp B Lisa Salmonsson 24/3 16:00 Mondo Tenta lämnas ut 27/3 17:00 Mondo Tenta lämnas in FB= Frescati backe (tidigast) (senast) Arni Sverrisson Arni Sverrisson Gruppindelning kommer att meddelas senare. Byte av grupp enligt överenskommelse.

3 KURSLITTERATUR Göran Ahrne och Peter Svensson (red.) 2011, Handbok i kvalitativa metoder, Liber, Malmö (245 sidor). Hela boken. Vissa kapitel tas upp vid flera tillfällen. Seminarierna förutsätter kunskaper om innehållet i de kapitel som huvudsakligen tas upp vid föreläsningarna. Howard Becker, 2008, Tricks of the Trade. Yrkesknep för samhällsvetare, Liber, Malmö (240 sidor). Kan ersättas med originalet på engelska. Läs kapitel 4 noga och resten översiktligt. TEMAN OCH LÄSANVISNINGAR FÖR FÖRELÄSNINGAR OCH SEMINARIER Vissa kapitel tas upp vid flera tillfällen. Seminarierna förutsätter även kunskaper om innehållet i de kapitel som huvudsakligen tas upp vid föreläsningarna. Föreläsning I Olika sorters intervjuer och observationer Genomgång av ett antal metoder (livshistorieintervjuer, fokusgrupper, skuggning och netnografi). Vilka är grunderna för olika insamlingsmetoder? Vilken roll har uppgiftslämnare av olika slag? Vad är det för typ av empiri som skapas med respektive metod? Ahrne & Svensson, Kapitel 4,5,7,8. Föreläsning II Texter, diskurs, bilder samt teori, analys och skrivande Genomgång av ytterligare metoder (textanalyser, diskursanalyser, bildmaterial). Teorier, teoretiska generaliseringar, teoriprövning och dialog med teoretiska diskussioner. Olika sätt att analysera empiri. Belägg, presentation, transparens. Ahrne & Svensson, Kapitel 9-12 samt Becker (översiktligt).

4 Seminarium 1 Forskningsproblem, syfte, frågeställningar och datainsamling. Övning i att sammanställa och diskutera en forskningsplan med utgångspunkt i olika metodval, och bedöma metodernas nytta och lämplighet i olika sammanhang. Ahrne & Svensson, Kapitel 1-3 samt sidoblickar till resten av boken. Seminarium 2 Att förstå observationer och intervjuer: frågor, begrepp, data, analys Både formuleringen av forskningsfrågor och kodningen av ett empiriskt material kan relateras till begreppsbildning och begreppsanvändning. Diskussionsfrågorna till detta seminarium handlar om hur vi kan förhålla oss till relationen mellan begrepp och empiri på olika sätt. Becker hela boken med betoning av Kapitel 4. Seminarium 3 Text, diskurs, kodning: Analys och kodning av empiriskt material Övning i datasalen utifrån nätbaserat material men även kodning av andra (inklusive egna) texter och anteckningar. Hur kan reflektioner kring kodningsprocessen vara ett steg på vägen till en sociologisk analys? Ahrne & Svensson, Kapitel 12 & 13 med återblickar till andra kapitel vid behov. Seminarium 4 Presentation av resultat, slutsatser och reflektioner kring relevant teori. Seminariet behandlar olika problem kring skrivande och presentation av kvalitativa forskningsresultat samt bedömningsgrunder för utvärdering av kvalitativa uppsatser (och andra forskningspublikationer). Ahrne & Svensson, Kapitel 13 & 14 med återblickar till hela boken.

5 BETYGSKRITERIER Betygssättningen utgår från lärandemålen dvs i vilken grad den inlämnande texten visar kunskaper om och förståelse av de metoder som tas upp i kursen, förmåga att jämföra dessa på ett sakligt och konstruktivt sätt samt förmåga att förhålla sig till deras tillämpning på olika problemområden. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad skala och kriterierna framgår nedan: A = Framstående. Texten visar god analytisk förmåga samt god kännedom om olika kvalitativa ansatser. Svaren innehåller genomgående självständiga resonemang och en mycket tydlig och övertygande argumentation. Diskussionen förankras genomgående i relevanta resonemang i litteraturen, och redovisas med stringens och med en tydlig disposition. B = Mycket bra. Texten visar god analytisk förmåga samt kännedom om olika kvalitativa ansatser. Svaren innehåller självständiga resonemang, och en tydlig och övertygande argumentation. Diskussionen förankras genomgående i relevanta resonemang i litteraturen. Arbetet redovisas med stringens och tydlig disposition. C = Bra. Texten visar god analytisk förmåga samt kännedom om olika kvalitativa ansatser. Svaren innehåller delvis självständiga resonemang, och en tydlig och övertygande argumentation. Diskussionen förankras i relevanta resonemang i litteraturen. D = Godtagbart. Samtliga frågor är besvarade på ett godtagbart sätt. Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang i kurslitteraturen. E = Tillräckligt. Samtliga frågor är besvarade men brister kan förekomma. Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang i kurslitteraturen. Fx = Otillräckligt. Flera frågor har ej besvarats på ett godtagbart sätt. F = Helt otillräckligt. Flertalet eller samtliga frågor har ej besvarats på ett godtagbart sätt eller svar går inte att läsa. Vissa kapitel tas upp vid flera tillfällen. Seminarierna förutsätter kunskaper om innehållet i de kapitel som huvudsakligen tas upp vid föreläsningarna.

6 Hur undviker man plagiering? Inför tentan: Om du tar minnesanteckningar från föreläsningar och ur litteraturen, kom ihåg vilka som är dina egna ord och vilka som är föreläsarens/författarens. Var noga med att förse dina anteckningar med uppgifter om var de kommer ifrån. Detta gäller även om du hämtar dina anteckningar från presentationer som gjort under en föreläsning, t.ex. powerpointpresentationer. När du besvarar en hemtenta: Hämta inte andras texter från andra digitala källor som internet, utan att ange detta. Tänk på att Universitetet har tillgång till verktyg för att undersöka detta. Tänk på att plagiering även innefattar att skriva av en kurskamrat. Det är ok att använda korta citat. I huvudsak bör dock en tentamen besvaras med egna ord och formuleringar. Därför bör citat hållas till ett minimum. Om du använder citat var noga med att ange att det är ett citat. Dvs. då du använder dig av formuleringar från någon annan så måste detta noggrant anges och visas tydligt. När man använder citat räcker det INTE enbart med att ange källa, man måste även tydligt markera var citatet börjar och slutar så att det för läsaren inte råder någon tvekan om vad som är din egen text och vilken som är hämtad från en källa. När du tydligt visat att det är ett citat så glöm inte att ange vilken källan är genom att ange en referens. Tänk på att det är en stor skillnad på ett citat och ett referat. När det gäller referat så ska man formulera redovisningen med egna ord och ange varifrån man hämtat idéerna. Det räcker alltså inte att ändra tempus på verben och flytta om ordningen på orden etc. Om du är osäker på hur man gör referat, använd någon av de många skrivguider som finns för studenter. Språkverkstan är öppen för alla studenter på SU. Man kan ta med sin hemtenta dit och få hjälp med språk etc.