IHR och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Transkript

1 IHR och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering Utbildning i smittskyddsjuridik 6 december 2017

2 Vad är IHR Genomförandet i Sverige o o Lagstiftning Ansvar Huvuddelar i IHMH-lagen o Underrättelseskyldighet o Åtgärder vid ankomst till Sverige o Karantänshamnar och karantänsflygplatser o Saneringsintyg 2

3 Vad är IHR

4 Sid 4.

5 Internationella hälsoreglementet (IHR) Sid Legalt bindande ramverk IHR (2005) trädde ikraft 2007 Omfattar samtliga allvarliga hot mot människors hälsa Ställer grundläggande krav för att kunna upptäcka och hantera hot mot människors hälsa Respektive stat implementera efter sina förutsättningar 5. RN B C Händelser som påverkar hälsa Syfte Största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar och andra farliga ämnen sprids internationellt, med minsta möjliga hinder för den internationella handeln och trafiken

6 Internationellt hot mot människors hälsa Ett internationellt hot mot människors hälsa avser en risk för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller kan utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa förs in eller sprids till andra länder (2 SFS 2006:1570) Sid 6.

7 IHR framväxt i korthet 1948 WHO bildas 1969 antas det första IHR (kolera, pest, gula febern) 2005 nytt IHR antas WHO antar ett internationellt saneringsreglemente 1973 och 1981 smärre revideringar av IHR 2007 IHR (2005) träder i kraft Sid 7.

8 Krav på förmåga Samverkan Hälso- och sjukvård Lagstiftning Övervakningssystem Beredskapsplaner Hantera Upptäcka Kommunikation Labb Rapportera Bedöma Sid 8. Nationell kontaktpunkt

9 Public Health Event of International Concern (PHEIC) Extraordinär händelse; risk för internationell spridning, kan krävas koordinerad internationell respons Deklareras av WHO:s Generaldirektör Rådgivande kriskommitée Tillfälliga rekommendationer (3 månader) Ebola Zika H1N1 Polio (vild) MERS Sid 9. Chikungunya Gula febern Kolera

10 Genomförande av IHR

11 Genomförandet av IHR i svensk lagstiftning Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH-lagen) Förordningen (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:8) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:9) om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa IHMH-lagen är ett komplement till annan lagstiftning, så som exempelvis smittskyddslagen, lagen om skydd mot olyckor, miljöbalken, epizootilagen och zoonoslagen etc. Sid 11.

12 Generellt om ansvarsfördelning IHR en del av det svenska krishanteringssystemet Ansvarsprincipen är rådande En rad aktörer och myndigheter har ansvar för att förebygga och hantera händelser med farliga ämnen (CBRN) inom respektive sektor Behov av tvärsektoriell samverkan för att leva upp till åtaganden Sid 12.

13 Ansvarfördelning enligt IHMHlagen Landstinget svarar för att smittskyddsåtgärder som riktar sig till människor vidtas Kommunen svarar för att åtgärder till skydd för människors hälsa vidtas i fråga om transportmedel, bagage och annat gods samt djur Folkhälsomyndigheten samordna en beredskap enligt IHMHlagen och är nationell kontaktpunkt för IHR Samtliga myndigheter, kommuner och landsting har en underrättelseskyldiga mot Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn Sid 13.

14 Huvuddelar i IHMH-lagen Underrättelseskyldighet Åtgärder vid ankomst till Sverige Karantänshamnar och karantänsflygplatser Saneringsintyg

15 Underrättelseskyldighet (IHMH-lagen, 10 ) Händelse Kommuner Landsting Samtliga myndigheter, kommuner och landsting Folkhälsomyndighetens TiB ska omedelbart kontaktas vid ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa Inom 24 timmar ska Folkhälsomyndigheten underrätta WHO Sid 15.

16 När ska en rapport ske? (Regleras HSLF-FS 2015:9) Till Folkhälsomyndigheten rapporteras alla fall av händelser som misstänks utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa Smittsamma sjukdomar Utsläpp av kemikalier och radioaktiva ämnen, Händelser som påverkar människors hälsa av okänd orsak m.m. Sid 16.

17 När ska en rapport ske? Vissa specifika sjukdomar: osamhällsfarliga sjukdomar (SmL): sars, smittkoppor och ebola oallmänfarliga eller anmälningsplikta (SmL): mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp, polio, kolera, virala hemorragiska febrar (dock ej sorkfeber), pest, gula febern, west nile-feber oandra sjukdomar med särskild regional eller nationell spridning (t.ex. dengue) Sid 17.

18 Vad ska rapporten innehålla? Vilket smittämne eller annat ämne som avses Epidemiologiska uppgifter av betydelse för att kunna bedöma hotet Risken för spridning av smittämne/annat ämne Vidtagna åtgärder för att förhindra spridning av smittämne/annat ämne Sid 18.

19 Att tänka på Fyra vägledande frågor är händelsens inverkan på folkhälsa allvarlig är händelsen ovanlig eller oväntad finns det en risk för internationell spridning finns det en risk för inskränkningar för internationellt resande eller handel Sid 19.

20 smittkoppor, vilt poliovirus, mänsklig influensa orsakad av en ny subtyp, sars kolera, lungpest, gula febern, virala hemorragiska febrar, west nilefeber, andra sjukdomar med särskild regional/nationell spridning, tex. dengue eller meningokockinfekti on Sid. 20

21 Åtgärder vid ankomst

22 Hälsodeklaration (IHMH-lagen, 16 ) Innan anlöp/ankomst ska information om hälsotillståndet ombord på fartyg och flygplan lämnas till Tullverket eller Kustbevakningen om det finns anledning att anta att det ombord finns ett smittämne eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, fartyget/flygplanet eller person ombord kommer från ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankomsten sker inom inkubationstiden. Tullverket eller Kustbevakningen ska i sådana fall omedelbart kontakta smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Sid.

23 Åtgärder vid ankomst till Sverige (IHMH-lagen, ) Ansvariga myndigheter och kommuner får vidta de åtgärder mot fartyg eller flyg som krävs för att skydda människors hälsa. Men åtgärderna får inte vara mer ingripande än vad som krävs för att skydda människors hälsa, Fartyg och flyg får inte av smittskyddsskäl vägras tillträde till hamn eller flygplats Fartyg och luftfartyg kan dock hänvisas till en karantänshamn respektive karantänsflygplats. Fartyg och flyg får inte av smittskyddsskäl hindras att släppa av eller ta ombord människor, lasta och lossa last och ta ombord bränsle, vatten, mat mm Sid 23.

24 Åtgärder vid ankomst till Sverige (IHMH-lagen, 19 ) Men Om ett fartyg eller luftfartyg lägger till/landar vid någon annan plats än karantänshamn eller -flygplats och någon av de situationer som anges i 16 föreligger, får inga människor lämna fartyget eller luftfartyget och ingen last lossas utan tillstånd från ansvariga myndigheter, med undantag för om det föreligger en nödsituation. När de åtgärder som ansvariga myndigheter anser är nödvändiga har vidtagits, får fartyget eller luftfartyget fortsätta till sin destination eller till annan lämplig hamn eller flygplats. Sid 24.

25 Olika möjligheter för smittskyddsläkaren att hindra smittspridning IHMH-lagen - vidta de åtgärder mot fartyget eller luftfartyget som krävs för att skydda människors hälsa. Smittskyddslagen allmänfarliga sjukdomar tillfällig isolering, isolering, tvångsundersökning. Smittskyddslagen samhällsfarliga sjukdomar extraordinära smittskyddsåtgärder: hälsokontroll på platsen för inresa, karantän. (FOHM beslut om avspärrning av område) Sid 25.

26 Karantänshamn och -flygplats

27 Karantänshamn och - flygplats (IHMH-lagen, 7-8, HSLF-FS 2015:8 ) Karantänshamnar Gävle Göteborg Helsingborg Luleå Malmö Stockholm Sundsvall Umeå Karantänsflygplatser Göteborg-Landvetter Jönköping Malmö-Sturup Stockholm-Arlanda Umeå Sid 27.

28 Karantänshamnar och -flygplatser Grundläggande kapacitetskrav till vardags, t.ex. - bedömning och möjlighet till vård - transport av sjuka resenärer - en säker omgivning Särskilda kapacitetskrav i kris /IHMH-händelser, t.ex. - beredskapsplanering - bedömning och vård av smittade/kontaminerade människor och djur - bedömning och eventuell karantän av människor och djur Sid.

29 Ansvariga aktörer enligt (IHMH-lagen, 7-8, HSLF-FS 2015:8) Befälhavaren Informera om hälsotillståndet ombord vid misstänkt IHMH Tullverket/Kustbevakningen Ta emot hälsodeklaration från fartyg Kontakta smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten Landstinget Kommunen Verksamhetsansvarig för hamnen Tillgång till personal och utrustning Samordna smittskyddskontrollen Insatser riktade mot individer (passagerare och besättning) Tillgång till personal och utrustning Geografiskt områdesansvar Åtgärder riktade mot objekt (last, bagage, gods) Tillse att ansvariga aktörer kan vidta åtgärder Rutiner för att kontakta ansvariga aktörer planera sin verksamhet och ta fram rutiner Polisen Lämna stöd (t.ex. avspärrning, bevakning) Samtliga Samordning av information internt och externt Sid 29. men ytterligare aktörer berörs!

30 Exempel på hur man arbetar Smittskyddsläkaren har ansvaret för samordning av smittskyddskontrollen vid utsedda hamnar och flygplatser I flera länen finns hamn och/eller flygplatsgrupper som smittskyddsläkaren är sammanhållande för möte någon gånger per år Gemensam beredskapsplan för larmrutiner, ansvarsfördelning och hantering Sid 30.

31 Sid 31.

32 Saneringsintyg (IHMH-lagen 22-23, HSLF-FS 2015:8) Fartyg i internationell trafik ska ha saneringsintyg - förnyas var 6:e månad Intygar att fartyget är fritt från smittämnen och andra farliga ämnen 53 kommuner i 68 hamnar Vid ankomst till första svenska hamn ska befälhavaren visa upp ett giltigt saneringsintyg Sid 32.

33 Läs mer på Sid 33.

34