Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS :2010 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser Geographic information Detailed development plan Application schema for regulations SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Innehåll 0 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Krav Allmänt Datamängd Användningsbestämmelser Egenskapsbestämmelser Administrativa bestämmelser Applikationsschema Allmänt Klasser från andra standarder Grundläggande datatyper Applikationsschema DP_Plan DP_Användningsbestämmelse DP_Egenskapsbestämmelse DP_AdministrativBestämmelse DP_Användning DP_Användningsslag DP_Användningsform DP_Ytgeometri DP_Plantyp DP_Id DP_Fastighet Klasser för egenskapsbestämmelser Allmänt Utformning av allmänna platser Utnyttjandegrad (och fastighetsbildning) Begränsning av markens bebyggande Markens anordnande (kvartersmark) Placering, utformning, utförande (byggnadsteknik) Bebyggelse, trädgårdsanläggningar m.m. av särskilt värde (skydd) Övrig bebyggelse (varsamhet) Risk- och störningsskydd Klasser som anger möjliga värden Klasser för administrativa bestämmelser Allmänt Genomförandetid Ändrad lovplikt, lov med villkor Exploateringssamverkan Huvudmannaskap för allmänna platser Verkan på fastighetsplan Tillfällig användning Bilaga A (informativ) Exempel med dataförekomster Bilaga B (informativ) UML-notation Litteraturförteckning Sida

5 0 Orientering 0.1 Bakgrund Bättre förutsättningar för informationsutbyte i den fysiska planeringen (maj 2008) är rubriken på en slutrapport från Boverket på uppdrag av regeringen som i sin tur är en fortsättning på förstudierapporten Hur informationen i detaljplaneprocessen kan bli bättre och effektivare (september 2005). En mycket viktig del i dessa rapporter var slutsatsen att skapa förutsättningar för en harmoniserad digital detaljplaneprocess genom att starta ett standardiseringsarbete inom SIS för informationen i detaljplaner och även för mer översiktlig planinformation. Information om detaljplaners avgränsning och innehåll är grundläggande vid de flesta exploateringsföretag, alltifrån stora infrastrukturprojekt till den enskildes garagebygge. För att möjliggöra ett utbyte av information mellan olika intressenter behövs en modell där den gemensamma informationens begrepp och förhållanden är definierade. En sådan modell behövs också för att på sikt kunna utveckla e-tjänster för redovisning av detaljplanens innehåll. Parallellt med denna modell för detaljplaner utvecklas en modell för mer översiktlig planinformation. Det är eftersträvansvärt att kunna samordna modellerna på ett sätt så att information i detaljplanerna ska kunna sammanställas för att visa planläget på regional nivå, t.ex. planberedskap för bostadsbyggnad. 0.2 Standardens syfte Standarden syftar till att i första hand främja informationsutbytet om detaljplaners bestämmelser i sammanhangen planering, prövning, analys och informationssökning. I detta innefattas de möjliga e-tjänster som en harmonisering ger möjlighet till. Digitala plandata gör det möjligt att integrera med annan geodata för att på så vis få fram en bättre avspegling av verkligheten. Det digitala formatet ställer dock nya krav på alla led i informationskedjan. Det gäller att tala samma språk när informationen är digital. I informationsutbyte inbegrips både utbyte mellan olika aktörer och mellan olika programvaror, verktyg och system. En programvara som följer standarden ska kunna ersättas av en annan programvara som följer standarden. Standarden ska på det viset motverka låsning till en viss programvaruleverantör. Standarden är ett avstamp som lägger grunden för ett genomförande av en utveckling av planprocessen i syfte att uppnå det resultat som beskrivs i regeringens Handlingsplan för eförvaltning": Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Möjligheterna att utveckla e-tjänster inom sektorn planering, byggande och boende är stora. Det är frivilligt att följa standard, men genom att åta sig att följa den så kan användarvänligheten förbättras och effektiviseringen öka inom förvaltningarna. Medborgarnas krav på snabbhet och självständighet växer. Detta talar för lösningar med olika slags självbetjäning, där e-tjänster inom exempelvis kommunernas kompetensområden kan möta behoven och öka tillgängligheten effektivt. 0.3 Standardens avgränsning Standarden utgår från och följer Boverkets detaljplanehandbok Boken om detaljplan och områdesbestämmelser 2002 års revidering som kan sägas utgöra den gällande standarden för hur detaljplaner ska utformas. Viss renodling har dock gjorts i förhållande till handboken i syfte att underlätta datautbyte. Ett exempel på detta är att standarden inte tillåter att användningsbestämmelser och egenskapsbestämmelser skrivs ihop och formuleras som en enda bestämmelse. Standarden är framtagen för att användas vid utformandet av nya detaljplaner. Det finns även ett stort behov av att kunna digitalisera befintliga detaljplaner. Hur detta ska göras har inte hanterats inom ramen för detta standardiseringsarbete. Inte heller de önskemål om att standarden ska ta upp reglering av tredimensionell användning har kunnat tillgodoses i denna utgåva av standarden. 3

6 Standarden ska inte användas som en instruktion för detaljplanearbetet. Den följer Plan- och bygglagen (PBL) men tar inte specifikt upp regler för vad som är lämpligt eller lagligt att uttrycka i en detaljplan. Standarden ersätter alltså inte Boverkets detaljplanehandbok. Standarden begränsar sig till att på ett formellt och tekniskt sätt ange hur användningsbestämmelser, egenskapsbestämmelser och administrativa bestämmelser i detaljplaner ska redovisas digitalt. Den omfattar alltså inte annan information i en detaljplan eller information om detaljplaneprocessen. Den redovisar inte heller hur bestämmelser ska presenteras på plankartan. För att kunna utforma programvaror som automatiskt presenterar bestämmelser på en plankarta eller ger stöd vid hantering av en bygglovsansökan krävs en formalisering av hur bestämmelserna redovisas digitalt. Standarden har ambitionen att göra detta för de vanligaste och viktigaste bestämmelserna. Även övriga bestämmelser kommer att kunna uttryckas digitalt, antingen som egna tillägg utanför standarden eller som fritt formulerad text. 0.4 Standardens innehåll Syftet med en standard är att uttrycka krav och i denna standard handlar det om krav på datarepresentation av planbestämmelser. Avsikten är att kunna överföra data mellan olika IT-system och programvaror som alla tolkar data på samma sätt men också att kunna utnyttja data för andra ändamål än att rita en plankarta. Detta kräver formalisering och standarden innehåller därför krav på vilka data som måste anges och vilka data man kan ange för att beskriva en planbestämmelse. Sådana krav uttrycks med hjälp av ett så kallat applikationsschema och en beskrivning av detaljerna i detta. Vidare innehåller standarden förtydliganden och en formalisering av hur planbestämmelser formuleras. Standarden ställer också krav på förhållanden mellan olika typer av planbestämmelser och hur planbestämmelser förhåller sig till olika geografiska områden inom planområdet. Sådana krav uttrycks som text och på ett formellt sätt som tidigare inte har varit nödvändigt. Standarden har följande avsnitt: 1. Omfattning. Avsnittet innehåller en formell beskrivning av vad som omfattas av standarden och, för att undvika missförstånd, också en del om vad som inte omfattas. 2. Normativa hänvisningar. Avsnittet listar andra standarder och publikationer som behövs för att till fullo förstå de krav som standarden ställer. 3. Termer och definitioner. Avsnittet listar termer, definitioner och förklaringar för begrepp som används i standarden. 4. Krav. Avsnittet innehåller de krav som standarden ställer på indelning i geografiska områden, formulering av planbestämmelser samt på datarepresentation av dessa. Avsnittet refererar andra avsnitt i standarden. 5. Applikationsschema. Avsnittet innehåller den formella beskrivningen av hur data ska struktureras och anges. Strukturen är beskriven med en grafisk notation och tabeller beskriver innebörden hos olika datauppgifter och krav på hur de ska anges. Avsnittet beskriver bl.a. hur användingsbestämmelser ska representeras. 6. Egenskapsbestämmelser. Avsnittet behandlar egenskapsbestämmelser. Dels finns ett urval av vanligt förekommande sådana, inklusive formulering och datarepresentation, dels sådana som tillåter en mer fri formulering av bestämmelsen. 7. Administrativa bestämmelser. Avsnittet behandlar administrativa bestämmelser. Dels finns ett urval av vanligt förekommande sådana, inklusive formulering och datarepresentation, dels sådana som tillåter en mer fri formulering av bestämmelsen. Bilaga A Exempel på dataförekomster. Bilagan är informativ och illustrerar resultatet av tillämpningen av standarden i några olika fall. Bilaga B UML-notation. Ett förklarat exempel på hur ett klassdiagram ska tolkas. 4

7 1 Omfattning Denna standard omfattar den information som krävs för att beskriva användningsbestämmelser för geografiska områden på jordytan. Denna standard omfattar den information som krävs för att beskriva en grundläggande uppsättning egenskapsbestämmelser och administrativa bestämmelser. Denna standard omfattar endast i begränsad omfattning begrepp och information för andra aspekter än bestämmelser i en detaljplan, t.ex. processen. Denna standard omfattar inte information som beskriver underlag för detaljplaner, som t.ex. grundkarta. Denna standard omfattar inte kartografiska markeringar, regler eller beteckningar för användning i plankartor. Denna standard är tillämplig för information för digital redovisning av bestämmelser i detaljplaner. Denna standard är inte avsedd att användas som en instruktion för detaljplanearbetet. Den följer Plan- och bygglagen (PBL) men tar inte specifikt upp regler för vad som är lämpligt eller lagligt att uttrycka i en detaljplan. Denna standard ersätter alltså inte Boverkets Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002). 2 Normativa hänvisningar Denna standard hänvisar till följande dokument som är nödvändigt när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS-EN ISO 19107, Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som följer nedan. 3.1 administrativ bestämmelse planbestämmelse som reglerar administrativa frågor ANM. 1 Term och definition är baserade på Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002). ANM. 2 En administrativ bestämmelse kan avse hela planområdet, ett användningsbestämmelseområde eller ett för den administrativa bestämmelsen specifikt geografiskt område. ANM. 3 Administrativa bestämmelser kan gälla bl.a. huvudmannaskap, genomförandetid och lovplikt. 3.2 allmän plats användningsbestämmelseområde som i detaljplan är avsett att vara allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov ANM. Gator, vägar, torg och parker är exempel på allmän plats. 3.3 användningsbestämmelse planbestämmelse som tillåter eller påbjuder en bestämd användning av markområde eller vattenområde 3.4 användningsbestämmelseområde del av planområde för vilket en användningsbestämmelse gäller 5

8 3.5 användningsslag kategori av användning som enligt bestämd indelning är avsedd för att beskriva användning av geografiskt område ANM. 1 En användningsbestämmelse beskriver tillåten användning genom att ange ett eller flera användningsslag. ANM. 2 Möjliga användningsslag enligt denna standard är de som listas som huvudändamål i Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002), s. 86. EXEMPEL bostäder, vård, tekniska anläggningar, handel, kontor, torghandel, anlagd lekplats. 3.6 detaljplan fysisk plan med rättsverkan för reglering av markens och vattnets användning och av bebyggelsemiljöns utformning ANM. 1 Definitionen är baserad på Plan och bygglagen (1987). ANM. 2 Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Till detaljplanen ska fogas planbeskrivning och genomförandebeskrivning. 3.7 egenskapsbestämmelse planbestämmelse som reglerar utformning av mark och vatten, byggnader och anläggningar eller utförande och placering av byggnader och anläggningar ANM. 1 Baserat på TNC 95: Plan- och byggtermer (1994) och Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002), s. 77. ANM. 2 En egenskapsbestämmelse hör antingen ihop med en viss användningsbestämmelse eller avser hela planområdet, då benämnd generell planbestämmelse. ANM. 3 Egenskapsbestämmelser som gäller för två eller flera användningsbestämmelser kan ha samma lydelse och beteckning på plankartan men betraktas trots det som separata egenskapsbestämmelser som identifieras genom den användningsbestämmelse de hör ihop med. 3.8 fysisk plan plan som anger användning av ett eller flera geografiska områden 3.9 genomförandetid tidsperiod efter viss tidpunkt under vilken den enskilde har rättighet att genomföra de åtgärder som detaljplanen medger ANM. Normalt startar genomförandetiden när detaljplanen vinner laga kraft geografiskt område sammanhängande område på jordens yta ANM. 1 Ett geografiskt området har ingen begränsning i höjd och djup. ANM. 2 Utsträckningen av ett geografiskt område beskrivs vanligen som en plan geometrisk yta kvartersmark användningsbestämmelseområde som i detaljplan inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde 6

9 3.12 laga kraft tillstånd som innebär att beslut inte kan överklagas 3.13 planbeskrivning bilaga till detaljplan som redovisar förutsättningarna för detaljplaneringen, detaljplanens syfte, skälen för detaljplanens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet samt skälen för ett beslut om upphävande av strandskydd 3.14 planbestämmelse bestämmelse i detaljplan ANM. 1 Baserat på bl.a. Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002). ANM. 2 I en detaljplan förekommer planbestämmelser av följande typer: användningsbestämmelse, egenskapsbestämmelse och administrativ bestämmelse plankarta karta som omfattar en detaljplans planområde och redovisar detaljplanens planbestämmelser ANM. Planbestämmelsers geometrier redovisas alltid på plankartan men deras lydelse kan redovisas som ett separat dokument planområde summan av de geografiska områden som omfattas av en fysisk plan ANM. Ett planområde behöver inte vara sammanhängande vattenområde användningsbestämmelseområde som i detaljplan ska utgöras av vatten ANM. Vattenområden kan utgöras av en öppen vattenyta eller innehålla t.ex. bryggor och pirar. Vattenområden kan vara avsedda att användas för t.ex. sjötrafik, fiske, friluftsbad eller som ytvattentäkt. 4 Krav 4.1 Allmänt Detta avsnitt anger krav på datamängden och dess representationer av planbestämmelser. 4.2 Datamängd En datamängd ska avse samtliga planbestämmelser i en viss detaljplan. En datamängd ska innehålla en dataförekomst av klassen DP_Plan. Datamängder som överensstämmer med denna standard ska till innehåll och struktur överensstämma med applikationsschemat i avsnitt 5. 7

10 4.3 Användningsbestämmelser Planområdet ska utgöras av ett enda användningsbestämmelseområde eller vara indelat i flera användningsbestämmelseområden som inte överlappar varandra. Minst en användningsbestämmelse ska avse varje sådant användningsbestämmelseområde. Varje användningsbestämmelse ska avse ett och endast ett användningsbestämmelseområde. ANM. 1 Detta innebär att det för två skilda användningsbestämmelseområden där samma typ av användning tillåts också måste finnas två separata användningsbestämmelser. Varje användningsbestämmelseområde ska vara sammanhängande. I en datamängd för en detaljplan ska en dataförekomst av klassen DP_Användningsbestämmelse representera varje användningsbestämmelse. ANM. 2 Detta illustreras i bilaga A. En användningsbestämmelse ska bestå av en enstaka eller en kombination av flera användningar. Varje användning ska vara representerad av en dataförekomst av klassen DP_Användning som ska ange ett användningsslag och eventuellt en text som preciserar användningen. Den preciserade användningen ska kunna inordnas i det användningsslag som valts. ANM. 3 Som användningsslag tillämpas de huvudändamål som listas i Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2002). EXEMPEL Om det för ett visst geografiskt område tillåts såväl handel som kontor så kan detta representeras på två sätt: 1. En användningsbestämmelse med kombinationen handel och kontor 2. Två separata användningsbestämmelser. Detta sätt används t.ex. när en egenskapsbestämmelse endast avser användningen kontor. 4.4 Egenskapsbestämmelser Varje egenskapsbestämmelse ska antingen kopplas till en och endast en användningsbestämmelse eller till hela planområdet. En egenskapsbestämmelse som är kopplad till en användningsbestämmelse ska avse ett geografiskt område som utgör hela eller en sammanhängande del av användningsbestämmelseområdet. Egenskapsbestämmelser som gäller för två eller flera användningsbestämmelser och har samma lydelse ska betraktas som separata egenskapsbestämmelser, en för varje användningsbestämmelse. Egenskapsbestämmelser som gäller för två eller flera skilda geografiska områden och har samma lydelse och är kopplade till en och samma användningsbestämmelse ska betraktas som separata egenskapsbestämmelser. En egenskapsbestämmelse ska formuleras och ha en datarepresentation enligt avsnitt 6. Följande klasser ska, endast när ingen annan klass är tillämplig, användas för att representera egenskapsbestämmelser: DP_E_UtformningAllmänPlats, DP_E_Utnyttjande, DP_E_Bebyggande, DP_E_Anordnande, DP_E_Placering, DP_E_Utformning, DP_E_Utförande, DP_E_Byggnadsteknik, DP_E_Bevarande, DP_E_Varsamhet, DP_E_TeknisktSkydd, DP_E_Skyddsnivå. 8

11 4.5 Administrativa bestämmelser Varje administrativ bestämmelse ska antingen avse hela planområdet, samma geografiska område som den användningsbestämmelse den är kopplad till eller en för den administrativa bestämmelsen specifik del av planområdet. En administrativ bestämmelse som är kopplad till en användningsbestämmelse ska avse ett geografiskt område som utgör hela eller en sammanhängande del av användningsbestämmelseområdet. En administrativ bestämmelse ska formuleras och ha en datarepresentation enligt avsnitt 7. Följande klasser ska, endast när ingen annan klass är tillämplig, användas för att representera administrativa bestämmelser: DP_A_Genomförande, DP_A_Lovplikt, DP_A_Exploateringssamverkan, DP_A_Fastighetsplan. 5 Applikationsschema 5.1 Allmänt Applikationsschema Applikationsschemat utgör den formella specifikationen av informationen som beskriver planbestämmelserna i en detaljplan. Applikationsschemat är utfört som ett klassdiagram i UML-notation. Förklaring av UMLnotationen och vissa termer finns i bilaga B. I applikationsschemat används följande typer av klasser: <<FeatureType>> för klasser som blir självständiga och identifierbara dataförekomster i en datamängd. <<DataType>> för klasser som beskriver datastrukturer som används för andra klassers attribut. <<CodeList>> för klasser som beskriver en begränsad uppsättning giltiga värden Tabeller för klassbeskrivningar Allmänt De tabeller, som i detta avsnitt och i avsnitten 6 och 7 beskriver klasser, har fyra kolumner: Namn, Klass, Villkor och Beskrivning. Varje tabell specificerar en klass och varje tabellrad motsvarar ett attribut eller en association. Om den beskrivna klassen är en specialisering av en annan klass så innehåller tabellen endast de attribut och associationer som är specifika för denna specialisering Namn För varje tabellrad innehåller kolumnen Namn ett namn på ett attribut eller en associationsroll. Om det är ett namn på ett attribut så återfinns det i klassdiagrammet, i den beskrivna klassens attributlista. Om det är ett namn på en associationsroll så återfinns namnet i klassdiagrammet, i bortre änden på en av den beskrivna klassens associationer. Om bindestreck har använts så ska detta inte ingå i namnet Klass För varje tabellrad innehåller kolumnen Klass ett namn på en klass. Om raden avser ett attribut så specificerar klassen attributets datastruktur eller möjliga värden. Om raden avser en association så är klassen den associerade klassen. Om bindestreck har använts så ska detta inte ingå i klassens namn. 9