Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach. Projektledare Delprov B: Mats Lundström. Projektledare Delprov A: Anders Jönsson

Transkript

1

2 Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach Projektledare Delprov B: Mats Lundström Projektledare Delprov A: Anders Jönsson

3 Kursplanerna i biologi, fysik & kemi förmågor: Delprov A Förmågan att använda kunskaper i biologi/fysik/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet/energi, teknik, miljö och samhälle/energi, miljö, hälsa och samhälle Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi Förmågan att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

4 Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning: delförmågor Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

5 Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning: delförmågor Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

6 Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning: delförmågor Vad eleverna ska göra i uppgiften Vad bedömningsanvisningarna ska särskilja mellan Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör / / genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

7 Uppgifter där eleverna får använda information i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning: uppgiftstyper: Uppgifter där eleverna får ställa frågor och framföra och bemöta åsikter i samtal och diskussioner. Uppgifter där eleverna får föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.

8 Uppgifter där eleverna får använda information i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning: uppgiftstyper: Uppgifter där eleverna får ställa frågor och framföra och bemöta åsikter i samtal och diskussioner. Uppgifter där eleverna får föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.

9 Uppgifter där eleverna får ställa frågor och framföra och bemöta åsikter i samtal och diskussioner.

10 Uppgifter där eleverna får ställa frågor och framföra och bemöta åsikter i samtal och diskussioner.

11 Uppgifter där eleverna får ställa frågor och framföra och bemöta åsikter i samtal och diskussioner.

12 Uppgifter där eleverna får föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.

13 Uppgifter där eleverna får föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.

14 Uppgifter där eleverna får använda information i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

15 Uppgifter där eleverna får använda information i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

16 Hur klarar eleverna proven? Biologi (%) Totalt 58 DpA 54 DpB 60 DpC 60 DpA svårast! Fysik (%) Totalt 57 DpA 54 DpB 58 DpC 60 Kemi (%) Totalt 58 DpA 52 DpB 63 DpC 60

17 Hur klarar eleverna proven? Stor skillnad mellan pojkar och flickor i DpA

18 Hur klarar eleverna proven? men inte i DpC.

19 Hur klarar eleverna proven? DpC i fysik är enda delprovet där pojkarna presterar bättre än flickorna.

20 Hur klarar eleverna proven? Biologi DIF DpA Pojkar - flickor Pojkarna missgynnas inte specifikt av DpA.

21 Hur klarar eleverna proven? Kemi DIF DpC Pojkar - flickor

22 Hur klarar eleverna proven? Biologi DIF DpC Pojkar - flickor

23 Hur klarar eleverna proven? Biologi DIF DpA Sv - SvA Elever med SvA missgynnas inte specifikt av DpA.

24 Hur klarar eleverna proven? Biologi DIF Sv - SvA

25 Relativ svårighetsgrad Lättare uppgifter Uppgifter där all NO-information är given Uppgifter där viss NO-information är given Svårare uppgifter Uppgifter där ingen NO-information är given

26 Relativ svårighetsgrad Svårare uppgifter Lättare uppgifter

27 Hur klarar lärarna att bedöma proven? Bedömaröverensstämmelse DpA (%) Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Totalt Biologi Fysik Kemi Överensstämmelsen är generellt låg.

28 Hur klarar lärarna att bedöma proven? Avvikelse DpA (%) Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Totalt Biologi Fysik Kemi Lärarnas bedömning är i flera fall och även generellt högre än provkonstruktörernas.

29 Forskning om lärares bedömning Starch & Elliott (1912): Två öppna uppgifter skrivna av elever i high school. Kopior distribuerades till 200 skolor. Lärare ombads bedöma uppgifterna according to the practice and standards of the school (sid. 449). Resultat (spridning i poäng, 0-100): Uppgift 1: Uppgift 2: 50-97

30 Forskning om lärares bedömning Brimi (2011): Lät 90 lärare (som var speciellt utbildade i att bedöma Writing ) bedöma samma essä. Resultat (spridning i poäng, 0-100): 50-93

31 Forskning om lärares bedömning Eells (1930): Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia och geografi 11 veckor efter första rättningen. Resultat (andelen lärare som gjorde samma bedömning andra gången, %): Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Ingen av lärarna gjorde samma bedömning på alla fem uppgifterna.

32 Forskning om lärares bedömning Eells (1930): Resultat (korrelation): 0,25 0,51 It is unnecessary to state that reliability coefficients as low as these are little better than sheer guesses (sid. 52).

33 Forskning om lärares bedömning Bull & Stevens (1979): Exakt samma uppsats bedömdes av 72 personer. Uppsatsen var: 1. Antingen maskinskriven, snyggt handskriven eller slarvigt handskriven. 2. Försedd med ett foto av en man eller en kvinna som ansågs highly physically attractive eller rather unattractive.

34 Forskning om lärares bedömning Bull & Stevens (1979): Resultat: Handstil och utseende påverkade bedömningen om man trodde att det var en kvinna som skrivit men inte om det var en man.

35 Forskning om lärares bedömning Slutsats: Att bedöma likvärdigt på uppgiftsnivå är SVÅRT!