Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

Transkript

1 Introduktion HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki Schildts 2007 Bedömbara arbeten: Föredrag (muntligt och skriftligt arbete) Hemuppgift Kursprov 1. Föredrag om förebyggande av sjukdomar: Välj en sjukdom som du vill veta mer om Folksjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar cancer mental ohälsa sjukdomar i stöd- och rörelseorganen diabetes allergier lungsjukdomar munsjukdomar Smittsamma sjukdomar influensa - H1N1 fågelinfluensa könssjukdomar HIV och aids hepatit malaria borrelios och kumlingesjukan 2. Hemuppgift: Arbetet skall vara skrivet på dator med fontstorlek 12, radavstånd 1,5 Arbetets längd bör vara minst 2 sidor + eventuella bilagor (bilder, tabeller, statistik ) Muntlig presentation minuter fritt format. Alla källor och internetadresser skall finnas i slutet av arbetet Arbetet bedöms utgående från innehållet och presentationen. Arbetet skall se på sjukdomarna från både individ och samhällsperspektiv. Jag vill att ni ska ha med statistik angående ämnet, vad sjukdomen innebär, hur man kan få sjukdomen, hur man kan undvika att få den. Berätta även vad det innebär om man har sjukdomen eller har risk för att insjukna i andra sjukdomar. Inledning, avhandling, avslutning! Kan inkludera en intervju med en som bär sjukdomen eller har haft den. Hälsoaktualiteter Presentation av en hälsonyhet. Alla skall berätta varsin hälsonyhet under kursens gång, senast före provveckan börjar. Lektionerna kan påbörjas eller avslutas med en hälsonyhet. 1

2 3. Kursprov Grunder för kursbedömning Kursboken s. 7-92, , , Bedömning: Kursen bedöms med vitsord som bestäms av: Föredrag Hemuppgifter Kursprov Timaktivitet Läxor Elevernas förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom Elevernas förmåga att använda och kombinera information ur olika källor Elevernas förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom Elevernas förmåga att motiveras till att sköta sin hälsa Elevernas förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom Uppgift Vad handlade nians hälsokunskap om? Lista upp teman ni minns från det året. (jobba gärna i par eller grupp) Uppgift Vad lärde du dig i nians hälsokunskap? Skriv ner åtminstone en ny insikt du fick. Det ska vara ett konkret stycke kunskap. (jobba ensam) Datum Lektion Tema Sidor Kursintroduktion Hälsan - ett värde, ett mysterium. Hälsans olika dimensioner Främja och förebygga: Förebyggandets tre olika skeden (primär, sekundär och tertiär prevention), WHOs fem olika delområden inom hälsofrämjande arbete HÖGSAND HÖGSAND Hälsa fördelas inte jämnt Vilka sjukdomar lider finländarna av? Folksjukdomar, etc. Genomgång av föredragen Mer om de västerländska sjukdomarna Hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Diabetes HIV och lungsjukdomar Näring och hälsa Föredrag Föredrag Dags att uppsöka läkare Egenvård och första hjälp Må bra på jobbet PROVVECKA Provförberedande lektion PROVVECKA provutgivning Introduktion Varför hälsokunskap? Vad innebär hälsofärdigheter? Vad innebär hälsokompetens? 2

3 Uppgift, del 1 Uppgift, del 2 Rita en symbol för hälsa. Berätta för ditt par varför du har valt just den symbolen. Kom till tavlan och placera ut symbolen på en linje (bra - dåligt) för hur du känner dig i dag. Uppgift Vad betyder hälsa för oss? Vad betyder hälsa för mig? Vad är det viktigaste i livet för mig? Vad betyder hälsa för mig? Vad är det viktigaste i livet för mig? Barnens rättigheter, självaktning, en känsla av att ha utträttat något betydelsefullt, hälsa, arbete, fritid, kärlek och människorelationer, en ren miljö, nationell trygghet, jämställdhet mellan könen Definitioner på hälsa Sök fram och förklara (s i boken): WHO:s definition Funktionalistisk syn på hälsan Positiv hälsa Några definitioner WHO: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt psykiskt och socialt välbefinnande, ej endast frånvaro av sjukdom (1948) Galenos (129 - ca 200 e Kr): ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner 3

4 Hur blir man 100 år? Vilka saker kännetecknar friska 100-åringar? Bra mat Motion Social sammanhörighet... Och det där med rökning då? Grund för god känsla av sammanhang: Goda relationer / socialt stöd Meningsfull sysselsättning God barndom / uppväxt Balanserat liv Påverkningsmöjligheter Upplevelse av struktur och sammanhang KÄNSLA AV SAMMANHANG ett förhållningssätt till livet - Begriplighet Förutsägbarhet och ordning / Kunskap Hanterbarhet Kontroll / Handling Meningsfullhet / Motiv Hälsans dimensioner Fysisk Psykisk Social Fysisk hälsa Social hälsa God funktionsförmåga Tillräckliga resurser hos livsfunktionerna för att upprätthålla välbefinnande Ofta objektivt mätbar Förmåga att skapa och upprätthålla relationer Att ha ett lyckligt och balanserat liv tillsammans med olika människor i olika situationer Nära relaterad till sexuell hälsa 4

5 Mental hälsa Med psykiska resurser menas: Förmåga att använda sina psykiska resurser, att kunna möta och lära sig av utmaningar Att skapa, lösa problem och tillämpa sina kunskaper Emotionella resurser stabilt känsloliv Kognitiva resurser intelektuellt Motivation förmåga att vilja satsa på livet, bli motiverad Emotionell hälsa Förmåga att uttrycka känslor på ett konstruktivt sätt Förmåga att känna igen och kunna känna igen känslor (glädje, sorg, hat, kärlek...) Att kunna behärska sig Andlig hälsa En stabil tro, djup tillit och visshet inför existentiella frågor Känna att livet är meningsfullt Hälsans dimensioner Hälsa ohälsa Frisk sjuk Livskvalitet, lycka misär, olycka kan kombineras hur som helst Välbefinnande/ hälsa Ex: Danskarna röker mycket (speciellt kvinnorna) dricker mycket alkohol äter mycket animaliskt fett Lycka,livskvalitet Hälsa 1. Danmark 1. Sverige (svenskar lever 3 år längre) 6. Finland 19. Japan 20. Grekland 20. Danmark 5

6 Sjukdomens uttryck Varierar Fynd symptom Ska symptom botas? Sjukdom ur medicinskt perspektiv: skada i vävnad Sjukdom ur mänskoperspektiv: jag känner mig sjuk Lycka 50 % genetiskt betingad Livssituationer Egna val Vad skulle ni kunna göra bättre för må ännu bättre? FRÄMJA OCH FÖREBYGGA Hälsans byggstenar 1. Arvsmassa 2. Levnadsvanor 3. Samhälle och hälsovård 4. De egna valen och slumpen Hälsofrämjande arbete Försöka påverka de faktorer som stärker våra hälsoresurser och vår livskvalitet Samhälleliga Individuella Den process som gör det möjligt för människorna att genom att få kontroll över sina hälsodeterminanter (styrande faktorer) förbättra sin hälsa kunna leva ett aktivt och produktivt liv Hälsovård Förebyggande hälsovård Primärprevention Riktas mot friska människor. Ex hälsorådgivning, vaccinering Sekundärprevention Riktas mot personer som fått sjukdomssymptom för att förhinda att symptomen förvärras, eller upptäcka tidigt. Ex. Mäta blodtryck, screeningundersökningar Kurativ hälsovård och rehabilitering Tertiärprevention Riktas mot människor som redan insjuknat för att förhindra att sjukdomen förvärras. Ex. vård och rehabilitering av patienter med kroniska sjukdomar 6

7 Ottawa manifestet 1986 WHOs strategier för främjande av hälsa 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå. Att skapa organisationer som främjar hälsa 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen att förbättra hälsokunskap 5. Att utveckla hälsovårdsservicen 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik Att göra det hälsosamma valet till det enklaste valet Att utveckla en sund samhällspolitik och Att minska ojämlikheterna i samhället Åtgärder: - Lagstiftning ex.? - Ekonomiska åtgärder ex.? - Beskattning ex.? - Organisatoriska förändringar ex.? 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå Att skydda och bevara naturen och naturtillgångarna ex.? Att göra omgivningen så hälsofrämjande som möjligt ex.? Att hjälpa människor till självhjälp Att stärka gemenskap och delaktighet Att stödja föreningsverksamhet Att öka det sociala kapitalet 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen Hälsokunskap som läroämne och livslångt lärande Hälsorådgivning Hälsokampanjer Ökar kunskap och färdigheter och förändrar attityder 5.Hälsovårdstjänsterna riktas mot nya målgrupper Tyngdpunkt lägges på: - Egenvård - Närvård - Primärvård 7

8 Nationella mål för hälsa Hälsa 2015 Barn. Att öka hälsa, välbefinnande och trygghet Ungdomar. Rökning minskas från > 30% till <15% bland 16-18åringarna. Alkohol och narkotikaförbrukning till 1990 års nivå Unga vuxna. Att minska dödsfall pga olycka eller våld med 1/3 från nivån år 1990 Äldre personer. Att förbättring av funktionsförmågan hos >75åringar fortsätter i samma takt som senaste 20 år Jämlikhet. Att skillnaden i dödlighet mellan könen, grupper med olika utbildning och olika yrkesgrupper minskar med 1/5 8