Statistik 2004:6 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2002

Transkript

1 Statistik 24:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 22

2 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten För upplysningar: Kenth Häggblom Tel Pris 13, ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 22. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Publikationen har omarbetats för att öka läsbarheten. Rapportens huvuddel innehåller i huvudsak summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar numera också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av ledande statistiker Kenth Häggblom som också gärna tar emot och synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Dessutom har Gerd Lindqvist deltagit i arbetet med materialet. Mariehamn i juni 24 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Några definitioner 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal Resultaträkning Finansieringskalkyl Balansräkning Driftshushållningen Investeringar Kommunalförbunden Nyckeltal Verksamhetsuppgifter Verksamhet och ekonomi 3 4. Kommunvisa uppgifter Tidsserier för ekonomiska nyckeltal 61

6

7 Statistik 24:6 1. Sammanfattning År 22 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader nästan 12 miljoner euro. Detta var en ökning med över 6,5 miljoner euro från 21. Verksamhetsintäkterna ökade med knappt 1,5 miljoner och uppgick till knappt 27 miljoner. Detta ledde till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar steg med över fem miljoner till drygt 75 miljoner. Landskapsandelarna för driften ökade med nästan två miljoner euro, men skatteintäkterna sjönk med nästan lika mycket. Att årsbidraget trots detta inte minskade med mera än en miljon beror på att momsåterkravet försvann. Totalt blev skatteintäkterna nästan 67 miljoner medan kommunerna fick knappt 24 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget blev 15 miljoner euro, vilket var ungefär lika stort som kommunernas sammanlagda nettoinvesteringar. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från 1 till 6 miljoner. Lånestocken ökade något och uppgick till drygt 19 miljoner euro. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 738 euro per person. Skuldsättningen varierade mycket mellan de enskilda kommunerna. Den högsta skulden per invånare hade Geta och Lumparland, med 3 8 respektive euro per person. Också i Finström och Kökar var lånestocken över 1 euro per person. Kommuner med en skuld per person under 5 euro var Brändö, Saltvik, Hammarland och Mariehamn. Skatteinkomsterna per person varierade mellan i Mariehamn och i Geta. Geta och Kökar var de enda kommuner där landskapsandelarna var större än skatteinkomsterna. 3

8 Statistik 24:6 Tabell 1 Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 1 euro Verksamhetens intäkter: Verksamhetens kostnader: Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Nettoinvesteringar Nettoupplåning, långfristiga lån Lånestock Tabell 2 Några nyckeltal per kommun 22 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

9 Statistik 24:6 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av 5

10 Statistik 24:6 förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare 6

11 Statistik 24:6 Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 7

12 Statistik 24:6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 3 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Driftsbidraget visar det ekonomiska resultatet före de finansiella posterna och avskrivningarna. I en sund ekonomi bör driftsbidraget visa överskott, eftersom det skall räcka till räntor och avskrivningar. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till nästan 12 miljoner euro år 22, vilket var en ökning med 6,5 miljoner från 21. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,5 miljoner och uppgick till knappt 27 miljoner år 22. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var nästan 17 miljoner försäljningsintäkter och nästan 5 miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till knappt 67 miljoner euro, vilket var en minskning med närmare 2 miljoner från år 21. Kommunalskatten ökade med över 4,5 miljoner till nästan 56 miljoner medan samfundsskattens avkastning sjönk med 7 miljoner till drygt 9 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna nästan 24 miljoner år 22, en ökning med 2 miljoner. Knappt två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till över 9 miljoner eller lika mycket som 21. Årsbidraget uppgick totalt till 15 miljoner euro, vilket var 1 miljon mindre än 21. Räkenskapsperiodens resultat försämrades dock mera p.g.a. extraordinära kostnader 22 och sjönk från tio till sex miljoner. 8

13 Statistik 24:6 Tabell 3 Kommunernas resultaträkningar 2 22, summor för hela Åland 1 euro Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet 1 6 Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter 89 8 Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

14 Statistik 24:6 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på knappt 23 miljoner euro 22. Finansieringsandelarna från landskapet uppgick till drygt 6,5 miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till knappt 1 miljon, varför nettoinvesteringarna blev drygt 15 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte hela nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett litet överskott på 6 euro. Detta innebar att det inte blev någon nämnvärd ökning av de långfristiga lånen. Upplåningen var endast,2 miljoner större än amorteringarna. De kortfristiga lånen ökade däremot med över en miljon. Det egna kapitalet ökade med,3 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en ökning av kassamedlen med knappt två miljoner år 22. 1

15 Statistik 24:6 Tabell 4 Kommunernas finansieringskalkyler 2 22, summor för hela Åland 1 euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto 2-3 Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

16 Statistik 24:6 3.3 Balansräkning I tabell 5 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 181,5 miljoner euro år 22 jämfört med 173 miljoner år 21. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för två tredjedelar av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 69 miljoner euro. På den passiva ökade det egna kapitalet till drygt 137,5 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde knappt 35 miljoner. Av detta var över hälften långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen landskapslån. 12

17 Statistik 24:6 Tabell 5 Kommunernas balanser 2 22, summor för hela Åland 1 euro Aktiva A. Bestående aktiva I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. Förvaltade medel Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. Rörliga aktiva I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden Aktiva sammanlagt Passiva A. Eget kapital I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond 7 IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. Avsättningar D. Förvaltat kapital E. Främmande kapital I. Långfristigt Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar 1 11 II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar Passiva sammanlagt Säkerheter och ansvarsförbindelser

18 Statistik 24:6 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 121,5 miljoner euro år 22. Detta var en ökning med nästan 6,5 miljoner från 21. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och avfallshanteringen följda av specialomsorgen och hemtjänsten. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 18 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på åldringshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med 2,5 miljoner till nästan 46 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med drygt 1 miljon till över 3 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 22 uppgick de till över 41 miljoner euro, vilket var nästan 38 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom nästan 1 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde nästan 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 34 miljoner utgjorde försäljningsintäkter hälften och avgifter 15 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för ungefär tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick tre fjärdedelar, eller knappt fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten, men underhållsstöden och utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14

19 Statistik 24:6 Tabell 6 Kommunernas driftskostnader per sektor 21 och 22 Sektor Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro 11 Allm. förvaltn , Socialförv , Barnomsorg i daghem , Övrig barnomsorg , Vård av barn o. unga på inr , Annan barn- o. familjevård , Vård på åldringshem , Vård av handikapp. på inr , Specialomsorgen , Hemtjänst , Annan serv. för åldr. o. handik , Missbrukarvård , Övr socialvård , Utbildn.- o kulturförvaltn , Grundskola , Medborgarinstitut , Övrig undervisning , Bibliotek , Idrott och friluftsliv , Ungdomsarb , Museer, teatrar, orkestrar , Allm. kulturverksamhet , Samhällsplanering , Byggnadstillsyn 68 72, Miljövård , Trafikleder , Parker o. allmänna områden , Brand- och räddningsväsendet , Rättsväsen o säkerhet 53 63, Byggnader o lokaler , Intern service , Främjande av näringslivet , Vatten- och avloppsverk , Energiförsörjning , Avfallshantering , Kollektivtrafik , Hamnverksamhet , Jord- och skogsbrukslägenh. 4 5, Övrig affärsverksamhet , Övrig verksamhet , Totalt , Allmän förvaltning , Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster , Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 15

20 Statistik 24:6 Tabell 7 Kommunernas driftshushållning 21 och 22 Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden , Betalda pensioner 58 52, -6 Pensionsförs avg ,2 489 Övriga soc förs avg ,7-91 Kundtj. köpta av landskapet ,3 116 kommuner ,1 29 kom. samf ,6 968 staten 6 16, 1 övriga ,3-184 Köp av övriga tjänster , Material, förnödenheter, varor ,5 79 Understöd , 721 Hyror, externa ,9 51 Hyror, interna , Övriga kostnader ,3-924 Verksamhetskostnader totalt , 5 12 Därav: Interna kostnader totalt , Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Moms i återbäringssystemet Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter: Försäljningsintäkter ,5 852 Interna försäljningsintäkter ,1-55 Avgifter ,6 424 Understöd och bidrag:, - sysselsättningsunderstöd 19 96, av EU 49 65, övriga ,6-169 Hyror, externa ,7 23 Hyror, interna , Övriga intäkter , -168 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -), Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt , -74 Därav: Interna intäkter totalt , Överföringsposter Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter: Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

21 Statistik 24:6 Tabell 8 Specifikation av vissa driftskostnader 21 och 22 Kommunerna och kommunalförbunden 1 euro Köp av övriga tjänster Kontors-, bank- och expertjänster Tryckning och annonsering Post- och teletjänster Försäkringar Renhållnings- och tvätteritjänster Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar Inkvarterings- och måltidstjänster Rese- och transporttjänster Social- och hälsovårdstjänster Utbildnings- och kulturtjänster Andel av beskattningskostnaderna Övriga samarbetsandelar Övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Beklädnad Mediciner och vårdmaterial Städ- och rengöringsmaterial Bränsle och smörjmedel Värme, el och vatten Inventarier Byggnadsmaterial Övrigt material Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Hyresutgifter, externa Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anläggningar Hyror för jord- och vattenområden 9 9 Övriga hyror

22 Statistik 24:6 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgiftsframgår av tabell 9. och inkomstslag samt efter huvudsektor Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till knappt 23 miljoner euro år 22. Nästan två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader och en femtedel på fasta konstruktioner och anordningar. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för drygt 2 miljoner, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till nästan 13 miljoner. Knappt en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 6,5 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden (,3 miljoner) och värdepapper (,2 miljoner). Fördelat på huvudsektorer investerades,8 miljoner inom området allmän förvaltning, över 2,5 miljoner inom socialväsendet, drygt 5 miljoner inom undervisning och kultur samt hela 14 miljoner inom övriga tjänster, varav byggnader och lokaler (8 miljoner), vatten- och avloppsverk (1,7 miljoner) samt trafikleder (1,4 miljoner) var de viktigaste områdena. 18

23 Statistik 24:6 Tabell 9 Kommunernas investeringar 21 och Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar ,9-32 Mark- och vattenområden ,4-359 Bostadsbyggnader ,4 384 Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar ,3-72 Transportmedel ,7 52 Övriga maskiner och inventarier ,2-43 Övriga materiella tillgångar ,9 7 Värdepapper i anläggningstillgångar ,8 35 Investeringsutgifter sammanlagt , Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund 1, -1 - av EU 31, av övriga ,1-92 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar, Jord- och vattenområden ,6 89 Bostadsbyggnader 3, 3 Övriga byggnader 2, -2 Fasta konstruktioner och anordningar 8 44,6 36 Transportmedel 26 8,1-19 Övriga maskiner och inventarier, Övriga materiella tillgångar, Värdepapper i anläggningstillgångar 162 2,2 162 Investeringsinkomster sammanlagt , Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning ,5-13 Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster ,2-11 Totalt , Inkomster: Allmän förvaltning ,1 188 Socialväsende ,3-747 Undervisning o kultur , -913 Övriga tjänster ,6-439 Totalt , Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning ,7-21 Socialväsende , Undervisning o kultur ,5-22 Övriga tjänster ,3 428 Totalt ,

24 Statistik 24:6 3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med under en miljon från 21 och uppgick år 22 till drygt 13,5 miljoner euro. Av detta var nästan 75 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt två miljoner, varav 9 procent gällde byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde,9 miljoner och från kommunerna,5 miljoner. 2

25 Statistik 24:6 Tabell 1 Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 21 och Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden ,8 538 Pensionsförs avg ,5 29 Övriga soc förs avg ,1-26 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf ,2 14 övriga , 35 Köp av övriga tjänster ,9 86 Material, förnödenheter, varor ,5 3 Understöd 2 2, Hyror ,2 22 Övriga kostnader 9 113,8 23 Verksamhetskostnader totalt , 725 Avskrivningar och nedskrivningar ,8 84 Moms i återbäringssystemet ,1-11 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter ,7 858 Avgifter ,8 48 Hyror , -2 Övriga intäkter 78 34,2-44 Verksamhetsintäkter totalt , 831 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn , 58 Socialförv ,6 47 Vård på åldringshem ,8 175 Specialomsorgen ,6 66 Annan serv. för åldr. o. handik ,6 138 Utbildn.- o kulturförvaltn ,7 22 Grundskola ,6 35 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 1 12,5 11 Mark- och vattenområden 5 2,2 5 Bostadsbyggnader ,5 761 Övriga byggnader ,4 339 Fasta konstruktioner och anordningar 2,9 2 Transportmedel 2, -2 Övriga maskiner och inventarier ,6 6 Övriga materiella tillgångar 43 1,9 43 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt , Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund , av EU, - av övriga, Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt ,

26 Statistik 24:6 3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. 22

27 Statistik 24:6 Tabell 11 Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna Antal invånare Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare Skatteprocent 16,35 16,4 16,4 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1 - annan bostad,89,89,9 -allmän skatteprocent,15,15,17 Skatteinkomster 1 euro euro/inv Landskapsandelar 1 euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 27,9 26,6 26,3 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag 1 euro procent 13,5 13,8 12,8 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 74,4 93,6 99,3 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 73,9 75,7 75,8 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 28,6 29,1 29,6 Lånekostnadsbidrag, procent

28 Statistik 24:6 Tabell 12 Kommunvisa relationstal Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö , , , Eckerö , , ,6 38 Finström , , ,9 45 Föglö , , , Geta , , ,9 144 Hammarland , , , Jomala , , , 353 Kumlinge , , ,2 638 Kökar , , , 26 Lemland , , ,9 664 Lumparland , , ,1 355 Saltvik , , , Sottunga , , ,7 238 Sund , , ,5 25 Vårdö , , ,6 68 Mariehamn , , , Landskomm , , , Landsbygden , , ,6 5 - Skärgården , , ,2 956 Hela Åland , , ,3 848 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ invest. % tet, erings skuldeuro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning inv euro inv euro/inv euro inv % Brändö 195 6, Eckerö , Finström 42 41, Föglö , Geta , Hammarland , Jomala , Kumlinge , Kökar 23 41, Lemland , Lumparland , Saltvik 177 7, Sottunga , Sund , Vårdö , Mariehamn , Landskomm , Landsbygden , Skärgården , Hela Åland ,

29 Statistik 24:6 Tabell 13 Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 21 Skatteprocent Fastighetsskatt 22 För för- Andelar Totalt Per Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö ,5 17,5 17,5,,9, Eckerö ,5 17,5 17,5,,9,3 Finström ,5 16,5 17,,5,9,1 Föglö ,5 16,5 16,5,,9,5 Geta , 18, 18,5,1,9,2 Hammarland , 16, 16,,,9,2 Jomala ,5 16,5 16,5,,9,25 Kumlinge ,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar ,5 17,5 18,5,,9,3 Lemland , 17, 17,,,9,15 Lumparland ,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik , 17, 17,,,9,2 Sottunga , 17, 17,5,,9, Sund , 18, 18,5,1,9,1 Vårdö , 17, 17,,,9,1 Mariehamn , 16, 16,,,8,12 Landskomm ,9 16,9 17,,2,9,21 - Landsbygden ,8 16,8 17,,2,9,21 - Skärgården ,3 17,3 17,4,,9,24 Hela Åland ,4 16,4 16,5,1,9,17 25

30 Statistik 24:6 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande nästan 12 hektar godkändes år 22, vilket var dubbelt mera än de båda föregående åren. Inom byggnadstillsynen behandlades över 1 1 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator uppgick till 346 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 2 band till drygt 264. Antalet elever i grundskolan ökade med närmare 7 och uppgick till 3 84 höstterminen 22. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen har publicerat i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde minskade från 419 år 21 till 398 år 22. Också bostäderna som ägdes av kommunala bolag blev färre. Sammanlagt minskade det kommunala bostadsbeståndet från 858 till 812 lägenheter, vilket är drygt 6 procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 21 och uppgick till år 22. Inom familjedagvården ökade antalet något, till 185. Totalt minskade dock antalet barn inom barnomsorgen till Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 18. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 243 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 16 sedan 21. Antalet hushåll som fick hemtjänst ökade något och uppgick till 669 stycken. Också närståendevården växte i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 249 personer. Av dessa var över en tredjedel 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 267. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 22 hörde 6 procent av de boende till denna ålderskategori. Drygt 22 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. I serviceboende var andelen personer i åldrarna år större, men också här var hälften av de boende 85 år eller äldre. Inom de båda nämnda kategorierna utgör personer som har uppnått 65 års ålder över 95 procent av klienterna, medan närståendevård som ges av anhöriga i hemmet också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 66 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför siffrorna inte är helt jämförbara med 26

31 Statistik 24:6 Tabell 14 Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Allmänna uppgifter Anställda Antal Per 1 invånare Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar 61,5 6,1 118 Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar 934, 961, 1 12 Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar, km Bostäder Bostäder som kommunen äger Antal Yta Bostadsaktielägenheter som kommunen äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta Summa bostäder som kommunen äger eller Antal har bestämmanderätt över Per 1 invånare Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m Mottaget avloppsvatten, 1 m Övrigt Åkerareal i kommunens ägo, ha Skogsareal i kommunens ägo, ha Utarrenderade områden, ha

32 Statistik 24:6 Tabell 15 Sociala sektorns verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Barnomsorg Antal barn: I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Totalt Vårddagar: I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Totalt Antal daghem Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård år år år och äldre Antal vårddagar Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året barnfamiljer åldringshushåll sammanlagt år år år och äldre Personal som arbetar enbart inom hemtjänsten 116,8 13,6 139,8 Klienter som fått stödtjänster under året Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt Antal servicelägenheter Boendeservice för personer med utvecklingsstörning: - stödboende gruppboende och korttidsboende Stöd för närståendevård: Vårdade under året år år år år år och äldre Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd

33 Statistik 24:6 Tabell 16 Klienter efter ålder 21 och 22 Antal Andel av Andel av personer totalantalet befolkningen klienter i de aktuella åldersgrupperna, % Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård år ,7 1,3 1, 1, år ,9 28,4 4,3 4,4-85 år och äldre ,7 6,5 25,3 22,5 Summa 65 år och äldre ,3 99,2 5,9 5,6 Serviceboende för åldringar Boende år ,4 12,3,9 1, år ,9 33,3 3,3 4,1-85 år och äldre ,5 49,7 1,1 14,9 Summa 65 år och äldre ,8 95,4 3,2 4,3 Stöd för närståendevård Vårdade under året år ,4 12, 1,8 1, år ,4 26,6 4,2 4,5-85 år och äldre , 27,7 9,8 11,3 Summa 65 år och äldre ,9 66,3 3,9 4,1 Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre ,4 35,3 2, 2, Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året år ,2 9, år ,1 36, år och äldre ,7 45,3.. Summa 65 år och äldre ,1 9,9.. 29

34 Statistik 24:6 de ovannämnda tjänsterna. Inom hemtjänsten fanns 91 procent av klienthushållen i kategorin 65 år eller äldre och 45 procent i kategorin 85 år eller äldre. Om man ser till hur stor andel av invånarna i olika åldrar som antingen bodde i serviceboende, på ålderdomshem/gullåsen eller som fick närståendevård ser man att andelen ökar kraftigt med åldern bland pensionärerna. I åldern år var andelen 4 procent, i åldern år 13 procent och bland personer som fyllt 85 år 49 procent. 3.9 Verksamhet och ekonomi I tabell 17 ställs vissa verksamhetsuppgifter i relation till kostnaderna för respektive verksamhet. Man bör beakta att vissa skillnader mellan kommunerna kan bero på olika sätt att statistikföra vissa kostnader. Man bör också observera att det är helt olika enheter som används för olika verksamheter. T.ex. ställs kostnaderna i relation till antal vårddagar i barnomsorgen, men antal elever i grundskolan. 3

35 Statistik 24:6 Tabell 17 Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal Uppgifter för hela Åland Uppgiftsområde Barnomsorg Kostnad per vårddag (exkl. hemvårdsstöd) V Kostnader totalt per -6 åring (inkl. hemvårdsstöd) ård på åldringshem inkl. Gullåsen Kostnad per vårddygn Hemtjänst Kostnad per hushåll som fått hemtjänst Utkomststöd Utgifter per fall/familj Grundskola Kostnad per elev Bibliotek Kostnad per lån B yggnadstillsyn Kostnad per behandlad tillståndsansökan Tabell 17 b Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal 22 Per kommun Nettodriftskostnader för: Barnomsorg exkl. hemv.stöd Barnomsorg inkl. hemv.stöd Vård på åldringshem inkl. Gullåsen Hemtjänst Grundskola Bibliotek I relation till: Vårddag Barn - Vårddygn Hushåll Elev i Biblioi barn- 6 år på åld- som fått grund- tekslån Kommun omsorgen ringshem hemtjänst skolan Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland