Kvävebalanser på mjölkgårdar

Transkript

1 Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson ; sara.nilsson@vxa.se

2 Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt Nitratulakning från betes- & slåttervall Inlagring av kväve i marken Dentrifikation Åtgärder Lagerhållning Användning av nyckeltal

3 Svåra frågor Stora oförklarade förluster, främst på konventionella mjölkgårdar med flytgödsel Räknar vi fel eller har vi missat något? Hur räknar man internationellt?

4 Del 1. Stallet Flytgödsel & fastgödsel - kanske större förluster än vad vi tror idag Djupströ -Sveriges svarta får? Åtgärder: spalt, kylning, strö noga, gärna med torv

5 Del 2. Lagring Tak & svämtäcke är bra Fastgödsel -lägre förluster internationellt? Rötad gödsel, risk för förl. Hackad halm Luftad gödsel ökar avgång Enzymer, mineraler & syror Separering av gödsel Försumbar lustgas från flyt

6 Del 3.Spridning Spridningsförluster & fältförluster i Dk Dk & UK skiljer ej på förluster för bredspridning & släpslang på våren Överskattade förluster från djupströ? Låg ts ger låga förluster rötad gödsel separerad gödsel

7 Del 4a. Bete Ammoniakförluster från bete beror på djurtäthet gödsling av mineralgödsel Beaktas inte i STANK 2*40 kg N= 8 kg NH3 förlust/ha 2*100 kg N = 16 kg NH3 förlust/ha

8 Del 5 Handelsgödsell 2% av tot N för kalksalpeter 15% för ytspridd urea

9 Del 6 NH3 från grödan Dk räknar med 5 kg N/ha spannmål 3 kg N/ha vall

10 Del 6a. Nitratutlakning från vall Slåttervall: unga är N-effektiva trots ev hård gödsling ju äldre, desto mer N- läckage plöj upp eller sänk N-givan på äldre gräsvallar! artsammansättning i vallen (avgör gödsling) tidpunkten för plöjning

11 Del 6b. Nitratutlakning från vall Betesvall: hur många år vallen har betats, ju fler desto mer gödsling artsammansättning i vallen (avgör gödsling) vallens ålder, gamla välgödslade gräsvallar jordart tidpunkt för vallbrott

12 Del 7a Dentrifikation Beror på tillgång till: N, ju mer -desto större risk Jordart, tätare är större risk Vatten Kan variera kraftigt inom tid & rum

13 Del 7b Dentrifikation Exempel på dentrifikation: Ogödslade fält 0-4 kg N (lättlera) 200 kg N: kg N avgång (lättlera) 400 kg N: kg N avgång (styv lera)

14 Del 8. Lustgas från åkermark Direkta emissioner från: åker 1% lustgas av tillfört N betesgödsel 2% av N i betesgödsel (nöt, gris) Mulljordar 8 kg lustgas/ha Indirekta emissioner från deponerat NH3, 1% från N-utlakning 0,75%

15 Del 9. Fastläggning i åkermark 50-åriga gödslingsförsök på Ultuna 25 ton fastgödsel/ha i 40 i år 26 kg N/ha inlagrades per år (30% av ts) 10-årig analys i Dk: 22t nötflyt/ha, 34 kg inlagring per år mineralgödsel, minus 31 kg N per år

16 Lagerhållning Skillnad i lagerhållning foder (ensilage) stallgödsel & mineralgödsel djur

17 Nyckeltal Jämför gårdar med samma förutsättningar intensitet i produktionen (kg mjölk/ha) import/export av foder import/export av gröda ev jordart (för kväveutlakning/inlagring i mark) Specialiserade gårdar, bättre än i verkligheten?

18 Del 10. Sammanfattning Förlusterna underskattas ev från flyt- & fastgödsel i stall Vi underskattar ev lagringsförlusterna vid täckning med halm Vi räknar inte med ammoniakförluster fr bete

19 Del 10.Sammanfattning Vi räknar inte med förlusterna från mineralgöd. Vi räknar inte med NH3 förluster från grödan Vi underskattar ev N- utlakningen från gamla vallar Rådgivaren klassar betesvall som slåttervall?

20 Del 10.Sammanfattning Vi underskattar ev dentrifikationen Inlagring i mark med ca kg N/år vid gödsling med stallgödsel (30% av ts *6% N-halt)