Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nyköpings grundsärskola i Nyköpings kommun

Transkript

1 en Återkoppling Dnr :11445 Nyköpings kommun Rektor Anci Stierna Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nyköpings grundsärskola i Nyköpings kommun

2 2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som bedömer är relevanta för Nyköpings grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sex- och samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), kompetensutvecklingsbestämmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (SKOLFS 2010:255, avsnitt 2.8). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt ett verksamhetsbesök där genomförde dokumentstudier och intervjuer med rektor, lärare, elevhälsans personal och elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes den 6-7 november 2017 av utredarna Anette Hamerslag och Olivia Öberg. Fakta om Nyköpings grundsärskola Nyköpings grundsärskola är en kommunal grundsärskola belägen i Nyköpings kommun. De flesta eleverna går inriktningen träningsskola. Verksamheten genomförs i två olika skolbyggnader. I Lårtgsätterskolarts lokaler finns grurtdsärskolan för årskurs F-6 och i Nyköpings högstadium finns grundsärskolan för årskurs 7-9. En rektor har ansvar för hela verksamheten. Skolan har en elevhälsogrupp som representeras av rektor, skolsköterska, specialpedagog och logoped. Rekrytering av skolkurator pågår. Via ett för kommunen centralt resurscentrum finns tillgång till psykolog.

3 3 En kätresultat Det saknas svar från rektorn i rektorsenkäten och lärare i lärarenkäten för Nyköpings grundsärskola. Därför sammanfattas nedan resultaten från den bredare kartläggningen av sex- och samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Nyköpings grundsärskola saknas svar* om skolan dokumenterar sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen saknas svar* om skolan har kartlagt vem som gör vad 1 sex- och samlevnadsundervisningen saknas svar* om skolan har satt upp mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen saknas svar* om elevhälsan används i planering av sex- och samlevnadsundervisningen saknas svar* om elevhälsan används i genomförande av specifika sex- och samlevnadslektioner saknas svar* om elevhälsan används i lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad saknas svar* om lärarna bedömer att avsatt tid för samverkan räcker i hög utsträckning saknas svar* om lärarna samtalar med andra lärare om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen saknas svar* om lärarnas kompetens inom sex och samlevnad har följts upp saknas svar* om lärarna har erbjudits kompetensutveckling inom sex och samlevnad saknas svar* om skolan har lärare som är utbildade i hbtq-frågor saknas svar* om lärarna arbetar med hbtq-frågor i sitt/sina ämnen saknas svar* om lärarna låter eleverna påverka sex och samlevnads innehåll i hög utsträckning saknas svar* om lärarna låter eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder i hög utsträckning saknas svar* om lärarna låter eleverna tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen i hög utsträckning Kartläggningens resultat 42 k dokumenterar 36 % kartlägger 25 Wo sätter upp mål 59 0 / 0 använder / använder 45 % använder 24 % bedömer så 62 % samtalar 22% har följt upp 39 % har erbjudit 58 % har lärare 36 % arbetar så 35 % låter påverka 27 % låter påverka 45 % låter påverka saknas svar* om rektorn bedömer att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög 51 % bedömer så saknas svar* om lärarna bedömer att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög 52 Vo bedömer så Resultaten i tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 0/0) när det gäller rektorsenkäten och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 /0). *Det saknas svar från rektorn i rektorsenkäten och lärare i lärarenkäten för Nyköpings grundsärskola. Nyköpings grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet Rektor och lärare uppger att skolan inte har några uttalade mål för skolans arbete med sexoch samlevnadsundervisning, men de uppger att lärare undervisar om sex och samlevnad enligt läroplanernas mål. Inskickad dokumentation innehåller lokala pedagogiska planeringar (LPP:er), vilka konkretiseras med mål per elev och arbetsområde. De mål som kan kopplas till sex- och samlevnadsundervisning handlar främst om kroppsuppfattning och kommunikation. En lärare uppvisar vid intervju en LPP som fokuserar på pubertet, kärlek och samliv för årskurs 7-9. I intervju anger lärare att rektorn inte brukar följa upp lärarnas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Rektorn bekräftar att sex- och samlevnadsundervisningen inte följs upp på skolnivå, utan att de mål som följs upp är individuella per elev och sammanställs i elevernas individuella utvecklingsplaner. Rektorn uppger att personalens kompetens följs upp vid medarbetarsamtal men att det ligger på personalen att lyfta specifika behov, exempelvis vad gäller önskad kompetensutveclding om kunskapsområdet sex och samlevnad. Rektorn beskriver en form av kompetensutveckling som utgörs av deltagande i ett nätverk för föräldrar och professionella där man bland annat diskuterar sex och samlevnad samt hur kommunen arbetar för att stötta föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. I intervjuerna med såväl lärare som med elevhälsogruppen uttrycks behov av kompetensutveckling preciserad för arbete med sex- och samlevnadsundervisning i särskola. Samtidigt lyfts svårigheter med

4 4 att anpassa undervisningen till de olika nivåer eleverna ligger på eftersom lärare finner det svårt att hitta material anpassat för elevernas behov och även ålder, så att det inte blir för barnsligt. En lärare uttrycker även behov av ökad kompetens för arbete med elever med utländsk bakgrund. Varken lärare eller personal i elevhälsogruppen uppger att de deltagit i kompetensutveckling kopplat till sex- och samlevnadsfrågor under det senaste året, bortsett från läslyftet där litteraturen uppges kunna anknyta till exempelvis temat relationer. Det framgår av rektorn att det finns en ambition att skapa förutsättningar för diskussioner kring sex- och samlevnadsfrågor. Både rektorn och lärare beskriver att erfarenhetsutbyte kring sex- och samlevnadsundervisning sker mellan lärarna i årskurs 4-6 och 7-9 under läslyftet samt att lärarna på respektive skola träffas en gång i veckan. Lärarna lyfter att frågor kopplade till sex- och samlevnadsundervisningen brukar komma upp vid dessa träffar. Samtidigt framkommer vid en lärarintervju att samplanering av själva undervisningen inte sker eftersom lärare anser att det är svårt när eleverna ligger på för olika nivå. Rektorn beskriver att det har varit en stor utmaning att tillsätta tjänster i elevhälsogruppen för att på så vis säkra kompetensen i bland annat sex och samlevnad, men uppger även att rekrytering av logoped har genomförts och att rekrytering av skolkurator pågår. Elevhälsogruppen träffas var tredje vecka och då behandlas bland annat sex- och samlevnadsfrågor. Enligt rektorn har elevhälsogruppen i uppgift att vara en stödfunktion till lärarna. Men personalen i elevhälsogruppen beskriver inte uppdraget som uttalat och lärarna ger få exempel på att ha kontaktat elevhälsogruppen för stöd. Elevhälsopersonalen bedriver inte undervisning i klassrummet, utan bistår endast med material och kan ibland ge stöd till lärarna. Logopeden berättar exempelvis om ett arbete tillsammans med lärarna om känslor med hjälp av bildstöd och materialet "Opratat", ett material som handlar om sådant man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Logopeden har även tidigare erfarenheter av undervisning i klassrummet om normkritik och ser positivt på att samverka med lärarna kring detta framöver. Elevernas möjligheter att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Vid Nyköpings grundsärskola integreras undervisningen i sex och samlevnad främst i ämnesområden men även i ämnen. Från lärarintervjuerna framkommer att arbetet i hög grad kopplar till kroppsuppfattning och till livsfrågor med betydelse för eleven, exempelvis arbete med olika familjekonstellationer, pubertet och ansvar. Eleverna i årskurs 9 bekräftar att de arbetat mycket med kroppen och uppger också att de exempelvis arbetat med områden som kärlek och graviditet. Lärarna uppger att det finns en balans mellan risker och möjligheter i sex- och samlevnadsundervisningens innehåll. Lärarna lyfter i intervju att det just inom sex- och samlevnadsundervisningen är särskilt viktigt att fånga upp elevernas många frågor. Vidare betonar lärarna att progressionen för undervisningen i sex och samlevnad är helt individualiserad eftersom eleverna ligger på så olika intellektuella nivåer. Undervisningen utgår från elevernas behov och intressen samt startar ofta på initiativ från eleverna eller när en fråga aktualiseras i elevgruppen, till exempel när de kommer i puberteten eller blir kära. Lärarna framhåller vikten av att inte gå in på frågor som eleven inte är mogen för. En lärare uttrycker detta som "jag tycker det inte är min uppgift att skynda på". I en elevgrupp uppges att arbete, enligt läraren, främst sker

5 5 inom samlevnad och inte kring sex eftersom eleverna "inte är inne på den nivån". I en annan elevgrupp framhåller lärarna att sex inte hade lyfts om det inte hade kommit från eleverna eftersom eleverna inte hade nåtts annars. I en tredje grupp uppger läraren att undervisning om preventivmedel sköts upp eftersom eleverna, enligt läraren, inte var mogna för det och undervisning om sexuellt överförbara sjukdomar undvikits för att inte väcka rädsla. Även i elevintervjun framkommer att de inte arbetat om preventivmedel. Det framkommer i intervju att lärarna varierar arbetsmetoderna när de undervisar om sex och samlevnad. Lärarna anger att samtal är vanligt förekommande, både som start på dagen och i samband med olika aktiviteter. Vidare berättar lärarna att de använder filmer, som till exempel UR:s "Sexbyrån", samt bildstöd och böcker för arbete kring exempelvis kärlek och relationer. Lärarna i årskurs 4-6 nämner även tärnings- och memoryspel för arbete med kroppen och känslor. Läraren i årkurs 7-9 lyfter drama som en vanlig arbetsmetod för arbete mot målen i sex- och samlevnadsundervisningen samt nämner att eleverna skriver mycket, både för hand, på dator och på Ipad. Eleverna i årskurs 9 berättar att de tycker att det är särskilt roligt att arbeta med Ipad och dator. De bekräftar även att de fått använda varierande arbetsmetoder i sex- och samlevnadsundervisningen. Lärarna uppger att eleverna ofta får utvärdera undervisningen och även tycka till om böcker och filmer som har använts i sex- och samlevnadsundervisningen. Ett vanligt sätt är att visa tumme upp, ner eller åt sidan. Av lärarintervjuerna framkommer att ett normkritiskt och inkluderande förhållningssätt eftersträvas. Lärarna beskriver att de exempelvis arbetat med att familjer kan se olika ut och att de har samtalat med elever om HBTQ-frågor. Lärare anger att eleverna inte delas in efter kön i någon undervisning annat än i omklädningsrummen. Ett argument för samkönad sexoch samlevnadsundervisning som framförs i lärarintervjuerna är att både pojkar och flickor behöver få information om exempelvis mens. Däremot är klasserna små och det händer att det enbart finns pojkar i en klass och då uppstår utmaningen att ordna fram manliga assistenter till omklädningssituationen. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: Rektorn, lärare och elevhälsans personal behöver påbörja den systematiska utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen. Det innebär framtagande av mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen, uppföljning av dem och utvärdering samt utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen utifrån utvärderingens resultat. Rektorn behöver följa upp att personalen har den kompetens och erbjuds möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att undervisa om sex och samlevnad. Lärarna behöver i högre grad göra sex- och samlevnadsundervisningen relevant för eleverna genom att säkra en allsidig undervisning. Det innebär klargörande av vad i

6 6 ämnes- och ämnesområdesundervisningen som kan och ska relateras till kunskapsområdet sex och samlevnad. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Nyköpings grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Huvudmannen ska senast 27 maj 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till kvalitetsgranskningarsthlm@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr :11445) i de handlingar som sänds in. Information om granskningen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren I bedömningen har även Olivia Öberg deltagit. På s vägnar Gabriel Brandström Enhetschef CLL Anette Hamerslag Utredare