Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON"

Malin Bengtsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1

2 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor som tar hänsyn till osäkerheten för just den variabeln.

3 Partialkoefficientmetoden S S() R() G Q M k d γ g γ q γ m γ d d = M S( γ γ G Q ) R R( k d g k + γ dγ q k < d = γ m lasteffekt bärförmåga egentyngd, permanent last variabel last materialparameter index för karakteristiskt värde index för dimensionerande värde partialkoefficienter för egentyngd resp. variabel last partialkoefficient för materialegenskap partialkoefficient för säkerhetsklass )

4 Definition av brott Säkerhetsklass γ d Konsekvens av brott Brottsannolikhet (per år) 1 mindre allvarlig 2 allvarlig 3 mycket allvarlig 0.83 Obetydlig risk för allvarliga personskador 0.91 Någon risk för allvarliga personskador 1.0 Betydande risk för allvarliga personskador Sannolikheten för att hamna inom detta område beror på val av säkerhetsklass

5 Några viktiga laster Permanenta laster G Egentyngd Jordlast och jordtryck Vattentryck Variabla laster Q Nyttig last Snölast Vindlast Trafiklast Temperaturlast Olyckslaster

6 Lastkombinationer i brottgränstillståndet

7 Huvudlast Den variabla last som påverkar konstruktionen mest Om det bara finns en variabel last? Huvudlast! Om det finns flera variabla laster samtidigt? Testa olika fall med olika huvudlast Kan bara finnas EN huvudlast i taget Riktning

8 Lastkombinationer i bruksgränstillståndet Permanent skada Tillfällig olägenhet Långtidslast

9 Nyttig last den last vi vill ha, relaterat till verksamheten Last av möbler och inredning tid Last av personer i normala situationer tid Kortvariga laster i speciella situationer tid

10 Snölast i EKS1 Karakteristisk snölast s = µ i C e C t s k s k är snölastens grundvärde, som varierar med snözon, µ i är en dimensionslös formfaktor som beror av takets geometriska utformning C e är en exponeringsfaktor enligt Tabell 2.6 C t är en termisk koefficient som normalt sätts till 1,0 Snölasten är en variabel och bunden last.

11 Vindlast

12 Vindlast i EKS Referensvindhastighet v b Referensvindhastighet v b i m/s är definierad som medelvindhastighet under 10 minuter på höjden 10 m över markyta i öppen terräng och med upprepningstiden 50 år.

13 Statisk vindlast w e = q pk (z e )c pe w e vindlast per ytenhet vinkelrät mot den belastade ytan q pk (z e ) karakteristiskt hastighetstryck (kraft per ytenhet) z e c pe referenshöjd för utvändig vindlast dimensionslös formfaktor som beror av vindriktning och byggnadens eller byggnadsdelens form Vindlasten är en variabel och bunden last.

14 Bestäm karakteristisk vindlast - på säkra sidan Bestäm Läs av q pk i tabell byggnadens höjd h terrängtyp (0, I, II, III, IV) referensvindhastighet v b

15 Terrängtyp för vindlast

16 Formfaktorer för vindlast RF s 20 hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri väggar

17 Formfaktorer för vindlast hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri väggar

18 Formfaktorer för vindlast hitta diagram för rätt byggnadsdel, geometri c pe,1 lokal formfaktor för en belastad area på 1 m 2. Den används vanligen för dimensionering av fästdon och små element som beklädnads- och takelement. c pe,10 global formfaktor för en belastad area på 10 m 2. Den används vid dimensionering av bärverk som helhet.

19 Fromafaktorer - tak Finns för olika typer av tak Sadeltak Motfallstak Pulpettak Plana tak

20 Sadel- och motfallstak

21 Sadel- och motfallstak 21

22 Invändig vindlast, w = c pi q pk Otätheter / öppningar skapar inre tryckskillnader Invändig och utvändig vindlast verkar samtidigt Invändig vindlast jämnt fördelad och samma värde Kan även använda att sätta c pi till det mest ogynnsamma av +0,2 alternativt -0,3. 22

23 När använda vilka zoner/formafaktorer Last mot pelare Yttre, zon D Inre, sug -0,3, läggs till den yttre Last mot byggnad, stabilisering Yttre, zon D + E Inre tar ut varandra

24 Exempel 2 24

27 Bärförmåga

28 Bärförmåga Dimensionerande materialvärde f d f = η γ k m f k γ m η karakteristiskt värde partialkoefficient för materialegenskap, tar hänsyn till osäkerheter i hållfasthetsvärden osäkerheter i värden för tvärsnittsmått osäkerheter i beräkningsmodeller η är en omräkningsfaktor som tar hänsyn till systematiska skillnader mellan hållfastheten i en provkropp och i en konstruktion

29 Materialets egenskaper Segt / sprött Elastiskt / plastiskt Isotropt / anisotropt Krypning / krympning Värme / fukt / miljö / brand Karakteristiska värden för hållfasthet och elasticitetsmoduler

30 Måttavvikelser a N N tan α Nα Oavsiktlig snedställning l α α = a l α N cosα N Oavsiktlig krokighet l e 0

31 Snedställning av pelare/väggar a) Systematisk snedställning α 0 α 0 α 0 α 0 α 0 Slumpmässig snedställning α δ b) α δ Dimensionerande snedställning enskild pelare α d =α 0 +α δ Dimensionerande snedställning system α d =α 0 +α δ / n

32 Ekvivalent horisontalkraft dα d d d d V L a V H a V L H = = = d H d V d V d V d V d V Inverkan av snedställning beaktas genom ekvivalent horisontalkraft md d d n V H α = a V d L V d H d =

33 N Initialkrokighet e 1 och excentricitet e 2 e 2 e e 1 L N

34 Lastnedräkning

35 Influensbredd

36 Influensarea

37 Lastens väg från tak till grund

38 Primär- och sekundärbalkar

39 Avväxling

41 Modell - Systemlinjer

42 Verklighet - Modell

43 Lastuppdelning Upplagsförhållanden påverkar lastfördelningen a) q b) q c) q ql 2 L ql 2 5ql 8 L 3ql 8 ql 2 L ql 2

44 Lastuppdelning Vägg A Vägg B Vägg C Vägg D q kn/m 2 Fri kant R A RB R C R D Plan 0 L L1 0. 5L2 0. 5L2 0. 6L3 0. 4L3 L 1 L 2 L 3 R R R R A B C D = = = = q 0.4L q q 1 ( 0.6L + 0.5L ) ( 0.5L + 0.6L ) q 0.4L Sektion

45 Lastuppdelning vindlast mot hallbyggnad 3R 3R 3R R/2 R/2 R R R R R R R R R R R R/2 R/2 3R q=q v c kn/m L c R q v kn/m 2 R=qL/2= q v c L/2 kn Vindlast

46 Vindlast mot skelettstomme L L P 2 /2 P 2 = q lä cl P 1 /2 P 1 =q lovart cl P 1 L P 2 P 1 6 c Vind

47 Vilken last är huvudlast? Delar i ett stomsystem (pelare, balkar etc) kan ha olika huvudlast. Varje del måste klara alla tänkbara kombinationer av laster. Är det inte uppenbart vilken som är huvudlast får man Kontrollera flera alternativa huvudlaster Takbjl Vägg Mellan bjl Pelare

Relevanta dokument

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen