Arkeologisk schaktningsövervakning MÅRDSKINNSSTÖTEN

Transkript

1 Arkeologisk schaktningsövervakning MÅRDSKINNSSTÖTEN vid schaktning för säkerställande av timmervägg i Mårdskinnsstöten vid Falu gruva RAÄ 109 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 25/14 Joakim Wehlin

2 Lantmäteriet i2014/00618 Dalarnas museum, Falun, 2014

3 Inledning Med anledning av schaktning inom ramen för säkerhetsprojektet för Falu gruva, fornlämning 109:1 i Falu stad, har Dalarnas museum genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktningen genomfördes för att säkra en timmervägg och skedde i Mårdskinnsstöten nära Creutz lave (bilaga 1 och 2). Beslut enligt Länsstyrelsen i Dalarna dnr Säkerhetsprojektet drivs av stiftelsen Stora Kopparberget i samarbete med Stora Enso, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen. Syfte Schaktövervakningens syfte var att övervaka grävningsarbetet och observera om äldre konstruktioner eller kulturlager fanns bevarade. Om sådana påträffades skulle dess karaktär, ungefärliga ålder och bevarandegrad fastställas. Metod Schaktningen övervakades av arkeolog. På grund av säkerhetsrisken med en brant och hög schaktkant samt sprickbildning i marken så skedde övervakningen och dokumentationen från säkert avstånd. Dokumentationen bestod av den anledningen främst av fotografering. Dokumentationen skedde från fast mark nedanför utsiktstornet nordväst om schaktet eller längs grävmaskinens väg nere i schaktet när detta var möjligt. Resultat Ingreppet gjordes för att försöka komma åt en timmervägg i den så kallade Mårdskinnsstöten. Detta schakt öppnades efter att några intressenter fått tillstånd att söka ett nytt schakt genom privilegier De ville genom ett nytt schakt komma ned i Mårdskinnsrummet, ett arbetsföretag som kom att ge rikligt med malm (Lindroth 1955). Mårdskinnsschaktet ligger idag i dagbrottet Stora stötens nordöstra del och den aktuella timmerväggen beräknades finnas på ett djup av 13 meter under markytan. Innan schaktningen påbörjades fanns en synlig bockort (bilaga 2 och 3) vilken skulle följas till bergväggen där den aktuella timmerväggen förväntades finnas. Bockorten byggdes sannolikt mellan åren Schaktet grävdes från Stora stöten och in mot bergväggen i riktning mot Creutz lave. Schaktet var ca 22 meter långt, 11 meter brett och grävdes till ett djup av meter. Det var främst skrotsten som schaktades bort (bilaga 4). Konstruktionen av den bockort som syntes redan innan schaktningen kunde dokumenteras. Bockorten var byggd med runda stolpar på insidan och plankor på utsidan. På konstruktionen låg minst en meter av ett fint och enligt maskinisten hårt material, troligen malmsylta. Ovanför detta fanns flera meter med skrotsten (bilaga 3). 1

4 Efter ca fem meters schaktande tog bockorten en oväntad riktning. Från den tidigare riktningen ÖSÖ vek den av mot SÖ. Tre meter väst om det nordvästra hörnet av Creutz lave påträffades en timmerkista som började en meter under dagens marknivå. Denna lämnades orörd på grund av närheten till Creutz lave och schaktet avslutades där (bilaga 2 och 4-5). När djupet på schaktet närmade sig 13 meter hade ännu inte berget påträffats och inte heller den eftersökta timmerväggen. Av säkerhetsskäl avslutades därför schaktningen och arbetet med att säkra timmerväggen fick göras inifrån. Förutom ovan nämnda timmervägg och bockort påträffades inga kulturlager med antikvariskt intressanta fynd eller material för eventuell analys i schaktet. Sammanfattning Med anledning av schaktning inom ramen för säkerhetsprojektet för Falu gruva har Dalarnas museum genomfört en arkeologisk schaktningsövervakning. Schaktningen genomfördes för att säkra en timmervägg och skedde i Mårdskinnsstöten nära Creutz lave. På grund av säkerhetsrisken skedde dokumentationen främst i form av fotografering. Det var främst skrotsten som schaktades bort. Innan schaktningen påbörjades fanns en synlig bockort vilken skulle följas till bergväggen där den aktuella timmerväggen förväntades finnas. Bockorten ändrade dock oväntat riktning och drog iväg mot sydöst. Tre meter väst om det nordvästra hörnet av Creutz lave påträffades en timmerkista som började en meter under dagens marknivå. Denna lämnades orörd på grund av närheten till laven. När djupet på schaktet närmade sig 13 meter hade ännu inte berget påträffats och inte heller den eftersökta timmerväggen. Av säkerhetsskäl avslutades därför schaktningen och arbetet med att säkra timmerväggen fick göras underifrån. Förutom ovan nämnda timmerkista och bockort påträffades inga kulturlager med antikvariskt intressanta fynd eller material för eventuell analys i schaktet. Referenser Lindroth, Sten (1955). Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början. 1, Gruvan och gruvbrytningen. Almqvist & Wiksell. Uppsala. 2

5 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Socken: Falu stad Fornlämning, RAÄ-nr: 109:1 Fastighet: Falun 9:2 Koordinater, mitten: N (SWEREF99 TM) E Höjd (RH 2000): möh Inmätning: Manuell Utförandetid: Undersökt yta, kvadratmeter: 252 DM projektnummer: 1546 DM diarienummer: 25/14 DM foto accessionsnr: 2014/35 (14 foton) Arkeologisk personal: Eva Carlsson, Joakim Wehlin och Artem Dudkin Projektansvarig: Eva Carlsson Dokumentationsmaterialet förvaras på Dalarnas museum. Inga fynd tillvaratogs. Bilagor 2 Kartor/planer (nr 1-2) 3 Foton (nr 3-5) 3

6 Bilaga 1. Utdrag ur fastighetskartan över Falu stad. Förundersökningsområdet är markerat med blå ring. Skala 1:

7 Bilaga 2. Utdrag ur fastighetskartan med schaktet markerat. Skala 1:500. 5

8 Bilaga 3. Del av den framrensade bockorten. Foto från NV, Eva Carlsson. Bilaga 4. Schaktet med Creutz lave i bakgrunden. Till vänster i bild syns timmerkistan (se figur 5). Foto från VNV, Joakim Wehlin. 6

9 Bilaga 5. Timmerkistan. Foto från V, Joakim Wehlin. 7