05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen"

Transkript

1 Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.) Viktigt att ta hänsyn till att Olika organismer med olika närings- och omgivningskrav är aktiva i de olika stegen Stegen sker med olika hastighet. Steg eller är ofta hastighetsbegränsande Vätgas och koldioxid. Anaerob oxidation Ättiksyra Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala. Metanbildning Metan och koldioxid Biogas Hämning av biogasprocessen Hämning av biogasprocessen. Hydrolys. Hydrolys. Fermentation. Fermentation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.). Anaerob oxidation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.). Anaerob oxidation Vätgas och koldioxid Ättiksyra Vätgas och koldioxid Ättiksyra. Metanbildning Metan och koldioxid Biogas Mer vätgas och koldioxid, minskad metan produktion, ansamling av syror och ev sänkning av ph ( surjäsning ) Jag har syror in min process, men den verkar ändå vara stabil med jämn gasproduktion. Ska jag vara orolig? Specifik metanproduktion och halt i tre reaktorer över tid med samma substrat Reaktor Reaktor Reaktor Vad kan man utläsa av en ph analys, och vid vilka ph-värden börjar det bli riskabelt? Vad kan man göra om ph-värdet sjunker? Borde jag fler ta phanalyser?... Total g/l dagar dagar dagar Stabil drift vid höga nivåer möjlig innebär dock förlust av metan!

2 Specifik metan produktion [ NmL gvs - ] ] Organisk belastning [ gvs L - day - ] [g L - ] // Ökande halter av över tid = Varning! ackumulering orsakad av ökande kvävehalter 7 8 Dagar Ökande belastning leder här till ackumulering och minskad gasproduktion Organisk belastning [ gvs L - day Dagar NH Specifik metanproduktion Acetat (grön) Propionat (Blå) ph/alkalinitet två faktorer som hänger ihop Alkalinitet = buffertförmåga Beror på karbonatjoner och även ammoniumjoner TA = total alkalinitet BA = bikarbonat alkalinitet Förändras tidigare än ph ändras och följer ofta halt av och ammoniumkväve BA för stabila processer ca - mg HCO /L ph bäst mellan 7-8. NH + HCO - CO - ackumulering orsakad av ökande kvävehalter ph stabilt vid 8 fram till dag sedan snabbt dropp till ph Alkalinitet stigande från - fram till dag sedan snabbt ner till Metanbildning saktar av när ph går ner under 7 och avstannar helt kring ph= NH Acetat (grön) Propionat (Blå) Låg alkalinitet innebär låg tolerans mot syrabildning och risk för ph sänkning /TA kvoten kan användas för att få en indikation på processtabilitet <. stabil process --. viss instabilitet >. tydlig instabilitet Specifik metanproduktion Viktiga parametrar för drift och övervakning Hur vet vi att processen är effektiv/stabil? Slutsats ph= trubbigt verktyg Drift Uppehållstid (HRT) Temperatur Belastning (OLR) Substratets karaktär Övervakning Stabilitet Fettsyror () Alkalinitet (Buffertförmåga) Hämmande ämnen (ammoniak) ph Alkalinitet Gassammansättning Effektivitet Specifik metanproduktion Utrötningsgrad

3 Koldioxid (%) Temperatur ( o C) // Analys av koldioxid ett enkelt och känsligare alternativ till ph - analys Analys av koldioxid ett enkelt och känsligare alternativ till ph - analys Tillfällig koldioxid ökning i samband med en ökning av temperatur skedde samtidigt som en ökning av 8 Dagar OBS självfallet är ger ett mer komplett analyspaket mer information OBS självfallet är ger ett mer komplett analyspaket mer information Sambandet mellan kvävehalt och gasproduktion Finns det något samband mellan en ökning av ammoniumkvävehalten i rötrest och en bra gasproduktion? Vilket samband i så fall? Om man har bra produktion men liten ökning av kvävehalten - vad kan det bero på?. Kväve finns i proteiner. Proteiner är energirika och ger mycket gas med hög metanhalt. Organismerna behöver kväve för att växa (optimal C/N ca -). Nedbrytning av proteiner leder till bildning av ammonium/ammoniak. Ammoniak hämmar metanbildningen SLUTSATS Ökande ammoniumhalter kan leda till högre gasproduktion pga att C/N blir bättre med också pga av att material som genererar ammonium typisk är energirika. Bra produktion utan hög kvävehalt kan ske från t.ex hög andel snabbomsatta icke kväverika material av material, t ex glycerol, stärkelse, sockerbetor Gasutbyten från olika råvaror Rötning av proteinrikt material Substrat Metan (L/g VS) Metan (L/Kg) Gödsel - -8 Spannmål - Halm - - Gräs - 9 Sockerbetor -8-9 Matavfall - - Slakteriavfall ~7-9 Energirikt med låg C/N kvot Gödsel (svin, höns) Slakteriavfall Drank/Drav NH OBS Sammansättningen på biogasen varierar mellan olika substrat. Samma total gasmängd kan vara kan motsvara olika mängd metan Energiinnehållet på vikt kan variera stort Metan CH :CO (L/kg) (%) Kolhydrat 8 : Fetter 7: Protein : Bättre växtnäringsinnehåll i rötresten Hämning av metanogener (> - g NH + -N/L). (eller ca - mg/l NH ) OBS Mikroorganismsamhället kan anpassa sig till högre ammoniumhalter

4 Specifik metanproduktion L/kg VS Ammoniak (%) Free ammonia [g l - ] // Ammoniakhalten är avgörande för graden hämning påverkas av temperatur och ph Temperaturens betydelse för ammoniakhalten,9 8 o C,8,7, 8 o C,, o C,, ph NH + NH + H + Detta innebär att två anläggningar som har samma ammoniumhalt kan ha olika grad av hämning pga av olika processtemperatur och/eller ph 9 7 Temperature [ C] Ett exempel: gnh + -N/L, ph 7. och 7 o C motsvarar 7 mg NH /L gnh + -N/L, ph 8. och 7 o C motsvarar 8 mg NH /L gnh + -N/L, ph 7. och o C motsvarar mg NH /L gnh + -N/L, ph 8. och o C motsvarar 7 mg NH /L 9 7, Är svaveloxiderande bakterier känsliga för ljus? H S påverkar inte bara gaskvaliteten, dvs det räcker inte alltid att ta bort H S med hjälp av svaveloxiderare H S verkar direkt hämmade på mikroorganismer (- mg/l) reagerar med spårmetaller (Co, Ni, Se etc) så att dessa blir otillgängliga för mikroorganismerna försämrad aktivitet Svar: Nej, de bryr sig inte om ljus. Däremot kan andra mikroorganismer växa med hjälp av ljusenergi (cyanobakterier/alger) MeS= metallsulfid S - S - MeS S - HS - H S MeS S - HS - HS - MeS MeS < H S (gas) Swedish University of Agricultural Sciences Specifik metanproduktion högre med tillsats av Fe+spårmetaller Reaktor Reaktor Reaktor (spårmetaller+ Fe från dag ) Spårmetaller +Fe Är metanbildarna känsliga för omrörning? dagar dagar dagar Reduktion av svavelväte i gasen och i vätskan kan leda till minskade nivåer och ökad gasproduktion Total g/l Svar: Ja om den är så kraftig så den bryter mikrobiella aggregat. Omrörning är dock också viktig då den bidrar till ökad kontakt mellan mikroorganismerna och materialet som ska brytas ner. Dålig omrörning kan leda till försämrad effektivitet!

5 Volume CH [Nml gvs - ] Tillväxthastighet // Biogasprocessen en komplicerad näringskedja med mikroorganismer! Hydrolys Surgörning av rötresten direkt när den lämnar rötkammaren /efterrötkammaren skulle medföra en minskad risk för metanläckage vid lagring? Avdödas metanogenerna då eller kan de uppstå igen i gödsellagret? H +CO Fermentation (alkoholer, fettsyror etc) Anaerob oxidation Metanbildning CH +CO Acetat Metanogener och bakterier son utför anaeroba oxidationer är gärna nära varandra i mikrobiella komplex. Dessa går kan gå sönder vid mkt kraftig omrörning Svar: Så länge ph är under i hela materialet finns lite risk för aktivitet av metanogener. Om ph stiger efter en ph sänkning kan de med stor sannolikhet bilda metan igen Bild: Cajsa Lithell Mesofil eller termofil temperatur vid rötning av nötgödsel? eller o C, var bör man ligga om han rötar främst nötgödsel? Påverkas utrötningsgraden vid en förändring av temperatur? Något man bör tänka på annars? Hur väljer vi rötningstemperatur? Två vanliga intervall Temperatur Termofil temperatur Hög metanproduktionshastighet Kortare uppehållstid Högre belastning möjlig Bra avdödning av patogener Mindre stabil process Lägre viskositet Mesofil temperatur Bra stabilitet Lägre energikonsumption Fler olika typer av organismer Bättre nedbrytningsgrad av vissa ämnen Skillnaden i gasproduktion vid olika temperatur kan vara beroende av uppehållstid Mesofil/termofil rötning av kogödsel Ackumulerad metanproduktion 7 % % Mesophilic Thermophilic 7 Time [Days]

6 // Beräkningsexempel En restprodukt från fiskoljeindustrin som finns att köpa är UFF eller Urea-rest. Det innehåller % N i form av Urea, men också % fiskfett. Är det möjligt att använda det som substrat i en gårdsanläggning som mest rötar flytgödsel? Vad det skulle det kunna ge i ökad gasproduktion? Hur mycket kan man tillsätta, innan kvävenivåer blir för höga? Finns det risk att man får en kväveavgång från biogödseln? Antag m reaktor Belastning g VS/Ldag HRT dagar. Hur stor volym tillförs reaktorn varje dag, dvs m /dag (ca kg). Antag % Urea rest, dvs kg O C HN NH Urea CO + NH Många organismer kan bryta ner urea och resultatet blir två ammoniak och en koldioxid. Detta innebär ökad ammoniakhalt men beroende på tillsats kan denna också påverka både ph (ökande) och alkalinitet (ökande). % N, dvs kg. /=,kg/l. Fett %, dvs *,= kg, dvs m metan. Hur stor andel av VS blir fettet? Total kg VS/dag. % urea rest motsvarar kg dvs en ökning till,kgvs/l dag

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Effek%vare biogasproduk%on

Effek%vare biogasproduk%on Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Rapport Metanpotential

Rapport Metanpotential Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB

Läs mer

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet

Läs mer

Presentation av kommunens samrötningsanläggning

Presentation av kommunens samrötningsanläggning Presentation av kommunens samrötningsanläggning Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet Rötning med olika råmaterial Bildkälla: http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess

Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess Optimal processtemperatur vid mesofil samrötningsprocess Henrik Nilsson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2016 Optimal processtemperatur vid mesofil

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam UPTEC W 19 011 Examensarbete 30 hp Februari 2019 Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam funktionskontroll vid Uppsalas reningsverk Johanna Andersson Referat Optimering av driftstemperatur

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer

UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-

UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING- UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING- En studie gällande utvärdering av omrörningssystem vid Ekeby reningsverk EMMA MOBERG Akademin för ekonomi samhälle- och teknik Examensarbete, avancerad nivå ERA400 Energiteknik

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...

Läs mer

Gödsel som substrat vid biogasproduktion

Gödsel som substrat vid biogasproduktion Examensarbete Gödsel som substrat vid biogasproduktion Undersökning av biogas- och metanpotential i satsvisa laboratorieförsök Författare: Handledare: Examinator: Datum: Kurskod: Ämne: Nivå: Josefine Jadstrand

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Läs mer

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( ) Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; energi@halldorf.com (0735-30 50 07) Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030

Läs mer

Biogasproduktion vid Ecocitrus

Biogasproduktion vid Ecocitrus Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad 2012-11-05 Sammanfattning Ecocitrus

Läs mer

Biogasreaktor i miniformat

Biogasreaktor i miniformat Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla

Läs mer

Biogasprocessen och rötning med olika råmaterial

Biogasprocessen och rötning med olika råmaterial Biogasprocessen och rötning med olika råmaterial Primärvärme Svin gödsel Rötkammare Lagringstank Slaktrester Fast rötrest Ensilage/vall V Värmepump V Gödselbrunn (Våt rötrest) Gasgruppen: Mattias Andersson,

Läs mer

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Potential som substrat för en biogasprocess Michael Söderlund Rapport inom projektet Från bioavfall till bionäring hållbara kretslopp

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja Miljövetenskap 15hp Halmstad 2012-05-22 SAMMANFATTNING För att uppnå hållbar energianvändning krävs

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes

Kolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes Kolets kretslopp Kolets biogeokemiska kretslopp Fotosyntes Koldioxid och vatten blir organiskt material och syre i gröna växter. Energi från solljus byggs på detta sätt in i det organsika materialet. Växterna

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation

Läs mer

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström

Läs mer

Befintlig och ny teknik inom biogas

Befintlig och ny teknik inom biogas Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA Rikard Almgre n Miljövetare Högskolan i Halmstad Handledare : Marie Mattsson och Sara

Läs mer

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Fredrik Ek Publikationen är utgiven av projektet Bioenergirådgivning i Svenskfinland Pärmbild: Fredrik

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion Effects of Zeolites in the Production of Biogas Erik Nordell Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic Biogasproduktion Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall Mila Ostojic Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Avfallshantering TE0014

Avfallshantering TE0014 Avfallshantering TE0014 Tentamen i Avfallshantering 5HP 2014-12-18 Del 1 Kod:. Tillåtna hjälpmedel; Papper, Penna Svaren skall ges som hela, tydliga meningar som är lätta att förstå, anledningen är att

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION Teknikkartläggning över biogasprocessen EVA-MAJ JOHANSSON Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Energiteknik Avancerad nivå 30 HP Civilingenjör Energisystem

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning om orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för miljöteknik Vasa 2013

Läs mer

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter

Läs mer

Handbok metanpotential

Handbok metanpotential Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage Institutionen för fysik, kemi och biologi Examenarbete Termofil rötning av drankvatten Thermophilic digestion of thin stillage Heli Wiberg Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i Linköping AB (publ.)

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och

Läs mer

Biogas från stallgödsel i Jönköpings län

Biogas från stallgödsel i Jönköpings län Meddelande nr 2015:30 Biogas från stallgödsel i Jönköpings län En förstudie Biogas från stallgödsel i Jönköpings län En förstudie Meddelande nr 2015:30 3 Meddelande nummer 2015:30 Referens Kontaktperson

Läs mer

Torrötning och våtrötning av avvattnad gödsel

Torrötning och våtrötning av avvattnad gödsel Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete på masternivå, 60hp Teknisk biologi, profil Industriell bioteknik och produktion Vårterminen 2017 LIU-IEI-TEK-A--17/02962

Läs mer

Effekten av Kemiras processhjälpmedel BDP866 i Hulesjöns avloppsreningsverks rötgaskammare för matavfall

Effekten av Kemiras processhjälpmedel BDP866 i Hulesjöns avloppsreningsverks rötgaskammare för matavfall Effekten av Kemiras processhjälpmedel BDP866 i Hulesjöns avloppsreningsverks rötgaskammare för matavfall Ett arbete utfört med experimentella försök kombinerat med litterära studier Amanda Andersson Institutionen

Läs mer