Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010"

Elsa Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

2 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands APU i tre veckor. Både jag och Magnus tyckte detta skulle bli väldigt intressant och tvekade inte någonting när vi fick frågan om detta. Så den 1 Maj begav vi oss till Arlanda och sedan iväg till Slovenien. Vi började åka till Ibis hotell den 1 Maj. På Ibis sov vi en natt och nästa dag bar det av mot Slovenien. Först flög vi till den stora flygplatsen i Munchen och sedan flög vi vidare till Ljubljana som är Sloveniens huvudstad. Där tog vi ett tåg till Postojna och vid tågstationen kom en fritidslärare och hämtade oss och skjusade oss till skolan. Nästa dag började skolan och vi fick lära oss väldigt mycket om deras skogsbruk och hur de utförde sitt arbete med tillexempel motorsåg och traktor och vinsch. vi fått sett i stort sett hela Slovenien allt ifrån slätt till Alperna. Både jag och min resekamrat Magnus tyckte att det fanns både nackdelar och fördelar med resan. Den första slit vecka kom en extrem hemlängtan som nästan tog kol på oss. Anledning till detta kan vara att vi helt enkelt inte trivdes där. För det tog ungefär en vecka att lära sig att äta deras annorlunda mat, vårt rum var pissgult och luktade skit, det regnade i stort sett varje dag, några anledningar varför vi längtade hem. Men efter detta släppte denna otäcka hemlängtan och vi började faktiskt tycka att Slovenien var ett underbart land med en obeskrivlig natur. Den första helgen åkte vi upp till Bovec som är en lite alpby mitt i slovenska alperna. Jag tror det var detta som släppte hemlängtan eftersom Bovec var otrolig underbar by med en otrolig natur och fritidsliv.

Vi började åka till Ibis hotell den 1 Maj. På Ibis sov vi en natt och nästa dag bar det av mot Slovenien.

3 Vårat härliga rum. När vi kommit hem till skolan kom hemlängtan och hälsade på igen. Den här gången var hon inte lika brutal utan vi kunde faktiskt koncentrera oss och utföra våra sysslor i skolan. Vår hjärtliga handledare Klavdija var väldigt hjälpsam eftersom vi sa att vi hade hemlängtan och så vidare. Hon hjälpte oss med både tvätt och tolk till de som inte förstod engelska. Den andra veckan gick mycket lättare eftersom vi fick både se Sloveniens vackra natur. Vi fick även följa ked Tumaz ut i skogen och hugga som var både lärorikt och roligt. Men den andra veckan bestod mest utav en ihärdigt vandrande, jag kan tillägga att två dagar fick vi inte ens lunch vi fick klara oss på en liten brödbit och någon liten godis på hela dagen ifrån 07:00 till 17:00. Men vi överlevde denna vecka med och denna helg var vi trötta så vi stannade kvar på skolan och den mesta tiden gick till datorn. När den sista veckan började kände vi att slutet var nära och allting gick enklare, hemlängtan var i stort sett borta. Det vi fick göra var att hugga i skogen och åka till bergen med den trevlige Tumaz. Detta var väldigt lärorikt och dagarna gick snabbt. Onsdagen och torsdagen fick vi ledigt medans de slovenska eleverna ägnade sig åt att slå sönder det slovenska parlamentet i Ljubljana varför de vet jag inte. Men jag och Magnus åkte till kusten till en trevlig stad vid namn Piran där vi hade det

Den andra veckan gick mycket lättare eftersom vi fick både se Sloveniens vackra natur. Vi fick även följa ked Tumaz ut i skogen och hugga som var både lärorikt och roligt.

4 trevligt till och med solen kom fram. I Piran hittade vi lite souvenirer till familjen. När vi kommit tillbaka till skolan på torsdag eftermiddag vart det packa eftersom vi skulle till Ljubljana på fredagen och bo på hotell. Klavdija skjusade oss till Ljubljana på fredagen där gick vi in på hotell och sov och sedan vart det hemresa till härliga Sverige. En stark upplevelse Tisdagen den sista veckan fick vi fälla två riktigt stora träd Magnus fick fälla den största som var en stor gran där stocken var cirka 1m i diameter och cirka 40m lång. Jag däremot fick fälla en ganska hyfsad stor bok. Magnus började fälla den stora granen vid 10:00 på förmiddagen ett ganska hårt slit men granen kom där den skulle. Sedan började det jobbiga att kvista och aptera denna best som var runt 9 kubik stor. Jag fick äran att börja kvista där det var som grövast och Magnus började längst ner. Grenarna var som små träd och dem flesta låg i äcklig spänning så man fick verkligen koncentrera säg. När granen var upparbetad skulle vi ge oss på en stor bok. Det var jag som fick äran att fälla och även detta kom där denna skulle. När vi skulle börja kvista vart det lite ovant eftersom boken har väldigt stora grenar och endel grenar vart massavedsbitar. Vi fick alltså kvista en del grenar lite ovant men bra.

Klavdija skjusade oss till Ljubljana på fredagen där gick vi in på hotell och sov och sedan vart det hemresa till härliga Sverige.

5 Jämförelse Om vi ska ta det skogliga så finns det inte så mycket likheter faktiskt den enda likheten jag kan finna är att båda länderna kör med Husqvarna. Vi i Sverige gallrar 1-3 gånger och sedan slutavverkar vi när trädet är runt år. Slovenien gallrar i stort sett ingenting utan låter träden växa och bli så grova som möjligt det är inte ovanligt att träden blir upp emot 180år innan man gör sluttavverkning. Dom har inte heller samma apterings sätt som vi. I Slovenien kapar man först i 8m bitar sedan vid sågverket sågas de av till 4m. En annan väldigt stor skillnad är att vi använder oss utav maskiner som skotare och skördare medans i Slovenien avverkar man i stort sett allting med motorsåg. Anledningen till detta är att det är väldigt ojämn terräng där och det inte går att köra med normala skotare eller skördare där. Men i mina ögon finns det väldigt mycket skog som kan avverkas med skördare. Sedan när de ska få ut allt virke ifrån skogen transporterar de det med vinsch och traktor. Jag skulle tro att de fick ut ett halvt skotar lass på en hel dag med den där metoden. När det inte gäller det skogliga var det ganska stor skillnad eftersom de inte kommit lika långt i utvecklingen som vi, de såg man också i skogen. Städerna såg ganska utslitna ut och man såg militärer i stort sett varje dag. Anledningen till detta kan vara att Slovenien vart demokrati för inte så län sedan och det har förekommit ganska mycket krig där. En till skillnad var att landet var väldigt lite jämfört med Sverige och man kunde åka runt landet på en helg. Detta var ganska skönt i sig, deras huvudstad var näst an lika stor som Norrköping och inte lika moderna som städerna i Sverige. Slovenien hade en enda stor väg och de var en motorväg som gick genom landet i andra fall var det ganska risiga vägar. Slutord ifrån Magnus Pettersson och Calle Bjärkse Denna resa har varit väldigt lärorikt eftersom vi har lärt oss allt ifrån att resa själva till skogsbruket i ett annat land. Jag tyckte själv att resan var väldigt värd och roligt. Jag skulle verkligen rekommendera detta som resemål om man gillar adrenalin aktiviteter för de fanns det gått om. Om man ska sola och bada så finns det men inga bra stränder.

Slovenien gallrar i stort sett ingenting utan låter träden växa och bli så grova som möjligt det är inte ovanligt att träden blir upp emot 180år innan man gör sluttavverkning.

Relevanta dokument

Min APU i Polen! V10S. John Pettersson 5/05/2011 22/05/2011

Min APU i Polen! V10S. John Pettersson 5/05/2011 22/05/2011 Min APU i Polen! John Pettersson 5/05/2011 22/05/2011 V10S Inledning Jag heter John Pettersson och går V10S. Jag går inriktning skog på Vretagymnasiet 1a året, i den här rapporten kommer du som läser få