Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2018 Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2018 Grundskoleförvaltningen Foto: Colourbox Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: December Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitets- och utredningsenheten

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte och bakgrund... 5 Genomförande... 5 Om eleverna i Malmös skolor... 6 Föräldrars utbildningsnivå... 7 Nyanlända elever... 9 Utländsk bakgrund Grundskolan Betygsresultat årskurs Elevernas resultatutveckling över tid Betygsresultat årskurs Nationella provresultat Jämförelse mellan provbetyg och ämnesbetyg Måluppfyllelse årskurs Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om grundskolan Fritidshemmet Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om fritidshemmet Grundsärskolan Betyg årskurs Bilaga 1. Ämnesförkortningar Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2017/2018. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I detta kapitel sammanfattas de övergripande resultaten i rapporten. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för Malmös kommunala skolor har stadigt ökat över tid. Årets resultat innebär en ökning jämfört med förra året. Det genomsnittliga meritvärdet är 234,5 exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund vilket är det högsta uppmätta resultatet exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund. Det genomsnittliga meritvärdet blev 220,9 för samtliga elever. Även när det gäller de övriga betygsmåtten, grundläggande gymnasiebehörighet och nått målen i alla ämnen är årets resultat för årskurs 9 de högsta uppmätta exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund (84,1 procent respektive 72,9 procent). Motsvarande resultat för samtliga elever blev 75,8 procent respektive 65,4 procent. Måluppfyllelsen när det gäller den grundläggande gymnasiebehörigheten i årskurs 9 är i nivå med förväntat utfall enligt grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell. Liksom tidigare år finns stora variationer mellan skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9. Årets resultat innebär att skillnaderna minskat mellan skolorna med högst respektive lägst gymnasiebehörighet. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna minskat mellan Malmös hög- och lågpresterande elever i årskurs 9. Vid jämförelse av årets avgångselevers betygsresultat i år och tidigare läsår, för elever som gått i kommunal skola i Malmö sedan årskurs 4, framgår att matematik är det enda ämnet där elevernas snittbetyg mellan årskurs 6 och årskurs 9 är i princip oförändrat. I övriga ämnen ökar det. Sett till betygsmåtten framgår dels att dessa elever har en tydligt högre måluppfyllelse än årets samtliga avgångselever och att ökningen från årskurs 6 till 9 är konstant när det gäller det genomsnittliga meritvärdet medan ökningen när det gäller de övriga betygsmåtten främst sker i årskurs 9. Måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika ämnen. I svenska, modersmål, bild, slöjd och moderna språk är det störst andel av eleverna i årskurs 9 som nått målen. I svenska som andraspråk och matematik är måluppfyllelsen lägst. Även i år följer Malmö den nationella trenden när det gäller skillnader i överensstämmelse mellan provbetyg på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 och 6 och de ämnesbetyg som senare sätts i ämnena. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden är 25,9 poäng vilket är samma differens som året innan. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 4 procentenheter vilket är en minskning från förra året. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i årskurs 9 är lägre bland pojkar än bland flickor, skillnaden är 5,5 procentenheter vilket är en minskning från förra året. I årskurs 8 är måluppfyllelsen mellan 79 och 94 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 61 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med 3

4 okänd bakgrund har 61,1 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är mellan 81 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 56 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 61,1 procent nått målen i alla ämnen, en minskning jämfört med året innan. I årskurs 6 är måluppfyllelsen mellan 83 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 66 procent. Exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund har 68,0 procent nått målen i alla ämnen, en liten minskning jämfört med året innan. Andelen elever i kommunen som bedömts nått målen för undervisningen i årskurs 1 3 är mellan 86 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. I årskurs 4 5 är andelen elever som nått målen mellan 82 och 97 procent i alla ämnena förutom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 1 5 är något lägre än föregående år. I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller dennes vårdnadshavare begär det. Av de som begärt betyg har 71 procent nått målen i alla ämnen, samma resultat som förra året. I nästan alla ämnen har runt 90 procent av eleverna i årskurs 6 9 nått målen. De flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. 4

5 Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2017/2018. Syftet med rapporten är att informera om i vilken utsträckning eleverna i Malmö stad når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse på skol- och huvudmannanivå. Rapporten utgör även ett av underlagen till förvaltningens årliga kvalitetsrapport där de viktigaste utvecklingsområden för det kommande året formuleras. I rapporten redovisas resultaten i första hand på huvudmannanivå. Skolorna har fått ta del av underlagt till rapporten som även omfattar resultat på skolnivå. Det har gett skolorna möjlighet att analysera sina resultat och tillsammans med annat underlag besluta om insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar av kunskapsresultaten i grundskolan skulle överföras till grundskolenämnden. Kunskapsresultaten som redovisas i rapporten är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att följa upp elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan elever och skolor. Genomförande Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver de förutsättningar och demografiska förhållanden som grundskolorna i Malmö har och står inför samt hur dessa påverkar kunskapsresultaten. Därefter redovisas de kunskapsresultat som finns tillgängliga för respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. För grundskolan beskrivs i huvudsak betygsresultat, resultat från nationella proven samt måluppfyllelsen i årskurs 1 5. För grundsärskolan beskrivs betygsresultaten. Uppgifterna om betygsutfallet i årskurs 6 9 samt årets resultat i de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 har hämtats från Skolverkets databas SIRIS samt registrerade uppgifter vid vårterminens slut i grundskoleförvaltningens elevsystem EXTENS. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. I rapporten redovisas framförallt uppgifter på huvudmannanivå. I vissa fall görs jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). 5

6 Om eleverna i Malmös skolor Det finns ett antal faktorer utifrån elevers bakgrund som skolan inte kan påverka men som påverkar elevernas förutsättningar att nå kunskapskraven i skolan. Det innebär att elevsammansättningen i Malmös skolor har betydelse för betygsresultateten som presenteras i denna rapport. I detta kapitel beskrivs elevsammansättningen i årskurs 9 i Malmös skolor utifrån ett antal bakgrundsfaktorer samt hur dessa påverkar elevernas kunskapsresultat. Denna information utgör en viktig del i analysen av kunskapsresultaten samt i bedömningen av hur skolan i Malmö lyckas med sitt uppdrag i förhållande till förutsättningar vad gäller elevsammansättning. Resultaten i Malmö jämförs i detta kapitel med riket. I Skolverkets analysmodell SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ställs elevernas faktiska resultat i relation till ett modellberäknat resultat efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. De faktorer som ingår i modellen och som påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå, andel nyinvandrade samt andel pojkar. Tidigare har utländsk bakgrund utgjort en av bakgrundsfaktorerna i SALSA. 1 En lägre andel av eleverna i de kommunala skolorna i Malmö än i riket har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Andelen har ökat stadigt under 2000-talet med ungefär lika mycket i både Malmö och i riket vilket gör att differensen i procentenheter är i huvudsak oförändrad över tid. Ungefär 2 av 3 elever i de fristående skolorna har föräldrar med eftergymnasial utbildning i såväl Malmö som i riket, en uppgift som varit tämligen stabil under 2000-talet samtidigt som totala andelen elever i fristående skolor ökat från 2 3 procent år 2000 till procent år Av naturliga skäl utgör flickorna respektive pojkarna ungefär hälften av eleverna i såväl Malmö som riket. I de kommunala skolorna i riket utgör dock pojkarna en majoritet medan flickorna är fler i de fristående skolorna i riket. I Malmö har det tidigare också varit så men de senaste åren utgör pojkarna även en knapp majoritet på de fristående skolorna i staden. Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö och i riket, vilket är en av orsakerna till att Skolverket de senaste åren börjat redovisa resultat utifrån denna bakgrundsfaktor i sin databas. De allra flesta nyanlända eleverna finns i de kommunala skolorna. När det gäller utländsk bakgrund har den elevgruppen ökat tydligt under 2000-talet i såväl Malmö som i riket. I Malmös samtliga skolor har numera över hälften av eleverna utländsk bakgrund medan motsvarande uppgift på riksplanet är ungefär 1 av 4 elever, i såväl de kommunala som fristående skolorna. Malmös fristående skolor har däremot en tydligt lägre andel elever med utländsk bakgrund än de kommunala skolorna. Cirka 20 procentenheter skiljer. I nästföljande tabell redovisas utvecklingen över tid kring elevsammansättningen i Malmös och rikets skolor utifrån dessa bakgrundsfaktorer. Därefter redogörs för kunskapsresultaten i Malmö och riket utifrån ovan listade faktorer. Resultat utifrån kön beskrivs emellertid senare i rapporten. I nästföljande tabell redovisas även elevfördelningen över tid mellan kommunala och fristående skolor. 1 Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som kan prognosticera betygsutfall ännu mer träffsäkert än SALSA (se avsnittet Betygsutfall i förhållande till prognos längre fram i rapporten). 6

7 Tabell 1. Om eleverna i årskurs 9 under 2000-talet i Malmös och rikets skolor Malmö Riket Statistikuppgift Huvudman 99/00 02/03 05/06 08/09 11/12 14/15 17/18 Antal elever totalt Samtliga skolor Andel elever per Kommunala skolor 98, 97,4% 93,5% 89,7% 84,9% 82,8% 81,8% huvudman Fristående skolor 2, 2,6% 6,5% 10,3% 15,1% 17,2% 18,2% Samtliga skolor 52,3% 50,7% 50,9% 50,8% 52,1% 51,3% 51,8% Andel pojkar Kommunala skolor 52,4% 50,9% 51,1% 50,9% 52,1% 51,5% 52,1% Fristående skolor 46, 45,8% 48,3% 50, 52, 50,6% 50,7% Andel elever med Samtliga skolor 39, 41,1% 45,6% 48,4% 48,9% 50,8% 55, föräldrar med eftergymnasial Kommunala skolor 38,2% 40,5% 44, 46,3% 45,4% 46,9% 51,9% utbildning Fristående skolor 74, 68,1% 68,8% 67, 68,1% 69,3% 68,3% Samtliga skolor 40,7% 41,6% 40,4% 43,7% 50,2% 50,7% 52,3% Andel elever med Kommunala skolor 41, 42,3% 41,7% 45,7% 54, 54,3% 56,1% utländsk bakgrund Fristående skolor 24, 13,9% 21,9% 26,6% 28,6% 33,2% 35,9% Andel nyinvandrade Samtliga skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 7,2% 10,7% elever (inkl okänd Kommunala skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 8,3% 12,9% bakgrund) Fristående skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 2,4% 1, Antal elever totalt Samtliga skolor Andel elever per huvudman Andel pojkar Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning Andel elever med utländsk bakgrund Andel nyinvandrade elever (inkl okänd bakgrund) Kommunala skolor 97,2% 94,6% 92,1% 89,1% 85, 82,4% 81, Fristående skolor 2,8% 5,4% 7,9% 10,9% 15, 17,6% 19, Samtliga skolor 51,2% 50,8% 51,1% 51,1% 51,1% 51,6% 52, Kommunala skolor 51,3% 50,9% 51,4% 51,5% 51,7% 52,2% 52,7% Fristående skolor 49,9% 49,6% 47,9% 48,5% 47,6% 49,1% 49,3% Samtliga skolor 42,5% 43,9% 45,4% 48, 50,9% 53,4% 56,9% Kommunala skolor 41,8% 42,8% 43,8% 46,2% 48,5% 50,8% 54, Fristående skolor 66,9% 62,6% 63,2% 63,3% 64,3% 65,4% 68,7% Samtliga skolor 14,8% 14,5% 13,6% 15,6% 19,6% 22,7% 25, Kommunala skolor 14,6% 14,3% 13,4% 15,4% 19,3% 22,8% 25,2% Fristående skolor 21,3% 19, 16,6% 17,3% 20,9% 22,5% 24,1% Samtliga skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 5,4% 7,5% Kommunala skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 6,3% 8,7% Fristående skolor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 1,5% 2,2% Not: Eftergymnasial utbildning är elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Elever som saknar uppgift om föräldrars utbildningsnivå, t.ex. elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av föräldrars högsta utbildningsnivå. Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Föräldrars utbildningsnivå I nästföljande diagram visas elevernas genomsnittliga meritvärde år utifrån deras föräldrars utbildningsbakgrund. Diagrammet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. 7

8 Diagram 1: Genomsnittligt meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* 17/18* Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. I gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning ingår elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller elever vars minst en förälders högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning är elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Elever som saknar uppgift om föräldrars utbildningsnivå, t.ex. elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av föräldrars högsta utbildningsnivå. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. * Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. 8

9 Diagram 2: Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån föräldrarnas utbildningsnivå årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Malmö Förgymnasial eller gymnasial utbildning Riket Förgymnasial eller gymnasial utbildning Malmö Eftergymnasial utbildning Riket Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Kraven för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet förändrades Utöver godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk behöver eleverna numera även vara godkänd i minst fem ytterligare ämnen. Nyanlända elever Sedan den 1 januari 2016 har Sverige en nationell definition för vilka elever som är att betrakta som nyanlända. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a skollagen). Skolverket har i nuläget inte möjlighet att redovisa statistik i sin databas efter denna definition utan endast utifrån när en elev är nyinvandrad i Sverige. 2 Grundskoleförvaltningen kan det (för de senaste läsåren) och gör det när det gäller sin egen statistik som redovisas i rapporten. I skolverkets redovisning över nyanlända elever ingår utöver de nyinvandrade eleverna även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Nyanlända elever omfattas av samma kunskapskrav som övriga elever. Men deras förutsättningar att klara kunskapskraven skiljer sig från elever som inte är nyanlända på grund av skolbakgrund och kunskaper i svenska. Det är därför viktigt att följa upp kunskapsresultaten inklusive och exklusive nyanlända elever. Förutsättningarna att klara kunskapskraven skiljer sig också mellan nyanlända elever bland annat utifrån elevernas tidigare skolbakgrund och deras föräldrars utbildningsbakgrund. I följande diagram redovisas det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 i Malmö och riket, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Det genomsnittliga meritvärdet är högre då nyanlända elever exkluderas. Under de senaste åren har antalet nyanlända elever ökat i Malmö och i riket. 2 I Skolverkets databas SIRIS definieras nyinvandrade elever som elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. 9

10 Diagram 3. Genomsnittligt meritvärde utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år /15 15/16 16/17 17/18 Malmö Alla elever Malmö Exkl. nyanlända Riket Alla elever Riket Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Skolverkets redovisning av måluppfyllelse exklusive nyinvandrade till innefattar även elever med okänd bakgrund (dvs. de elever som saknar uppgift om personnummer). Följande diagram visar andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9, inklusive respektive exklusive nyanlända elever som gått i skola i Sverige som längst fyra år. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända elever exkluderas. 10

11 Diagram 4. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån nyanlända årskurs 9 Malmö och riket år % 85% 75% 65% 14/15 15/16 16/17 17/18 Malmö - Alla elever Malmö - Exkl. nyanlända Riket - Alla elever Riket - Exkl. nyanlända Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Från och med 14/15 förändras Skolverkets redovisning av måluppfyllelse exklusive nyinvandrade till att även innefatta elever med okänd bakgrund (dvs. de elever som saknar uppgift om personnummer). Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund - vilket Skolverket definierar dels som personer som är födda utomlands, dels födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands är ett trubbigt mått då invandringsåret har stor betydelse för dessa elevers förutsättningar att klara av den svenska skolan. Malmö har en stor befolkningsandel med utländsk bakgrund, betydligt större än i riket. I följande diagram visas genomsnittligt meritvärde utifrån utländsk bakgrund år

12 Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* 17/18* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av svensk och utländsk bakgrund från 2014/15. Elever med okänd bakgrund ingick i redovisningsgruppen svensk bakgrund fram till och med läsåret 13/14. I följande diagram visas andel elever behöriga till gymnasiet utifrån utländsk bakgrund år

13 Diagram 6. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet utifrån svensk och utländsk bakgrund årskurs 9 Malmö och riket år /08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15* 15/16* 16/17* 17/18* Malmö Svensk bakgrund Malmö Utl. bakgrund, födda utomlands Riket Utl. bakgrund, födda i Sverige Källa: Skolverkets databas SIRIS. Malmö Utl. bakgrund, födda i Sverige Riket Svensk bakgrund Riket Utl. bakgrund, födda utomlands Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Elever som saknar personnummer, dvs. har okänd bakgrund, ingår inte i redovisningen av svensk och utländsk bakgrund från 2014/15. Elever med okänd bakgrund ingick i redovisningsgruppen svensk bakgrund fram till och med läsåret 13/14. Följande diagram visar andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning per skola. På de skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund är andelen elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning låg. Diagrammet visar på den stora segregationen som finns mellan skolor i Malmö. 13

14 Diagram 7. Utländsk bakgrund och eftergymnasial utbildning per skola årskurs 9 Malmö år 2018 Andel (%) elever med utländsk bakgrund Andel (%) elever med högutbildade föräldrar Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Uppgifterna omfattar kommunala och fristående skolor. Varje skola har en blå och en röd stapel jämte varandra som visar på andel elever som har utländsk bakgrund och andel elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Två skolor vars båda staplar visar höga värden är Malmö International School och Bladins International School of Malmö. Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. 14

15 Grundskolan Läsåret 2017/2018 gick knappt 4000 elever i förskoleklass och över elever i årskurs 1 9 i Malmö stad. Av det totala antalet elever i grundskolan gick 14 procent i en fristående skola. I nedanstående tabell visas antalet elever per årskurs samt uppdelat för kommunal respektive fristående skola. Tabell 2. Antal och andel F-9-elever per årskurs och huvudman Malmö läsår 17/18 Antal/andel elever per årskurs och huvudman i Malmö F-klass Åk 1 9 Totalt Flickor (%) Totalt Flickor (%) Antal elever Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Samtliga skolor % Kommunala skolor % Fristående skolor Andel i fristående skolor 12% 14% 11% 12% 12% 13% 13% 17% 19% 18% 18% Källa: Skolverkets databas SIRIS. Mätdatum 15 oktober Betygsresultat årskurs 9 Från höstterminen i årskurs 6 får elever i grundskolan betyg. Eleverna ska få betyg i alla ämnen som de fått undervisning i bortsett från språkval. Betyg i språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F inte är ett godkänt resultat. Betyget ska spegla elevernas kunskaper vid tiden för betygssättning i förhållande till de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det inte finns underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av att eleven varit frånvarande ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och betygsdokumenten. Utifrån betygen i respektive ämne kan tre olika mått för elevens totala måluppfyllelse beräknas. Dessa mått är meritvärde, nått målen i alla ämnen och gymnasiebehörighet. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet beräknades fram till år 2013 som summan av betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är därför numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. För år 2014 beräknas det genomsnittliga meritvärdet utifrån 16 ämnen i Skolverkets statistik på grund av ett misstag vid insamlingen av den officiella statistiken. Följande diagram visar utvecklingen av genomsnittligt meritvärde över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är högre då nyanlända samt elever med okänd bakgrund exkluderas. Övergången från att beräkna meritvärde utifrån 16 till 17 ämnen förklarar en större ökning av meritvärdet mellan läsåren 2013/14 och 2014/15. 15

16 Diagram 8. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund ,6 211,3 224,8 229,9 228,5 216,4 220,5 214,8 220,9 234, /14* 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: * Meritvärde beräknas utifrån 16 ämnen läsåret 13/14. Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. 16

17 Andel elever som nått målen i alla ämnen Följande diagram visar utvecklingen av andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen som ingått i elevernas utbildning över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen har ökat i Malmös kommunala skolor jämfört med föregående läsår. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre då nyanlända (samt, från och med läsåret 14/15, elever med okänd bakgrund) exkluderas. Diagram 9. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund 68,2% 68,9% 65,4% 64,3% 63,5% 71,3% 61,8% 69,2% 65,4% 72,9% Källa: Skolverkets databas SIRIS. 13/14* 14/15 15/16 16/17 17/18 Not: * Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. 17

18 Gymnasiebehörighet För behörighet till ett nationellt program i gymnasiet krävs godkänt betyg (A-E) i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt godkänt betyg i minst fem ytterligare ämnen. I beskrivningen nedan visas vilka ämnen som eleverna behöver ha ett godkänt betyg i för att uppnå behörighet att söka till de olika nationella programmen i gymnasieskolan. Behörighetskrav till gymnasieskolans nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Estetiska programmet Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskaps- och teknikprogrammet Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 5 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, + 9 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, + 5 ytterligare ämnen Svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska, biologi, fysik och kemi, + 6 ytterligare ämnen Följande diagram visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen gymnasiebehöriga har ökat i Malmös kommunala skolor jämfört med föregående år. Gymnasiebehörigheten är högre då nyanlända (samt, från och med läsåret 14/15, elever med okänd bakgrund) exkluderas. Diagram 10. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund 80,4% 81,1% 77,2% 75,8% 74,8% 83,5% 73,1% 81,1% 75,8% 84,1% Källa: Skolverkets databas SIRIS. 13/14* 14/15 15/16 16/17 17/18 Not: * Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Här ingår även elever med okänd bakgrund, dvs. elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. 13/14 är resultaten endast exklusive nyanlända elever. 18

19 Följande diagram visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever över längre tid, under talet, för Malmös och rikets samtliga skolor respektive kommunala skolor respektive fristående skolor. Som framgår i tabellen i kapitlet Om eleverna så har en tydlig ökning skett över tid när det gäller andelen elever som går i fristående skolor vilket har betydelse för att skillnaderna i diagrammet nedan, mellan kommunala skolor och samtliga skolor, är i princip samma i början av 2000-talet och därefter succesivt ökar. Den mest stabila indikatorn för att följa den grundläggande gymnasiebehörigheten över längre tid är därför att bedöma måluppfyllelsen utifrån samtliga skolors resultatutveckling, dvs. de heldragna linjerna nedan. Resultaten för Malmös samtliga skolor visar på en tämligen jämn nivå av gymnasiebehörighet under 2000-talet och att Malmö närmar sig riksplanets motsvarande måluppfyllelse då utvecklingen där varit negativ. Diagram 11. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet i årskurs 9 under 2000-talet i Malmö och riket 95% 85% 75% 65% 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Malmö - Fristående skolor Malmö - Kommunala skolor Malmö - Samtliga skolor Riket - Fristående skolor Riket - Kommunala skolor Riket - Samtliga skolor Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Före 2011 krävdes för behörighet till ett nationellt program i gymnasiet endast godkänt betyg i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Följande diagram visar utvecklingen av andel gymnasiebehöriga elever per behörighetsgrupp över tid i Malmö för kommunala skolor. Andel behöriga elever har ökat i samtliga behörighetsgrupper jämfört med förra året. 19

20 Diagram 12. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per behörighetsgrupp årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 77% 75% 73% 71% 77,2% 76,4% 73,7% 73,1% 75,8% 74,9% 72,8% 72,4% 74,8% 74,1% 72,1% 71,8% 73,1% 72,4% 70,4% 75,8% 75,2% 73,8% 73,6% 69% 69,6% 67% 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 läsåret 17/18 var det 196 elever (8,2 procent) som saknade godkänt i ett ämne för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 102 elever behövde godkänt i två ämnen, 87 elever saknade godkänt i tre ämnen och 210 elever behövde godkänt i fler än tre ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. De elever som saknade godkänt i 1-2 ämnen för att nå gymnasiebehörighet behövde i de allra flesta fall godkänt i ett eller två av ämnena men matematik, engelska och svenska som andraspråk hade godkänt i tillräckligt många ämnen för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. 109 av de 196 elever som saknade godkänt i ett ämne för att uppnå grundläggande gymnasiebehörighet behövde klara godkänt i matematik. Betygsutfall i förhållande till prognos Grundskoleförvaltningen har från och med 2014 en resursfördelningsmodell som bygger på en mer omfattande typ av SALSA-modell som innehåller fler variabler som förbättrar modellens träffsäkerhet. I modellen har ytterligare tydliggjorts att exempelvis invandringsår och föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur eleverna klarar sig i Malmös skolor. Utöver de variabler som även ingår i SALSA bygger Malmös resursfördelningsmodell på variabler som beskriver elevernas skolmiljö, boendemiljö samt familjesituation. Beräkningar enligt modellen genomförs av SCB inför varje nytt kalenderår baserat på elevunderlaget för innevarande läsår. Eftersom resursfördelningsmodellen bygger på flera noggrant kartlagda variabler som spelar roll för elevernas betygsresultat gör modellen det möjligt att, förutom på ett träffsäkert sätt fördela resurser till skolorna, prognosticera betygsutfall per skola och på huvudmannanivå i kommunen för årskurs 9. Av eleverna i Malmös kommunala skolor i årskurs 9 (exklusive eleverna med okänd bakgrund, dvs. saknar personnummer) förväntades 76,5 procent uppnå gymnasiebehörighet. Utfallet blev 76,2. Differensen mellan prognos och utfall är 0,3 procentenheter vilket är samma resultat som föregående läsår. 20

21 Diagram 13. Andel (%) elever prognosticerade och faktiskt behöriga till gymnasiet årskurs 9 (exklusive okänd bakgrund) Malmö kommunala skolor år Prognos (exkl. okänd bakgrund) Utfall (exkl. okänd bakgrund) 79% 79, 78% 77% 76% 76,7% 76,9% 77, 75,7% 75,4% 76,5% 76,2% 75% 74% 73% 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: SCB och grundskoleförvaltningen Malmö stad. Betygsutfall i förhållande till total frånvaro Elevernas närvaro har stor betydelse för deras måluppfyllelse. Orsakerna till frånvaro är många men oavsett anledning är sambandet tydligt att ju högre frånvaro en elev har desto svårare är det för eleven att nå kunskapsmålen. I följande diagram redovisas andelen gymnasiebehöriga elever i årskurs 9 läsåret 17/18 utifrån graden av frånvaro. 85 procent av eleverna med en frånvaro på 0-5 procent nådde målen för grundläggande gymnasiebehörighet. Motsvarande resultat för eleverna med över 50 procent frånvaro är endast 15 procent. Diagram 14. Gymnasiebehörighet per frånvarogrupp årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,8% 82,3% 80, 74,8% 62,8% 63,5% 40,4% 15,2% 0-5% % % Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. 21

22 Betyg per ämne Nästföljande diagram visar betygsfördelningen per ämne för 2018 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Diagrammet visar att det finns skillnader i resultat mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska, modersmål, bild, slöjd och moderna språk. I diagrammet framgår även att ungefär 84 procent av eleverna klarat godkänt av de elever som läst idrott och hälsa. För att klara godkänt betyg är ett kunskapskrav att eleven är simkunnig. Andelen simkunniga elever i årskurs 9 är 85 procent. Diagram 15. Betygsfördelning per ämne årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 1% 1% 3% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 1% 5% 2% 1% 1% 2% 1% 11% 14% 12% 14% 14% 9% 4% 1% 2% 1% 6% 7% 15% 12% 13% 14% 17% 14% 9% 7% 1% 13% 15% 15% 14% 15% 11% 9% 35% 18% 17% 23% 22% 23% 21% 23% 13% 15% 14% 18% 17% 18% 29% 15% 18% 16% 17% 16% 16% 15% 26% 21% 17% 16% 24% 24% 24% 28% 15% 23% 21% 19% 23% 19% 21% 19% 18% 19% 18% 18% 16% 17% 15% 14% 14% 14% 17% 18% 13% 14% 13% 32% 15% 19% 13% 12% 14% 21% 14% 22% 18% 14% 9% 13% 12% 14% 15% 15% 6% 2% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK M2 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). Följande diagram visar andel godkända elever i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk i Malmös kommunala skolor över tid. Engelska, matematik samt svenska eller svenska som andraspråk är ämnen som eleverna måste vara godkända i för att få behörighet till gymnasiet. Andelen elever som klarat godkänt i ämnena har ökat från förra året. 22

23 Diagram 16. Andel (%) elever som nått målen i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 9 Malmö kommunala skolor år Svenska Engelska Matematik Svenska som andraspråk 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 17/18 grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andelen elever i årskurs 9 som läser svenska som andraspråk har ökat över tid läste 25 procent av eleverna ämnet istället för svenska var motsvarande andel 41 procent. 66 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet moderna språk, förra året var andelen 63 procent. Andelen är något större än förra året. Av dessa var det 92 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika hög som förra året och på ungefär samma nivå i de tre stora moderna språken (drygt hälften av eleverna läser spanska och ungefär lika många av övriga elever läser tyska och franska). Ungefär 35 procent av eleverna i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor har läst det valbara ämnet modersmål, förra året var andelen 33 procent. Av dessa var det 94 procent som klarade godkänt, andelen är ungefär lika stor som förra året. Skillnader mellan pojkar och flickor Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. Följande diagram visar andel gymnasiebehöriga elever per kön i Malmös kommunala skolor. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har minskat jämfört med förra året. 23

24 Diagram 17. Andel (%) elever behöriga till gymnasiet per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,9% 76,6% 79, 72,7% 78,5% 71,8% 76,8% 69,6% 78,6% 73,1% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 17/18 grundskoleförvaltningen Malmö stad. Följande diagram visar utvecklingen av det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet är högre bland flickor än bland pojkar. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är ungefär densamma som förra året. Diagram 18. Genomsnittligt meritvärde per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,5 197,8 227,3 206,0 231,8 209,2 228,1 202,2 234,3 208, Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14* 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 17/18 grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: * Fr.o.m. 14/15 beräknas meritvärde utifrån 17 ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått lägst betyget E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår ej. Följande diagram visar utvecklingen av det andel elever som nått målen i alla ämnen för flickor och pojkar över tid i Malmös kommunala skolor. Andelen som nått målen i alla ämnen är högre bland flickor än bland pojkar, skillnaden har minskat från förra året. 24

25 Diagram 19. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen per kön årskurs 9 Malmö kommunala skolor år , 63,9% 67, 61,7% 67,6% 59,8% 64,8% 59, 67,5% 63,5% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Skolverkets databas SIRIS. 17/18 grundskoleförvaltningen Malmö stad. En större andel av flickorna än pojkarna har godkänt per ämne utom i idrott och hälsa och modersmål där en större andel pojkar nått godkänt. Flickornas måluppfyllelse är minst 4 procentenheter högre pojkarna i 9 av 19 ämnen. Skillnader mellan skolor och elevgrupper Följande diagram visar andel elever behöriga till gymnasiet per kvintil - dvs. genomsnittlig gymnasiebehörighet för den femtedel av skolorna med lägst andel behöriga (kvintil A), näst lägst andel behöriga (kvintil B), högst andel behöriga (kvintil E), näst högst andel behöriga (kvintil D) samt andel behöriga för mittengruppen (kvintil C). Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor år Det finns stora skillnader mellan olika skolor gällande andel gymnasiebehöriga elever. På de skolor i diagrammet med lägre andel gymnasiebehöriga elever finns en större andel nyanlända elever än på de skolorna i diagrammet med en större andel gymnasiebehöriga elever där det inte finns någon eller endast ett fåtal nyanlända elever. 25

26 Diagram 20. Skillnader mellan skolor för andel (%) elever behöriga till gymnasiet årskurs 9 Malmö kommunala skolor år ,8% 84, 75,3% 63,1% 49,7% 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. E 81- D 61- C 41- B 21- A 0- Not: Inför läsåret 13/14 lades högstadiet ner på Rosengårdsskolan och Örtagårdsskolan. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna ökar mellan Malmös hög- och lågpresterande elever. Nedanstående diagram visar genomsnittligt meritvärde redovisat per kvintil - dvs. genomsnittligt meritvärde för den femtedel av eleverna med lägst poäng (kvintil A), näst lägst poäng (kvintil B), högst poäng (kvintil E), näst högst poäng (kvintil D) samt poäng för mittengrupp (kvintil C). Vid beräkning av genomsnittligt meritvärde inkluderas i denna sammanställning elever som saknar betyg i alla ämnen. Detta utifrån att syftet här är att visa på spridning mellan samtliga elevers resultat. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagrammet visar att skillnaderna mellan Malmös hög- och lågpresterande elever är stor. Högpresterande elevers resultat har ökat över tid. Lågpresterande elevers resultat har försämrats tidigare år men ökat de senaste två läsåren. 26

27 Diagram 21. Genomsnittligt meritvärde per kvintil (elevgrupp) årskurs 9 Malmös kommunala skolor år ,0 308,8 308,6 312,1 223,7 227,9 228,8 229,4 314,5 257,6 264,4 265,0 268,1 273,0 232, ,0 182,0 181,9 179,8 186, ,2 61,8 52,3 54,2 67,2 0 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. A 0- B 21- C 41- D 61- E 81- Not: Uppgifterna inkluderar elever som saknar betyg i alla ämnen. Sommarskola och prövning Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommarskola och prövning under sommaren ledde till att 67 elever i årskurs 9 förbättrade sina betyg i ett eller flera ämnen från ett icke godkänt betyg till ett godkänt betyg så att de uppnådde grundläggande gymnasiebehörighet. Andelen gymnasiebehöriga i årskurs 9, exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund ökade från 83,7 procent till 86,4 procent. Den totala andelen gymnasiebehöriga elever i årskurs 9 ökade från 75 procent till 77,8 procent. Tidigare år har andelen gymnasiebehöriga ökat i och med sommarskolan och prövning med cirka 1 till 3 procentenheter. Följande diagram visar betygsresultaten före och efter sommarskola och prövning i årskurs 9 i Malmös kommunala skolor. Uppgifterna redovisas inklusive och exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. Statistiken bygger på grundskoleförvaltningens data vilket gör att mindre avvikelser finns mot de uppgifter som tidigare redovisats i rapporten eftersom de bygger på de resultatuppgifter som finns i Skolverkets databas SIRIS. 27

28 Diagram 22. Betygsresultat före och efter sommarskola och prövning årskurs 9 Malmö kommunala skolor år 2018 Alla elever Exkl. nyanlända och okänd bakgrund 233,4 233,7 219,0 219,4 83,7 86,4 75,0 77,8 72,6 73,5 64,8 65,8 Före Efter Före Efter Före Efter Genomsnittligt meritvärde Gymnasiebehörighet (%) Nått målen i alla ämnen (%) Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Elevernas resultatutveckling över tid För de elever som avslutade årskurs 9 läsåret 17/18 finns det, förutom deras betygsresultat från tidigare år, även uppgift om vilken skola de gått i sedan årskurs 4, förutsatt att de gått i Malmös kommunala skolor. I följande diagram visas utvecklingen per betygsmått från årskurs 6 till 9 för årets avgångselever som gått i kommunal skola i Malmö sedan årskurs 4. Diagrammet visar dels på en tydligt högre måluppfyllelse än för samtliga avgångselever och att utvecklingen är konstant när det gäller det genomsnittliga meritvärdet medan ökningen när det gäller de övriga betygsmåtten främst sker i årskurs 9. 28

29 Diagram 23. Resultatutveckling från årskurs 6 till 9 för avgångseleverna år 2018 Malmö kommunala skolor 300 Genomsnittligt meritvärde Nått målen i alla ämnen (%) Grundläggande gymnasiebehörighet (%) , ,9 210,8 219, ,5 79,4 80,4 71,3 68,0 66,9 76,2 87, /15 Åk 6 15/16 Åk 7 16/17 Åk 8 17/18 Åk 9 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. När betygsutvecklingen för alla ämnen jämförs mellan årskurs 6 och 9 bland elever som gått i skola i Malmö sedan årskurs 4 eller tidigare framgår att matematik är det enda ämnet där eleverna som gått i kommunal skola i Malmö har ett i princip oförändrat poängsnitt mellan årskurs 6 och årskurs 9. Vid en analys per enskilda betygssteg av samma elever framgår att av de elever som i årskurs 6 fått F eller streck i betyg i matematik erhöll 55 procent, eller 186 elever, även F eller streck när de gick ut årskurs 9. Förra året var motsvarande resultat 68 procent. 29

30 Diagram 24. Genomsnittlig betygspoäng per ämne i årskurs 6 och årskurs 9 för avgångseleverna år 2018 som gått i kommunal skola i Malmö sedan minst årskurs 4 Malmö kommunala skolor Genomsnittlig betygspoäng åk 6 Genomsnittlig betygspoäng åk 9 SL SH SV SVA TK BI BL EN FY GE HI RE HKK MU IDH ML MA M2 KE Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Betygsresultat årskurs 6 8 Betyg i grundskolan sätts enligt en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Eftersom eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs kan det vara missvisande att använda betygsmåtten meritvärde och gymnasiebehörighet för att redovisa betygsresultaten. Fokus i denna rapport är därför betygsresultaten på ämnesnivå samt andelen elever som nått målen i alla ämnen (som ingått i deras utbildning). Följande diagram visar andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6 8 i Malmös kommunala skolor år Resultaten redovisas inklusive och exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. Då nyanlända och elever med okänd bakgrund exkluderas är andelen elever som nått målen i alla ämnen större än då nyanlända och elever med okänd bakgrund inkluderas. 30

31 64,5% 63, 62,2% 58,5% 57,5% 56, 56,4% 56,6% 55,7% 70,5% 68,6% 68, 65, 63,3% 61,1% 63,2% 64, 61,1% Diagram 25. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen årskurs 6 8 Malmö kommunala skolor år Alla elever Exkl. nyanlända och elever med okänd bakgrund 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Åk 6 Åk 7 Åk 8 Andelen som nått målen i alla ämnen är större bland flickor än bland pojkar i alla de årskurser och för alla de läsår som visas i diagrammet ovan. Resultatskillnaden mellan pojkar och flickor för läsåret 17/18 i årskurs 6 var 8,5 procentenheter, i årskurs 7 9,5 procentenheter och i årskurs 8 9,1 procentenheter. Det finns också mycket stora skillnader mellan skolor vad gäller andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Läsåret 17/18 skiljde det 87 procentenheter mellan den skolan med högst och den skola med lägst andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 6, i årskurs 7 skiljde det 82 procentenheter och i årskurs 8 skiljde det 82 procentenheter. Måluppfyllelse årskurs 6 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 83 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 66 procent. 31

32 Diagram 26. Betygsfördelning per ämne årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 11% 5% 1% 1% 2% 2% 2% 11% 11% 12% 13% 5% 2% 1% 2% 1% 1% 6% 2% 1% 1% 16% 12% 5% 4% 2% 2% 6% 6% 15% 5% 11% 12% 21% 15% 18% 21% 24% 16% 32% 26% 24% 26% 13% 25% 24% 27% 25% 25% 27% 13% 22% 23% 15% 19% 23% 23% 18% 18% 19% 23% 18% 21% 27% 19% 25% 21% 28% 22% 28% 29% 26% 23% 21% 22% 22% 21% 28% 24% 19% 17% 23% 17% 18% 19% 19% 15% 15% 13% 14% 13% 14% 13% 12% 15% 15% 12% 13% 14% 14% 18% 8% 7% 7% 7% 6% 7% 12% 7% 9% 12% 9% 7% 6% 7% 11% 6% 8% 2% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Förkortningar för respektive ämne förklaras i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa och engelska där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Måluppfyllelse årskurs 7 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 81 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 56 procent. Diagram 27. Betygsfördelning per ämne årskurs 7 Malmö kommunala skolor år % 4% 5% 7% 5% 9% 13% 17% 14% 16% 14% 17% 15% 19% 12% 9% 12% 6% 15% 21% 23% 23% 26% 24% 17% 12% 17% 29% 27% 29% 27% 29% 26% 27% 29% 43% 26% 21% 26% 22% 15% 22% 22% 25% 25% 19% 18% 18% 18% 19% 17% 22% 21% 27% 19% 27% 25% 28% 25% 26% 19% 21% 26% 22% 17% 23% 24% 25% 23% 21% 22% 15% 11% 15% 15% 11% 14% 15% 14% 12% 9% 12% 11% 8% 13% 13% 12% 15% 6% 6% 7% 6% 5% 5% 6% 7% 6% 7% 7% 4% 4% 3% 5% 3% 6% 8% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK M2 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). 32

33 En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom idrott och hälsa där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Måluppfyllelse årskurs 8 Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Uppgifterna baseras på de ämnen som ingått i respektive elevs utbildning. Måluppfyllelsen är mellan 79 och 94 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är 61 procent. Diagram 28. Betygsfördelning per ämne årskurs 8 Malmö kommunala skolor år % 1% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 5% 6% 2% 2% 8% 14% 14% 13% 13% 2% 7% 2% 2% 1% 2% 2% 1% 16% 18% 16% 13% 13% 8% 8% 11% 13% 19% 16% 15% 23% 21% 19% 22% 37% 11% 23% 21% 25% 25% 26% 24% 12% 26% 27% 27% 23% 28% 15% 22% 19% 23% 22% 19% 17% 22% 21% 17% 18% 17% 16% 18% 29% 23% 16% 27% 24% 24% 25% 28% 24% 19% 19% 22% 21% 22% 19% 25% 24% 15% 23% 17% 19% 13% 16% 16% 17% 13% 12% 11% 14% 12% 14% 18% 12% 15% 13% 11% 12% 7% 8% 6% 7% 7% 11% 7% 9% 17% 11% 9% 6% 5% 6% 8% 4% 8% 12% 1% BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE MA ML MU RE SH SL SV SVA TK M2 S F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. S betyder betyget streck (-). En större andel flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa där pojkarna når målen i större utsträckning än flickorna. Nationella provresultat Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Syftet med proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för analyser av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. I årskurs 3 gör eleverna nationella prov i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk och matematik. I årskurs 6 och 9 gör eleverna nationella prov i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i årskurs 9 i natur- och samhällsorienterande ämnen. Varje skolenhet tilldelas ett av de naturorienterande ämnena (NO) biologi, fysik och kemi och ett av de samhällsorienterande ämnena (SO) geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. De nationella proven är en del av lärarens bedömningsunderlag och ger inte på egen hand läraren en fullständig bild av elevens kunskaper i ämnet då inte alla delar av kursplanen prövas i de nationella proven. Då det skiljer sig åt mellan åren vilket centralt innehåll i kursplanen som prövas, är provresultatet som helhet inte jämförbart över tid. I årskurs 3 består ämnesproven av flera kortare delprov. I årskurs 6 och 9 består ämnesproven av 2 5 delprov som är mer omfattande. I årskurs 3 bedöms resultaten utifrån om eleverna uppnått 33

34 eller inte uppnått kravnivån för respektive delprov. I årskurs 6 och 9 erhåller eleverna ett provbetyg i respektive ämne. Vad som prövas och hur ämnesproven är utformade grundar sig i respektive ämnes kursplan. För att få ett provbetyg ska eleven ha deltagit i alla delprov inom respektive ämnesprov. Årskurs 3 Av eleverna i årskurs 3 som läst matematik deltog i genomsnitt 96,3 procent på respektive delprov i nationella proven i matematik. Av eleverna i årskurs 3 som läst svenska deltog i genomsnitt 97,5 procent på respektive delprov i nationella proven i svenska. Av eleverna som läst svenska som andraspråk deltog i genomsnitt 89,5 procent på respektive delprov i nationella proven i svenska som andraspråk. I följande diagram visas andel elever i årskurs 3, av alla elever, som nått kravnivån på alla delprov vårterminen Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. 58,6 procent av eleverna klarade alla delprov på de nationella proven i matematik, i svenska klarade 72,3 procent av eleverna alla delprov och i svenska som andraspråk klarade 42,4 procent av eleverna alla delprov. En större andel flickor än pojkar klarade alla delproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Diagram 29. Andel (%) elever som klarat alla delprov MA, SV och SVA årskurs 3 Malmö kommunala skolor år ,6% 60,5% 56,7% 72,3% 78,2% 66,4% 42,4% 48,1% 37,3% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. MA SV SVA Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som klarat alla delprov på de nationella proven i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Det skiljer 92 procentenheter mellan den skola där högst och den skola där lägst andel elever klarat samtliga delprov i alla ämnen på de nationella proven. Årskurs 6 Av eleverna i årskurs 6 som läst engelska deltog 92,3 procent i nationella proven i engelska. Av eleverna i årskurs 6 som läst matematik deltog 93,3 procent i nationella proven i matematik. Av eleverna som läst svenska deltog i 94,2 procent i nationella proven i svenska och av eleverna som läst svenska som andraspråk deltog i 83,0 procent i nationella proven i svenska som andraspråk. 34

35 83,2 procent av de elever som deltagit på nationella proven i matematik klarade godkänt på provet. 92,9 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 94,3 procent godkänt på provet i svenska och 72,0 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. I följande diagram visas provbetygsresultat för årskurs 6 vårterminen 2018 fördelat på de olika betygsstegen A-F samt andel elever som ej deltagit (EJD). A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Elever som inte genomfört alla provmoment redovisas som ej deltagit. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagram 30. Betygsfördelning nationella prov MA, EN, SV och SVA årskurs 6 Malmö kommunala skolor år % 7% 6% 5% 17% 7% 16% 12% 15% 12% 23% 26% 21% 21% 25% 26% 23% 14% 18% 11% 17% 11% 6% 6% 7% EN MA SV SVA 6 EJD F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna baseras på samtliga elever som läst respektive ämne. En större andel av flickorna än pojkarna (som deltagit i nationella proven) klarade godkänt i svenska och svenska som andraspråk. Resultatskillnaden i svenska är 4,3 procentenheter och 17,0 procentenheter i svenska som andraspråk. I matematik och engelska är skillnaden mellan andel flickor och pojkar som klarat godkänt liten. Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som klarat nationella proven i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Det skiljer 77,8 procentenheter mellan den skola där högst andel elever klarat de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska och den skola där lägst andel elever klarat proven. Årskurs 9 Vissa av de nationella proven läckte ut innan provtillfällena vilket gjorde att många skolor valde att genomföra alternativa nationella prov istället för de ordinarie. Resultaten och deltagandet på de alternativa proven redovisas inte på aggregerad nivå. I denna rapport redovisas därmed endast deltagandet i de ordinarie proven och resultaten för de som genomfört dessa prov. 35

36 64 procent av eleverna i årskurs 9 deltog i nationella proven i engelska, 65 procent av flickorna och 64 procent av pojkarna. I matematik deltog 47 procent av eleverna, 49 procent av flickorna och 46 procent av pojkarna. I svenska/svenska som andraspråk deltog 87 procent, 88 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna. 75 procent av de elever som deltagit på nationella proven i matematik klarade godkänt på provet. 95 procent av de elever som deltagit på nationella proven i engelska klarade godkänt på provet. Av de elever som deltagit på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk klarade 96 procent godkänt på provet i svenska och 73 procent klarade godkänt på provet i svenska som andraspråk. I följande diagram visas provbetygsresultat för årskurs 9 vårterminen 2017 fördelat på de olika betygsstegen A-F samt andel elever som ej deltagit (EJD). A-E står för godkänt och F står för ej godkänt. Elever som inte genomfört alla provmoment redovisas som ej deltagit. Uppgifterna avser Malmös kommunala skolor. Diagram 31. Betygsfördelning nationella prov MA, EN, SV och SVA årskurs 9 Malmö kommunala skolor år % 4% 23% 36% 16% 53% 21% 4% 23% 7% 9% 12% 24% 24% 18% 13% 18% 14% 9% 18% 8% 9% 13% 3% 9% 2% 4% 1% EN MA SV SVA 9 EJD F E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna baseras på samtliga elever som läst respektive ämne. Elever som skrivit alternativa nationella prov redovisas som EJD (Ej deltagit) eftersom de inte skrivit samma nationella prov. Flertalet skolor valde 2018 att använda alternativa nationella prov i engelska och matematik. En större andel flickor än pojkar (som deltagit i nationella proven) klarade godkänt i svenska som andraspråk och svenska. I matematik och engelska finns inga större skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Det varierar mellan skolorna hur stor andel av eleverna som klarat nationella proven i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Exempelvis skiljer det 52 procentenheter mellan den skola där högst andel elever klarat de nationella proven i matematik och den skola där lägst andel elever klarat de nationella proven i matematik. I årskurs 9 genomförs nationella prov även i natur- och samhällsorienterande ämnen. Varje skolenhet tilldelas ett av de naturorienterande ämnena (NO) biologi, fysik och kemi och ett av de samhällsorienterande ämnena (SO) geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Det varierar därför i kommunen hur många elever som genomför respektive prov. Vilka elever som 36

37 Åk 6 Åk 9 genomför vilket prov beror av skola. Detta gör det svårt att göra jämförelser av resultat på huvudmannanivå per ämne. Av de elever som tilldelats och deltagit i nationella prov i biologi, fysik eller kemi (NO) klarade sammanlagt 92 procent av eleverna godkänt. Av de elever som tilldelats och deltagit i nationella prov i geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap (SO) klarade sammanlagt 88 procent av eleverna godkänt. Jämförelse mellan provbetyg och ämnesbetyg I detta avsnitt presenteras relationen mellan provbetyg från de nationella proven och ämnesbetyg i årskurs 6 och 9 för ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. De nationella proven är en del av lärarens bedömningsunderlag och ger inte på egen hand läraren en fullständig bild av elevens kunskaper i ämnet då inte alla delar av kursplanen prövas i de nationella proven. Det är viktigt att ha i åtanke när betyg/måluppfyllelse och resultat från nationella prov jämförs. Följande diagram visar andel elever som har ett högre, lika samt lägre ämnesbetyg i förhållande till provbetyg. Likt tidigare år, och övriga riket, finns det fortsatt tydliga skillnader mellan ämnena när det gäller graden av överensstämmelse mellan provbetyg och ämnesbetyg. Diagram 32. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre ämnesbetyg jämfört med provbetyg Malmö kommunala skolor år 2018 SVA 7% 63% 31% SV 6% 61% 33% MA 1% 54% 45% EN 12% 74% 14% SVA 6% 71% 22% SV 7% 68% 25% MA 3% 71% 26% EN 17% 76% 6% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Lägre Lika Högre Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne förklaras i bilaga 1. Elever som inte deltagit i nationella proven ingår inte i urvalet. Måluppfyllelse årskurs 1 5 Våren 2018 genomfördes den årliga måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1 5 i Malmös kommunala skolor. Genom undersökningen följs elevernas kunskapsresultat i skolans ämnen upp regelbundet på kommunövergripande nivå. Undersökningen omfattar i årskurs 1 3 de tio ämnen där det i årskurs 3 finns kunskapsmål matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. I årskurs 4 5 omfattar undersökningen åtta ytterligare ämnen bild, engelska, hem- 37

38 och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmål, musik, slöjd samt teknik där det finns kunskapsmål för årskurs 6. I nästföljande tabell visas andel elever som nått målen för undervisningen per ämne och årskurs samt totalt. Resultaten avser kommunala skolor. Andelen elever i kommunen som bedömts nå målen för undervisningen i årskurs 1 3 är mellan 86 och 95 procent i alla ämnen utom i svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är betydligt lägre. I årskurs 4 5 är andelen elever som nått målen mellan 82 och 97 procent i alla ämnena förutom i modersmål och svenska som andraspråk där måluppfyllelsen är lägre. Andel elever som uppnått målen för undervisningen är lägre för årskurs 4 5 än för årskurs 1 3. Tabell 3. Andel (%) elever som nått målen per ämne årskurs 1 5 Malmö kommunala skolor år 2018 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 1-5 Bild 96% 95% 95% Engelska 84% 82% 83% Hem- och konusmentkunskap 97% 95% 96% Idrott och hälsa 93% 89% 91% Matematik 87% 86% 85% 82% 86% Modersmål 76% 78% 77% Musik 96% 93% 95% Biologi 93% 91% 92% 92% 91% Fysik 93% 91% 92% 91% 89% 91% Kemi 93% 91% 92% 91% 89% 91% Geografi 93% 91% 86% 86% 89% Historia 93% 91% 87% 84% 89% Religion 93% 91% 89% 86% Samhällskunskap 93% 91% 87% 85% Slöjd 95% 95% 95% Svenska 95% 93% 92% 91% 92% Svenska som andraspråk 72% 64% 62% 63% 59% 65% Teknik 93% 92% 93% Nått målen i alla ämnen 83% 78% 78% 62% 73% Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i ämnet. Underlaget är exklusive elever som inte haft undervisning i ämnet. Nått målen i alla ämnen innebär att eleven nått målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas och skillnaden är större i årskurs 3 5 än i årskurs 1 2. Det varierar mellan skolor hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen i de olika årskurserna. Nästa tabell visar andel elever som nått målen i alla ämnen samt i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska år Resultaten avser kommunala skolor. Andel elever som nått målen i alla ämnen i årskurserna 1 5 har minskat med en procentenhet från förra år. Den största förändringen från förra året finns i årskurs 2 där måluppfyllelsen minskat med 5 procentenheter. 38

39 Tabell 4. Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen, engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk årskurs 1 5 Malmö kommunala skolor år Läsår Nått målen i alla ämnen Matematik Svenska Svenska som andraspråk Åk 1 15/16 87% 93% 96% 78% 16/17 82% 94% 17/18 83% 95% 72% Åk 2 Åk 3 Åk 4 15/16 83% 94% 72% 16/17 83% 95% 17/18 78% 87% 93% 64% 15/16 77% 84% 93% 65% 16/17 76% 85% 92% 64% 17/18 78% 86% 92% 62% Engelska 15/16 74% 84% 91% 96% 16/17 63% 85% 92% 58% 85% 17/18 62% 85% 63% 84% 15/16 71% 82% 94% 95% Åk 5 16/17 63% 83% 62% 84% 17/18 82% 91% 59% 82% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i ämnet. Underlaget är exklusive elever som inte haft undervisning i ämnet. Nått målen i alla ämnen innebär att eleven nått målen i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. I samband med undersökningen uppgav även skolorna huruvida Skolverkets bedömningsstöd använts för att bedöma elevernas måluppfyllelse i årskurs 1 3. För 89 procent av eleverna i årskurs 1 har Skolverkets bedömningsstöd både för läs- och skrivutveckling samt taluppfattning använts. När det gäller 3 procent av eleverna har inget av bedömningsstöden använts. Beträffande årskurs 2 är resultatet ungefär samma. I årskurs 3 har Skolverkets bedömningsstöd använts både för läsoch skrivutveckling samt taluppfattning när det gäller 57 procent av eleverna. Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om grundskolan I detta avsnitt sätts skolornas kunskapsresultat i relation till deras resultat från de elevenkäter som genomfördes tidigare i år i grundskolan. Läs mer om enkätundersökningarna i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i grundskolan. Jämförelsen görs i syfte att kartlägga eventuella samband mellan elevernas uppfattningar om sina skolor och skolornas kunskapsresultat. I enkäten besvarar eleverna frågor som rör deras lärmiljö. Enkätresultatet visar bland annat elevernas uppfattning vad gäller elevinflytande, studiero, trygghet, deras lust att lära, i vilken utsträckning undervisningen anpassas efter eleverna samt ger utrymme för argumentation och kritiskt tänkande, lärares förväntningar på eleverna samt lärares förmåga att förklara så att eleverna förstår. I enkäten gör eleverna även en bedömning av hur nöjda de är med sin skola som helhet. Enkätundersökningen har i år genomförts i årskurs 3, 5, 7 och 9. Kunskapsresultat-värdet bygger på andelen elever i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som nått målen i alla ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 3 på de nationella proven, klarat godkänt i alla ämnen betygsmässigt (i årskurs 6 3 Elever i årskurs 3 genomför inte nationella prov i engelska. Måluppfyllelse för årskurs 3 för de nationella proven baseras på andel elever som klarat samtliga delprov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 och 9 anges måluppfyllelse på de nationella proven som sammanvägt provbetyg i ämnena. 39

40 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) och 9) samt nått målen i alla ämnen enligt måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är ett medelvärde av dessa olika resultat. I följande diagram sätts kunskapsresultatet i relation till andel positiva elever per enkäthuvudfrågeområde. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom det delvis är olika elever som ingår i urvalen för kunskapsresultat och enkätresultat. Det finns generellt ett mer eller mindre starkt/svagt samband mellan högre kunskapsresultat och flera av de huvudfrågeområden som enkäten behandlar gällande elevernas lärmiljö som beskrivs ovan. Starkast är sambanden mellan högre kunskapsresultat och i vilken utsträckning skolornas elever: känner studiero upplever undervisningen utmanande / anpassad efter elevernas behov (rubricerat i följande diagram som Individanpassning ) upplever att de vet vad som krävs / känner tillit till sin förmåga ( Klara av skolarbetet ) upplever trygghet i skolan / arbetet med att förhindra kränkningar ( Trygg i skolan ) är nöjda med sin skola som helhet Diagram 33. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om Studiero Malmö kommunala skolor år 2018 Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andel (%) positiva elever på frågor om Studiero Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. Se frågor för det berörda huvudfrågeområdet Studiero i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i grundskolan. 40

41 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) Diagram 34. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om Individanpassning Malmö kommunala skolor år % 65% 75% 85% 95% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. Se frågor för de berörda huvudfrågeområdena Anpassning efter elevens behov, Utmaningar och Individanpassning i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i grundskolan. Diagram 35. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om Klara av skolarbetet Malmö kommunala skolor år 2018 Andel (%) positiva elever på frågor om Anpassning efter elevens behov och Utmaningar 75% 85% 95% Andel (%) positiva elever på frågor om Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. Se frågor för de berörda huvudfrågeområdena Veta vad som krävs, Tillit till elevens förmåga och Klara av skolarbetet i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i grundskolan. 41

42 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3, 6 och 9 (%) Diagram 36. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om Trygg i skolan Malmö kommunala skolor år % 75% 85% 95% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andel (%) positiva elever på frågor om Trygghet och Förhindra kränkningar Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. Se frågor för de berörda huvudfrågeområdena Trygghet, Förhindra kränkningar och Trygg i skolan i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i grundskolan. Diagram 37. Kunskapsresultat i relation andel (%) positiva svar på enkätfråga om elever är nöjda med sin skola som helhet Malmö kommunala skolor år % 65% 75% 85% 95% Andel (%) positiva elever på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. 42

43 Det är viktigt att notera i föregående diagram att även om trenden är tydlig så finns det skolor som avviker och har ganska positiva enkätresultat utan att ha särskilt goda kunskapsresultat, och även motsatt förhållande. Sambandet är med andra ord inte självklart på alla skolor. Det är också viktigt att ha i åtanke att diagrammen endast visar på ett samband, inte orsakerna till sambandet. Fritidshemmet Fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan och gör det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmets uppdrag handlar om att stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Kunskapsresultat i relation till enkätresultat om fritidshemmet I detta avsnitt avhandlas skolornas kunskapsresultat i relation till deras resultat från elevenkäten som genomfördes tidigare i år för elever som går i fritidshem. Läs mer om enkätundersökningen i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i fritidshem. Jämförelsen görs i syfte att kartlägga eventuella samband mellan elevernas uppfattningar om sina skolors fritidshem och skolornas kunskapsresultat. Frågorna i enkäten handlar bland annat om hur eleverna i fridshemmet upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Enkätundersökningen har i år genomförts i årskurs 3 och 5. Kunskapsresultatvärdet bygger i detta avsnitt på andelen elever i årskurs 3 och 6 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som nått målen i alla ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 4 på de nationella proven, proven, klarat godkänt i alla ämnen betygsmässigt (i årskurs 6) samt nått målen i alla ämnen enligt måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatet är ett medelvärde av dessa olika resultat. I nästföljande diagram sätts kunskapsresultatet i relation till andel positiva elever per enkäthuvudfrågeområde. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom det delvis är olika elever som ingår i urvalen för kunskapsresultat och enkätresultat. Av kartläggningen framgår att det även i år finns ett samband mellan högre kunskapsresultat och de frågor som berör tryggheten i fritidshemmet (vilket har betydelse för elevernas lärmiljö som beskrivs ovan). Inga övriga samband har identifierats. 4 Elever i årskurs 3 genomför inte nationella prov i engelska. Måluppfyllelse för årskurs 3 för de nationella proven baseras på andel elever som klarat samtliga delprov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 och 9 anges måluppfyllelse på de nationella proven som sammanvägt provbetyg i ämnena. 43

44 Nått målen i alla ämnen och klarat kärnämnena på nationella proven - årskurs 3 och 6 (%) Diagram 38. Kunskapsresultat i relation till andel (%) positiva svar på enkätfrågor om trygghet i fritidshemmet Malmö kommunala skolor år % 85% 95% Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Andel (%) positiva elever på frågor om Trygg i fritidshemmet Not: Varje blå punkt motsvarar en skolas enkät- och kunskapsresultat. Se frågor för det berörda huvudfrågeområdet Trygg i fritidshemmet i rapporten Enkätresultaten 2017/2018 Elever i fritidshem. Grundsärskolan Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan ämnesområdena estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter samt verklighetsuppfattning Följande tabell visar antal elever i Malmös kommunala grundsärskola läsåren 13/14 17/18 samt andel elever i träningsskola och andel elever integrerade i grundskolan. Tabell 5. Elever i grundsärskolan Malmö kommunala skolor läsår 13/14 17/18 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Antal elever Andel elever i träningsskola 42% 49% 51% 43% 49% Andel elever integrerade i grundskolan 3% 4% 6% 1% Källa: Skolverket Jämförelsetal. Mätdatum 15 oktober Not: Antal elever inkluderar elever som är integrerade i vanliga klasser i grundskolan. Integrerad elev går minst halva tiden tillsammans med elever som följer grundskolans läroplan. 44

45 Betyg årskurs 6 9 I grundsärskolan ges betyg i årskurs 6 9 i alla ämnen om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. I de fall betyg sätts gäller samma regler för bedömning och betygssättning som för grundskolan bortsett från att betyget F inte används i grundsärskolan. Inom inriktningen träningsskolan sätts inte betyg. För läsåret 17/18 begärdes betyg för 91 elever av totalt 148 antal elever i årskurs 6-9. I följande diagram visas fördelningen av betyg per ämne för grundsärskolans årskurs 6 9. Av de som begärt betyg har 71 procent nått målen i alla ämnen, förra året var andelen var 72 procent. Andelen elever som nått målen i alla ämnen är större bland flickorna, 79 procent, än bland pojkarna, 67 procent. Flickorna utgör 36 procent av det totala antalet elever i åk 6 9 i grundsärskolan. I nästan alla ämnen har över 85 procent av eleverna i årskurs 6 9, som begärt betyg, nått målen. De allra flesta eleverna har betygen C-E medan få elever erhåller de högsta betygen B och A. Diagram 39. Betygsfördelning per ämne grundsärskolan årskurs 6 9 Malmö kommunala skolor år % 1% 1% 3% 1% 2% 1% 3% 1% 4% 4% 4% 4% 4% 1% 14% 4% 25% 25% 33% 34% 32% 14% 28% 34% 41% 47% 39% 35% 45% 11% 25% 23% 28% 28% 36% 17% 46% 25% 38% 23% 31% 34% 38% 35% 24% 27% 25% 18% 27% 9% 21% 17% 25% 7% 7% 3% 13% 11% 1% 4% 7% 8% 6% 3% 4% 5% 4% 2% 1% BL EN HKK IDH MA ML MU NO SL SO SV SVA TK S F Delt. E D C B A Källa: Grundskoleförvaltningen Malmö stad. Not: Uppgifterna beräknas utifrån de elever som läst ämnena och begärt eller vars vårdnadshavare begärt att betyg ska sättas. Att antalet elever i grundsärskolan är få och att det endast sätts betyg för de elever där eleverna själva eller deras vårdnadshavare begär det, försvårar tillförlitliga jämförelser av betygsresultat med tidigare år. Ett återkommande mönster över tid är dock att de allra flesta eleverna klarar godkänt men att få elever erhåller de högsta betygen. 45