Gängor och gängtoleranser Terminologi

Transkript

1 SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 1702 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida Registrering SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING (7) SMS reg (Tidigare 14.03) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Gängor och gängtoleranser Terminologi Screw threads and screw thread tolerances Terminology Orientering Denna utgåva skiljer sig från utgåva 2 främst genom att definitionerna på termerna delning (28) och stigning (29) preciserats och ytterligare några definitioner förtydligats. Vidare har beteckningen för delning ändrats från t till P och för stigning från P till Beteckningen för ingreppslängd (44) har ändrats från Termen grundspel (17) har ändrats till lägesavmått, gängas tjocklek (26) till gängtjocklek och vingelgänga (47) till gängvingel. Nämnda ändringar har gjorts främst för att få överensstämmelse mellan ISO-standarder och svenska standarder. Standarden kommer att revideras på nytt när pågående terminologiarbete inom ISO är slutfört. 1 Omfattning och tillämpning I denna standard anges termer med definitioner för huvudsakligen cylindriska gängor. Det alfabetiska registret upptar även termer ur SMS 1334 angående gängtolkar samt de svenska termernas engelska motsvarigheter. 2 Referenser I denna standard omnämns följande standarder men det är inte nödvändigt att ha tillgång till dem när standarden tillämpas SMS 1334 (SMS reg ), Mätdon Tolkar Introduktion SMS 1701 (SMS reg 14.07), ISO gängprofil Metriska gängor och unifiedgängor UDK :1.4 Prefixet SS införs som beteckning för svensk standard utgiven och senare. Vid revidering av äldre standarder ersätter SS prefixen SEN, SIS och SMS. Den numeriska delen behålls i regel oförändrad. Standard utarbetad av SEK får 7-siffrig numerisk del med siffran 4 före de klassificerande sex siffrorna.

2 Utgåva 3 Sida 2 3 Definitioner Figurerna i det följande ger endast exempel på gängor och gängprofiler. Figurerna 2, 3, 4, 5, 6 och 7 är baserade på ISOs gängprofil som beskrivs i SMS skruvlinje linje som bildas i en (tänkt) cylindrisk eller konisk yta av en punkt som rör sig så att förhållandet mellan axialförflyttning (a) och motsvarande vinkelförflyttning är konstant samt skild från noll, dock ej oändlig Se figur 1. För cylindrisk gänga blir denna linje rät vid ytans utbredning, se figur 1. gänga, (skruvyta) yta som uppstår då en alstringslinje, t ex en gängprofil, följer en skruvlinje Gängning är benämning på arbetsoperation då en gänga framställs till ett sammanhängande helt av ett eller flera gängspår och motsvarande gängvallar. högergänga gänga på objekt som skruvas in eller på medurs När ej annat anges avses högergänga. vänstergänga gänga på objekt som skruvas in eller på moturs För vänstergänga skall gängbeteckningen kompletteras med bokstäverna LH. utvändig gänga, (skruvgänga) invändig gänga, (muttergänga) gängspår fördjupning hos en gänga gängvall upphöjning hos en gänga gängprofil gängans konturlinje i ett axialsnitt av ett gängspår och en gängvall grundtriangel triangel (ABC) som innesluts av de utdragna gängflankerna och en tänkt baslinje (AC) Se figur 2. grundtriangelhöjd H Se figur 2. basprofil en för utvändig och invändig gänga gemensam teoretisk profil till vilken toleranser hänförs Se figur 3. Figur 1 Figur 2. Grundtriangel Figur 3. Basprofil

3 Utgåva 3 Sida 3 13 gränsprofil gängprofil som bildas av toleransområdets ena gräns Se figur övre gränsprofil gängprofil som bildas av toleransområdets övre gränsvärden Se figur undre gränsprofil gängprofil som bildas av toleransområdets undre gränsvärden Se figur 4. Utvändig gänga Figur 4. Gränsprofiler Invändig gänga 16 verklig profil förhandenvarande objekts (mätdon, arbetsstycke) gängprofil Se figur Iägesavmått (tidigare: grundspel) positiv diameterskillnad mellan utvändig gängas basmått och gågräns eller mellan invändig gängas gågräns och basmått Utvändig gänga Figur 5. Verklig profil Invändig gänga 18 profiivinkel vinkel mellan motstående gängflanker i ett axialsnitt Se figur 6 och delprofilvinkel vinkel mellan en gängflank och en normal mot gängaxeln i ett axialsnitt Se figur 6 och gängbotten gängspårets rundade eller plana del mellan två gängflanker vid såväl invändig som utvändig gänga Se figur 6 och 7, 21 gängtopp gängvallens rundade eller plana del mellan två gängflanker vid såväl invändig som utvändig gänga Figur 6. Invändig gänga Se figur 6 och gängdjup h för invändig gänga, för utvändig gänga radiellt avstånd mellan gängtopp och gängbotten Se figur 6, 7 och gängflank yta som förenar gängtopp med gängbotten I ett axialsnitt motsvaras gängflankerna teoretiskt av räta linjer. Se figur 6 och stympning Se figur 6. Figur 7. Utvändig gänga

4 Utgåva 3 Sida gängbas gängvallens bredd vid övergången mellan de raka gängflankerna och gängbottnarna Se figur 7. gängtjocklek avståndet mellan gängvallens flanker, mätt utmed delningslinjen Se figur 7. delningslinje en generatris på en tänkt medeldiametercylinder Se figur 6, 7 och 8. delning P avstånd längs delningslinjen mellan två på varandra följande lika riktade flanker Se figur stigning avstånd längs delningslinjen mellan två på varandra följande lika riktade flanker tillhörande samma gängspår Se figur 10. Stigningen är en multipel av delningen, dvs där z = antalet ingångar. Vid gängor med endast en ingång är z = 1 och då sammanfaller stigning och delning. I svensk standard används ordet stigning oftast i detta fall och betecknas då P. stigningsvinkel vinkel mellan en skruvlinjes tangent och ett mot skruvlinjens axel vinkelrätt plan Se figur 1. Stigningsvinkeln för en utvändig gänga växer från gängtoppen mot gängbotten. Är stigningsvinkelns läge ej preciserat avses stigningsvinkeln vid delningslinjen. ytterdiameter invändig gängas ytterdiameter D som berör gängbottnarna utvändig gängas ytterdiameter d som berör gängtopparna medeldiameter diameter i en tänkt cylinder, vars generatriser skär gängprofilen så, att gängvallens och gängspårets bredd är lika med halva delningen Figur 8. Invändig och utvändig gänga invändig gängas medeldiameter D 2 utvändig gängas medeldiameter d 2

5 Utgåva 3 Sida teoretisk medeldiameter beräknad medeldiameter hos en perfekt gänga enkel medeldiameter medeldiameter bestämd med mättrådar eller mätkulor av fastställd diameter effektiv medeldiameter på utvändig gänga (räknat på viss längd L ) teoretisk medeldiameter hos den minsta invändiga gänga med teoretisk gängprofil och längd L, som helt omsluter ifrågavarande utvändiga gänga effektiv medeldiameter på invändig gänga (räknat på viss längd L ) teoretisk medeldiameter hos den största utvändiga gänga med teoretisk gängprofil och längd L, som helt innesluts av ifrågavarande invändiga gänga innerdiameter invändig gängas innerdiameter som berör gängtopparna Se figur 6 och 8. Figur 9. Gänga med en ingång utvändig gängas innerdiameter d 1 som berör gängbottnarna Se figur 7 och 8. gängingång början av gängspårets fria ände gänga med en ingång gänga med endast ett gängspår Se figur 9. gänga med flera ingångar gänga med flera jämlöpande gängspår Se figur 10. gängutlopp del av gängan vid gängans slut som ej har full gängprofil gängfrispår (tidigare: gängsläppning) urtagning vid gängans slut, som regel till ett mått mindre än innerdiametern för utvändig gänga eller till ett mått större än ytterdiametern för invändig gänga gänglängd axial utsträckning av gängan ingreppslängd l axialt mått inom vilket utvändig och invändig gänga teoretiskt har kontakt Se figur 11. Figur 10. Gänga med två ingångar Figur 11

6 Utgåva 3 Sida 6 45 inskruvningslängd längd av inskruvad, gängad del av en detalj Se figur 11. Inskruvningslängden kan vara mindre eller större än en detaljs gänglängd. Inskruvningslängd får ej förväxlas med tyskans Einschraublänge, som i litteraturen motsvarar ingreppslängd enligt definition gängtäckning radialt mått inom vilket två i varandra gripande gängor teoretiskt har kontakt Se figur 11. Gängtäckningen är halva skillnaden mellan utvändig gängas ytterdiameter och invändig gängas innerdiameter; Vanligen studeras värdet för Gängtäckningen anges normalt i procent av den invändiga gängans nominella gängdjup delningen P och betecknas då 47 gängvingel (tidigare: vingelgänga) axial avvikelse från skruvlinje inom gängvarvet Se figur 1 och 12. Figur 12