Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Transkript

1 Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar, foton, skyltar, tecknade bilder etc. Alla representationer har det gemensamt att de har en grundläggande relation till någonting distinkt från dem själva som de handlar om (=representerar). T.ex. en bils hastighet, temperaturen, människorna på fotot etc. Evidens för att det föreligger ett representationsförhållande mellan två entiteter utgörs ofta av faktumet att vi utvärderar den ena entiteten(representationen) i termer av den andra (det representerade) på ett speciellt sätt. T.ex. så säger vi att hastighetsmätaren är tillförlitlig eller inte (beroende på dess förhållande till bilens hastighet), att termometerns uppvisade temperatur är korrekt (beroende på dess förhållande till den faktiska temperaturen), att fotot är representativt eller missvisande etc. Mentala Representationer Både medvetna och omedvetna mentala tillstånd verkar inbegripa representationer. Ditt synintryck att en katt närmar sig verkar handla om en viss katt och det är korrekt eller inkorrekt beroende på om det faktiskt är en katt som närmar sig. Din omedvetna trosföreställning att Berlin ligger i Tyskland handlar om Berlin och är sann eller falsk beroende på var Berlin faktiskt ligger. Att ett mentalt tillstånd representerar ett annat tillstånd beskrivs ibland i termer av att det förra tillståndet är ett intentionalt tillstånd(obs: det här är en användning av intentional som inte är direkt kopplad till betydelsen avsiktlig ). Som vi minns från den andra föreläsningen så är det kanske så att medvetandet kan förklaras i termer av speciella former av representationer (t.ex. de med ickebegreppsligt innehåll som representeras av en högre ordningens perception eller tanke). Detta leder oss till frågan: Vad är en mental representation (d.v.s. vad innebär det att ett mentalt tillstånd representerar någonting)? 1

2 1. Teorier i termer av likhet En mental representation x representerar y = x liknar y. En synupplevelse representerar en katt för att den liknar en katt. - Den här teorin verkar oförenlig med identitetsteorin (och möjligen även de övriga fysikalistiska positionerna) då hjärntillstånd inte liknar många av de sakerna de kan representera (t.ex. katter). - Teorin är som mest plausibel när den kombineras med någon form av dualism där olika fenomenala entiteter kan tänkas representera genom likhet. Även då stöter dock teorin på flera problem. - Problem 1: Likhet förstås oftast i termer av partiell identitet d.v.s. två saker liknar varandra genom att de delar vissa (men inte alla) egenskaper. Men det verkar inte rimligt att anta att mentala representationer verkligen delar egenskaper med det de representerar (mentala representationer är inte håriga, har inte svansar och väger inte ca fyra kilo även om katter de representerar har de här egenskaperna). - Problem 2: Likhet är en symmetrisk relation men representerande är en asymmetrisk relation (en tavla ( Mona lisa ) kan representera något (Mona Lisa) utan att det representerade i sin tur också representerar tavlan). - Problem 3: Vi kan tänka på (och därför representera) en av flera kvalitativt distinkta saker (t.ex. en av två tvillingar). Men om sakerna är kvalitativt identiska så kan inte en av dem likna vår representation mer än de andra. - Problem 4: Vi kan tänka på (och därför representera) frånvarande saker även om deras fenomenologi inte erbjuder så mycket egenskaper som de kan likna någonting annat i termer av. 2

3 2. Teorier i termer av samvariation (=korrelation) och orsakande (t.ex. Stampe 1977, Dretske 1981 och Fodor 1987) En mental representation x representerar y = i) En person P är i tillståndet x om och endast om hon konfronteras med y (= x samvarierar med y ) ii)varje x är delvis orsakat av ett korresponderande y. En viss persons synupplevelse representerar en katt om den personen har en upplevelse av den här typen om och endast om en katt befinner sig i hennes visuella fält och det är så att förekomsten av katten alltid orsaker hennes upplevelse. - Den här teorin verkar förenlig med alla realistiska teorier om det mentala (d.v.s. både de två dualistiska teorierna och de fysikalistiska men inte eliminativism eller instrumentalism) eftersom dessa teorier alla är förenliga med att mentala tillstånd kan orsakas av och samvariera med fysiska tillstånd. - Problem 1: Våra synupplevelser kan vara vilseledande (t.ex. så kan vi ibland tro att vi sett en katt när vi i själva verket sett någonting annat) men teorin gör sådana här misstag begreppsligt omöjliga! Samvariansteorin kommer bara att baka in misstag i det som representeras. Så om ett mentalt tillstånd framförallt samvarierar med kattförekomster men ibland också med små hundar i mörkret så säger teorin att tillståndet representerar katt eller liten hund i mörker. - Problem 1a: Vi kan inte lösa problem 1 med hänvisning till imperfekt samvarians (t.ex. oftast ) utan väldigt starka och implausibla band mellan naturliga sorter (vilka sorter som egentligen finns i världen) och vad vi kan representera. - Problem 1b: Vi kan inte lösa problem 1 med hänvisning till bra förhållanden för dessa kan inte begränsas tillräckligt mycket utan att bli cirkulära. - Problem 2: (djupproblemet): Det är troligt att om det finns samvarians mellan ett mentalt tillstånd och någonting i dess kausala historier så finns det samvarians på fler ställen ( på olika djup ). T.ex. om en viss synupplevelse samvarierar med och orsakas av katter kommer den också samvariera med och orsakas av en viss sorts aktivering i synnerven. Men vi kan representera katter utan att för den sakens skull också representera nervaktivering. Men enligt samvariansteorin så kan vi inte det. 3

4 3. Teorier i termer av funktionella roller (t.ex. Block 1986, Cummins 1989 och Harman 1973) Ett visst mentalt tillstånd x representerar y = x är en funktionell roll (=kausal roll) som inbegriper y på ett lämpligt (tillståndsspecifikt) sätt. En viss persons synupplevelse representerar en katt om den tenderar att bli orsakad av katter, tenderar till att leda till tankar om att det observerade har päls, jamar, har morrhår etc. och tenderar till att leda till att man gör saker som att klappa det observerade, rapportera det i termer av där är en katt etc. - Detta är den naturliga (men inte oundvikliga) semantiken för en allmän funktionalistisk syn på mentala tillstånd (den var underförstådd i karakteriseringen av funktionalismen från den andra föreläsningen). - Men man kan också tänka sig att man är funktionalist vad gäller vad det innebär att vara i en viss sorts mentalt tillstånd (t.ex. att tro något eller att representera något) men förespråka likhet eller samvarians för att fånga representationers innehåll. - De funktionalistiska teorierna skiljer sig från teorier i termer av samvarians genom att de rekryterar konsekvenser av att vara i ett visst tillstånd samt kopplingar till andra mentala tillstånd för att karakterisera representerande. - Den här teorin är holistisk i bemärkelsen att innehållet i en mental representation är ömsesidigt beroende på innehållet hos många andra mentala representationer (t.ex. så beror innehållet hos katt på innehållet hos päls och tvärtom). - Problem 1 (Holismproblem): Eftersom funktionalismen är holistisk så följer det från faktumet att att det inte finns två personer som har exakt samma uppsättning mentala tillstånd att två personer inte kan tänka samma tankar. - Problem 2 (Holismproblem): Eftersom funktionalismen är holistisk så leder potentiellt varje förändring bland våra mentala tillstånd till en förändring av innehållet hos alla våra mentala tillstånd! Det gör det begreppsligt omöjligt att säga att vi kan lära oss någonting nytt om begrepp som vi tidigare har haft. Förändring innebär att vi överger våra tidigare begrepp. 4

5 - Problem 3: Funktionalistisk semantik verkar ha en bakvänd förklaringsstrategi. Det är för att ett visst mentalt tillstånd har ett visst innehåll som vi är benägna att göra vissa saker. Det är inte för att vi är benägna att göra vissa saker som vi har ett visst mentalt tillstånd. (t.ex. Det är för att vi är rädda för höjder som vi inte vill klättra i berg. Det är inte för att vi inte vill klättra i berg som vi är rädda för höjder) 5